Det finns flera vägar att gå för att uppnå en karriär som elitidrottare. En väg som majoriteten av svenska elitidrottare har gemensamt är att de genomförde sin elitsatsning i samband med att de gick en s.k. Nationell idrottsutbildning (NIU) eller ett Riksidrottsgymnasium (RIG). Tidigare forskning pekar på att förberedelser inför karriärövergångar hos elitidrottare är nödvändiga för att idrottaren ska få bästa möjliga förutsättningar. Likaså ska studie- och yrkesvägledning i skolan syfta till att eleven ska lära sig att göra väl underbyggda val återkommande gånger i sin framtida karriär. Denna kvalitativa studie fördjupar sig i vilka utmaningar de elitsatsande eleverna kan ställas inför samt vilken roll studie- och yrkesvägledaren har när det gäller den elitsatsande gymnasieeleven. Resultatet pekar bland annat mot att det är få av de elitsatsande eleverna som tänkt långsiktigt och förstår innebörden av RIG eller NIU när de antagits till programmen, de elitsatsande eleverna måste ta stort ansvar i ung ålder och står inför en osäker framtid. Studie- och yrkesvägledarna har en viktig roll när det kommer till den elitsatsande gymnasieeleven men träffar inte eleverna i det vardagliga sammanhanget. Samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare, specialidrottslärare och andra viktiga vuxna runt om eleven är en förutsättning för att eleven ska få så bra vägledning som möjligt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka nyanlända SFI-elevers karriärdrömmar i Sverige, vilka de är och hur de uppnås i Sverige. Vidare är syftet att undersöka vilka möjligheter och begräsningar det finns för att uppnå dessa. Frågor som ställs är vilka uppfattningar om karriärdrömmar de nyanlända SFI-eleverna har i Sverige, samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för att uppnå dessa i Sverige. För att undersöka detta har vi använts oss av den narrativa livsberättelsemetoden, och utfört intervjuer med sex nyanlända SFI-elever. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hodkinson och Sparkes teori om Carrership, och Abdelmalek Sayad’s teori om att ”varje invandrare är en utvandrare”. Uppsatsens huvudresultat visar att det finns kontraster och skillnader mellan respektive hemland och Sverige när det gäller synen på betydelsen av utbildning för att kunna arbeta med något. Ett annat resultat visar att en kunskap i svenska språket är av betydelse för att kunna bli delaktig i det svenska samhället, samt för att skaffa sig ett arbete. Ett sista resultat visar att hemlandets drömmar om utbildning och arbete lever kvar, hos de nyanlända SFI-eleverna, även i Sverige.

Kvinnor och män är inte jämställda på arbetsmarknaden. Högre utbildning till trots, tjänar kvinnor mindre, innehar färre chefspositioner, deltidsarbetar mer och tar större ansvar för hem och barn. Tidigare forskning visar att ungefär hälften av kvinnorna med barn karriärväxlar i medelåldern. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om inverkansfaktorer inför, och upplevda förändringar efter, dessa karriärväxlingar. Studien bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i konstruktivistisk karriärteori och Careership-teorin. Respondenterna är kvinnor i åldern 35 till 44 år, som har barn och som genom en fortbildningsinsats har gjort en karriärväxling. De inspelade intervjuerna har transkriberats, kodats och sorterats utifrån innehållsliga kategorier och teman. Tre teman, eller inverkansfaktorer, framträder som de mest avgörande: karriär- och arbetsmöjligheter, familj/tid för familj och värderingar/självförverkligande. Resultatet visar att möjligheten att styra sin tid för att kunna kombinera arbetet med familjelivet har stor betydelse, liksom behovet av att arbeta med något som känns viktigt. Kvinnorna värderar delvis ekonomi och pengar, men det är inte en drivkraft i karriärväxlingen. Faktor karriär- och arbetsmöjligheter har oftast haft betydelse i negativ riktning, det vill säga att kvinnorna har upplevt sig begränsade eller missnöjda på något sätt i detta avseende. Om man ska kunna tillgodose kvinnors behov vid vägledning och på sikt få till en mer jämlik arbetsmarknad behövs kännedom inte bara om yttre begränsningar i samhället. Det krävs också mer kunskap om hur kvinnors karriärer skiljer sig från mäns karriärer, som många karriärteorier bygger på, samt vilka prioriteringar kvinnor gör i olika skeden av livet. För framtida forskning kan jämförande studier mellan kvinnor och män, eller mellan kvinnor med respektive utan barn vara intressanta. Vidare skulle kvantitativa studier med slumpvis urval kunna göra generaliseringar och visa övergripande mönster i kvinnors karriärval.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka nyanlända SFI-elevers karriärdrömmar i Sverige, vilka de är och hur de uppnås i Sverige. Vidare är syftet att undersöka vilka möjligheter och begräsningar det finns för att uppnå dessa. Frågor som ställs är vilka uppfattningar om karriärdrömmar de nyanlända SFI-eleverna har i Sverige, samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för att uppnå dessa i Sverige. För att undersöka detta har vi använts oss av den narrativa livsberättelsemetoden, och utfört intervjuer med sex nyanlända SFI-elever. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hodkinson och Sparkes teori om Carrership, och Abdelmalek Sayad’s teori om att ”varje invandrare är en utvandrare”. Uppsatsens huvudresultat visar att det finns kontraster och skillnader mellan respektive hemland och Sverige när det gäller synen på betydelsen av utbildning för att kunna arbeta med något. Ett annat resultat visar att en kunskap i svenska språket är av betydelse för att kunna bli delaktig i det svenska samhället, samt för att skaffa sig ett arbete. Ett sista resultat visar att hemlandets drömmar om utbildning och arbete lever kvar, hos de nyanlända SFI-eleverna, även i Sverige.

