Denna uppsats grundar sig i tesen om att arbetsgivare inte tar tillvara på hemsidan som en kommunikationskanal för att locka till sig potentiella medarbetare och att budskapet som förmedlas inte alltid är genomarbetat utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Tidigare forskning har undersökt jobbannonsens utformning och budskapet som förmedlas via denna medan hemsidan, som är en etablerad informationskälla, i mindre utsträckning berörts av forskningen.Denna studie utforskar hur företag använder sin hemsidas möjligheter att locka jobbsökande i marknadsföring- och rekryteringssyfte. En risk finns att arbetsgivare, omedvetet eller medvetet,förmedlar budskap i marknadsföringen som är mer riktat mot ena könet, därför undersöks även detta. Genom innehållsanalys visade resultatet, som utgör 70 undersökta hemsidor, på storvariation avseende hur hemsidan utnyttjas gällande informationsmängd, antal attribut,könskodade ord och bilder. Förmedlade attribut och budskap analyserades och dess möjliga konsekvenser diskuteras i uppsatsens analys- och diskussionsdel. Analysen visar att arbetsgivare bör använda hemsidan till att marknadsföra attribut tillsammans med ett jämställt språkbruk och på så sätt skapa förutsättning att locka både kvinnliga och manliga jobbsökande vilket skapar konkurrenskraft.

Inom musikvärlden finns det genusstrukturer som ur flera aspekter påverkar musicerande människor negativt. Att känna känslor av osäkerhet och prestationsångest kopplat till musik är vanligt förekommande hos framförallt tjejer som sysslat med musik under sin uppväxt. Detta självständiga arbete handlar om att skapa en musikalisk föreställning som framförs på högstadieskolor med ett musikaliskt material skrivet av kvinnor och med endast kvinnliga musiker på scen. Syftet med arbetet är att genom föreställningen göra elever och lärare medvetna om genusproblematiken i musikvärlden samt erbjuda dem ny kunskap om kvinnliga kompositörer, låtskrivare och musiker i olika genrer. I arbetet går att läsa om hur processen genom gedigen research efter kvinnliga låtskrivare/kompositörer, kontakt med skolor och kvinnliga musiker för deltagande i projektet, planering av föreställningens innehåll samt samtal med elever resulterade i den färdiga föreställningen Jämlik musik? som framfördes för tre högstadieskolor i Stockholm. Förhoppningen är att projektet leder till ett fortsatt arbete med föreställningen och ett fortsatt arbete till att inspirera ungdomar till att våga gå utanför normerna, bryta sina musikaliska barriärer och bli friare i sitt musikaliska utövande.

Föreliggande uppsats handlar om varför det finns betydligt färre kvinnor än män som spelar trummor. I en intervjustudie har jag försökt att få svar på vad som driver fyra professionella kvinnliga trumslagare till att fortsätta musicera. Vad har drivit dem och vad anser de vara väsentligt för att fler tjejer ska satsa på att spela trummor? Respondenternas svar på vad som har drivit dem och vad de anser vara väsentligt för att fler tjejer ska börja spela har blivit i stort sätt detsamma. I resultatdelen har jag presenterat det jag har fått fram och delat in resultatet i olika teman som varit särskilt framstående. Förebilder är ett av dem teman som framkommer i resultatdelen. Förebilder har varit varit viktigt både för respondenternas egna driv till att fortsätta och som en möjlig orsak till den skeva fördelningen mellan kvinnor och män bakom trummorna. Informanterna har talat om hur ett inre driv är helt avgörande för om du ska kunna ta ditt musicerande vidare. De har också talat om hur de upplever att det fortfarande finns en manlig norm och en betydande del av intervjuerna har handlat om vad som behövs för att förändra normen. Den här uppsatsen kan möjligen bidra med en knuff i rätt riktning till att såväl tjejer som killar upplever att trumsetet är ett instrument som är tillgängligt för dem.

Syftet med föreliggande studie är att ur ett genusperspektiv synliggöra fyra trummisars uttryckta upplevelser och tankar av att vara trummis. Två kvinnliga och två manliga trummisar har intervjuats och därefter har deras upplevelser och tankar analyserats utifrån ett genusperspektiv för att hitta likheter och skillnader i hur det är att vara trummis som man respektive kvinna. För att komma fram till studiens resultat användes semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det både finns likheter och skillnader i manliga och kvinnliga trummisars upplevelser och tankar om att vara trummis. De största skillnaderna rör ämnena förebilder, orosmoment och bemötandet av andra.