Som elitidrottare lägger man ner enormt med tid och möda på sin idrott. När man väl bestämmer sig för att man är nöjd med sin karriär och planerar ett avslut, vad händer då? Vad händer med de elitidrottare som på grund av skadeproblem tvingas sluta? Vi har studerat forskningsrapporter om elitidrottare som avslutat sin karriär där resultaten visat att ett bra avslut ger bättre förutsättningar för arbete eller studier och mindre bra avslut ger sämre förutsättningar för arbete eller studier. Målet med denna studie har varit att undersöka hur elitidrottare tänker kring och upplever avslutet av sin karriär samt övergången till civil karriär, och på vilket sätt vägledning kan komma till nytta inom idrottsfältet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer insamlades intervjudata från sju informanter som samtliga utövat idrott på hög nivå, både nationellt och internationellt. För att uppnå syftet med studien användes olika teoretiska begrepp och tidigare forskning inom området för att analysera resultatet. Huvudresultatet av studien visar på att samtliga informanter anser det är viktigt med vägledning inom det idrottsliga fältet oavsett skede i karriären. Således borde vägledning få ett större utrymme i en elitidrottares vardag. Informanterna var rörande överens om att vägledning kan bidra till vidgade perspektiv och större utnyttjande av handlingshorisont.

Syftet med vårt arbete är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare inom den kommunala vuxenutbildningen upplever sina yrkeskompetenser och sin kompetensutveckling i förhållande till de sökandes vägledningsbehov. Arbetets forskningsfrågor är:1.Hur upplever studie- och yrkesvägledare sina yrkeskompetenser?2.På vilket sätt utvecklar studie- och yrkesvägledare sina yrkeskompetenser? 3.Vilka vägledningsbehov upplever studie- och yrkesvägledare hos de sökande? Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer utifrån vägledarnas perspektiv, och avgränsades till verksamheten inom den kommunala vuxenutbildningen. Arbetets resultat visar att studie- och yrkesvägledare upplever sina kompetenser som tillräckliga och att kompetensutveckling främst sker som en dialog kring de sökandes vägledningsbehov i möten med de sökande eller med kollegor inom vägledningsområdet.

Då tidigare forskning tyder på att nyanlända utomeuropeiska ungdomar står inför enstor utmaning beträffande yrkesmässig framgång och framtida försörjning i Sverige harsyftet med den här studien varit att beskriva och analysera utomeuropeiska nyanländaungdomars syn på sina framtida karriärmöjligheter. Studien bygger på sju kvalitativaintervjuer med nyanlända utomeuropeiska ungdomar som studerade på Språkintroduktion,ett av Introduktionsprogrammen på gymnasieskolan. Vid analysen av empirin användesbegreppsramen inom Hodkinson och Sparkes karriärteori Careership - A sociologicaltheory of Career decision making (1997). Studien visar att de nyanlända ungdomarnasstudie- och yrkesvalssituationer, med liten tillgång till gångbart kapital på detsvenska utbildnings- och arbetsmarknadsfältet, bidrog till att de inte var medvetna omunga vuxna invandrares utsatthet på den svenska arbetsmarknaden. I jämförelse medhemländerna upplevde de större utbildnings- och arbetsmöjligheter i Sverige, men detsvenska arbetsmarknadsfältet var till stora delar okänt för dem. De nyanlända ungdomarnagjorde etniskt färgade pragmatiskt rationella val av gymnasieprogram utifrån enbegränsad handlingshorisont, samtidigt som de upplevde ett stort behov av studie- ochyrkesvägledning och valkompetens. Konsekvenserna av de nyanlända ungdomarnasvalsituationer kan antas ha försvårat deras möjligheter att kunna göra fullt ut genomtänktastudie- och yrkesval i syfte att nå sina karriär- och utbildningsmål samt beträffandeatt i möjligaste mån undvika framtida arbetslöshet i Sverige.

Andelen kvinnor som väljer och fullföljer bygg- och anläggningsprogrammet är lågt iförhållande till övriga gymnasieprogram. Det är ett problem att så få kvinnor slutför sinutbildning på programmet med tanke på den investering som individen gör i form avinsatser i studier och tid som läggs på utbildningen i onödan. Vidare bidrar detta till attarbetsmarknaden fortsätter vara könssegregerad. I den här studien undersöker vi vad somtrots allt får kvinnliga elever att stanna kvar på programmet och ta sin yrkesexamen. Syftetär att beskriva och förstå kvinnliga elevers upplevelse av sin utbildning på bygg- ochanläggningsprogrammet, samt hur de uppfattar sin karriär och sig själva. Defrågeställningar som vi besvarar är följande: Vad menar respondenterna har på verkat deraskarriärval samt hur har respondenterna upplevt sin studietid och hur ser de på sig själva iförhållande till sitt yrkesval och sin framtida karriär? Vi har använt oss av teorierna omCircumscription and compromise, Social cognitive career theory, samt kapital, fält ochhabitus. Vidare har vi analyserat vårt empiriska material med hjälp av begreppet genus.Studiens resultat visar att en stark drivkraft för kvinnornas val av program är attutbildningen med stor sannolikhet leder fram till ett arbete. Kvinnorna upplever inte att debehöver ändra något hos sig själva för att anpassa sig till programmet eller i yrkeslivet. Detframkom dock att de trots allt gör det och att det krävs en god social förmåga från derassida för att passa in.

Karriären är för många en stor del av livet och definitionen av en karriär kan ses på ett antal olika sätt. Att skapa en karriär kan för olika människor ha olika mening och i förestående studie har syftet varit att undersöka hur ett antal gymnasieungdomar ser på begreppet karriär. I arbetet besvaras frågeställningarna Hur ser ungdomar på begreppet karriär? och Vilka faktorer spelar in i deras syn på karriärbegreppet? Genom detta är förhoppningen att skapa en djupare förståelse kring vilken syn våra respondenter har på begreppet karriär. Genom en kvalitativ metod, djupintervjuer med sju ungdomar, har empirin samlats in. Det teoretiska ramverk som valts för att analysera är Careership theory, SCCT och STF. Utifrån dessa har ett antal centrala teoretiska begrepp valts ut; Handlingshorisont, Habitus, Upplevd självförmåga, Förväntat resultat, Målsättning samt ett antal influenser ur meta-teorin STF. Studiens resultat visar fyra gemensamma drag i respondenternas berättelser vad gäller begreppet karriär. Dessa fyra är: att ha en utbildning, att det är en process, att man ska trivas på arbetsplatsen och att man kan leva på inkomsten. De påverkansfaktorer som framkommer hos respondenterna kring skapandet av begreppet karriär är samhället och dess normer, familjen, utbildning och arbetsmarknaden.

Studie- och yrkesvägledarens roll på arbetsmarknaden är viktig, men trots den viktiga rollen är det få personer som vet vad yrket i själva verket innebär. Därför är syftet med denna studie att undersöka studie- och yrkesvägledares perspektiv på sin yrkesidentitet. Perspek- tivet från tio utbildade och yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare har med hjälp av semistrukturerad kvalitativ intervju kartlagts och analyserats med hjälp av tematisk inne- hållsanalys. Vidare har resultatet även analyserats genom karriärteorin Social Cognitive Ca- reer Theory (SCCT). Forskning påvisar bland annat att extern påverkan är försvagande för yrkesidentiteten, men respondenterna som intervjuats i denna studie har visat på stark yr- kesidentitet trots att de bemöts av en förlegad syn på yrket. Ett begrepp som förekom i större omfattning genom intervjuerna än i den forskning som presenterats var stolthet. Emot den bakgrunden finns behov av framtida forskning som belyser vilken roll status spelar för yr- kesidentiteten.