Sveriges arbetsmarknad är mycket horisontellt könssegregerad vilket innebär att kvinnor och män arbetar i olika sektorer, yrken och branscher. Endast fyra av de 30 största yrkesgrupperna var könsintegrerade år 2018 och en av dessa var gymnasielärare. Inom samma bransch och sektor finns dock en annan lärarkategori, grundskollärare, som är könssegregerad. För att attrahera sökanden till lediga tjänster används ofta platsannonser och tidigare forskning har visat att ordval har en stor betydelse för vem och vilket kön som attraheras av platsannonsen. Syftet med denna studie är därför att undersöka förekomsten och fördelningen av könskodade ord i platsannonser för grundskollärare och gymnasielärare för att se om det finns ett samband mellan andelen könskodade platsannonser och könsfördelningen i yrket.  I studiens teoretiska referensram redogörs det bland annat för begreppet genus, kön, den svenska arbetsmarknaden och kompetensförsörjning. Det redogörs även för språkets påverkan och tidigare forskning om könskodade ord. Vi har använt oss av en kvantitativ ansats, kvantitativ innehållsanalys, med kvalitativa inslag där datamaterialet inhämtats från offentligt publicerade platsannonser på Arbetsförmedlingens platsbank. 90 platsannonser som avser lediga lärartjänster inom den svenska grund- och gymnasieskolan analyserades med hjälp av en tidigare framforskad ordlista över könskodade ord och kategoriserades sedan som kvinnligt, manligt eller neutralt könskodade.  Resultatet visar att platsannonser för grundskollärare innehåller betydligt fler könskodade ord, framförallt kvinnligt könskodade ord, än platsannonser för gymnasielärare. Något som innebär att den könssegregerade yrkeskategorin innehåller fler könskodade ord än den könsintegrerade. Vidare kan vi fastställa att fördelningen av antalet könskodade ord i platsannonserna överensstämmer med könsfördelningen i yrkeskategorierna. Så även fördelningen av de vanligast förekommande orden i platsannonser för respektive yrkeskategori. Likaså överensstämmer fördelningen av könskodade platsannonser med könsfördelningen i yrkeskategorierna.

Syftet med studien är att belysa professionella inom missbruksvården och deras uppfattning om kvinnor i könsblandad behandling avseende könskodade förväntningar, stigmatisering och kvinnligt föräldraskap. Närmare hur professionella resonerar kring könskodade förväntningar på kvinnor i könsblandad missbruksbehandling, hur professionella uppfattar stigmatisering av kvinnor i missbruk och hur professionella uppfattar kvinnligt föräldraskap i missbruk, ger kunskap om kvinnor i könsblandad behandling. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutisk med en kvalitativ forskningsansats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med yrkesverksamma inom missbruksvården. Studiens resultat har visat att det ställs andra förväntningar på kvinnor än män i missbruk och att kvinnor i missbruk utstår stigmatisering i högre utsträckning än män vilket även visar sig i en könsblandad behandling. Resultatet har även visat att kvinnor med missbruk stigmatiseras i hög grad i sin roll som förälder. Hirdmans genussystem och Goffmans stigmateori har använts för att analysera studiens empiriska data.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera den fysiska miljöns framställande inom fritidshem, utifrån perspektiv på tillgänglighet, jämställdhet och populärkultur. Detta arbete är utformat som en kvalitativ studie och utgår från visuell metodik som metod, där fotografier av miljön på fritidshem utgör den centrala källan för analysarbetet. Resultatet är framställt med hjälp av en tematisk analysmetod där datan kategoriserades i tre stycken huvudteman, dessa teman benämns Kreativitet, Populärkultur och Tillgänglighet. Inom dessa huvudteman framkom även diverse underteman för att tydliggöra olika aspekter av det specifika huvudtemat, dessa teman analyserades senare utifrån ett sociokulturellt perspektiv som fokuserade på bland annat begreppen kultur och kontext, men även med inslag av genusbegrepp. Studiens slutsatser tar avstamp i miljöns likartade uppbyggnader av tillgänglighet för eleverna, även hur arbetet kring jämlikhet med inslag av populärkultur gör sig synlig inom fritidshemmets ramar. Samtidigt hur det år 2019 fortfarande existerar könskodade rum inom fritidshemmens arena.

Med utgångspunkten att kläder kan vara laddade med budskap om identitet, könsroller och barns tidiga uppfattning om dessa budskap formulerades studiens syfte: att förstå småbarnsföräldrars attityder och inställningar till uppdelningen av pojk- och flicksortiment. Studien ämnar vidare att förstå konsumenters bakomliggande drivkrafter vid konsumtion av barnkläder med målet att undersöka om marknadens utbud stämmer överens med efterfrågan. Studien använder en kvalitativ metod med en induktiv ansats. 12 semistrukturerade intervjuer har genomförts med föräldrar till barn mellan 2-7 år där respondenterna samlades in med hjälp av ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval. Empirin har analyserats genom tidigare forskning som ansetts vara relaterbara till det insamlade datamaterialet, samt teorier om konsumentsocialisering och Goffmans dramaturgiska perspektiv. Empiriavsnittet innehåller tre kartlagda teman som identifierat likheter, skillnader och mönster i det insamlade datamaterialet. Resultatet visar att det förekommer ett dominerande ifrågasättande till könsuppdelning av barnsortiment. Utmärkande i resultatet var även hur intervjupersonerna lägger stort fokus på hållbarhet i sin konsumtion och frågan om huruvida inställningen om könsuppdelade kläder hamnar i skuggan. / With the starting point that clothes can be loaded with messages about identity, gender roles, and children's early perception of these messages, the aim of the study was formulated: to understand the attitudes of parents of young children towards the division of boys' and girls' clothing assortments. The study further aims to understand consumers' underlying driving forces when consuming children's clothing, with the aim of investigating whether the market's supply matches the demand. The study uses a qualitative method with an inductive approach, where 12 semi-structured interviews have been conducted with parents of children between 2-7 years old. The respondents were collected using a convenience sample and a snowball sample. The collected data has been analyzed through previous research that was considered to be relatable to the data collected, as well as theories of consumer socialization and Goffman's dramaturgical curve. The empirical section contains three mapped themes that identify similarities, differences, and patterns in the collected data. The result shows that there is a dominant questioning of the gender division of children's assortment. Distinctive in the results was also how the interviewees put a lot of focus on sustainability in their consumption, and the question of their attitude towards gender-separated clothing was identified as secondary to sustainability in their consumption.