Välutbildade kvinnor som invandrar till en partner i Sverige kan tyckas inneha goda förutsättningar i form av utbildningskapital och socialt nätverk för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Iakttagelser från författarna i mötet med målgruppen ochtidigare forskning tyder dock på erfarenheter av betydande utmaningar samt brister i professionell stöttning för målgruppen. Syftet är därav ställt till att undersöka kärleksinvandrade mödrars erfarenheter av etablering på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Hur blev mötet med den svenska arbetsmarknaden utifrån de förutsättningar som informanterna upplevde sig ha? Hur fattade informanterna karriärbeslut under etableringsprocessen? Hur har informanternas behov av stöd yttrat sig under etableringsprocessen? I studien användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor som har kärleksinvandrat till Sverige. Det empiriska materialet har analyserats utifrån teoretiska begrepp från Bourdieus kapitalformer, Humankapitalteorin, the Kaleidoscope Career Model samt begreppet Karriärkompetens. Resultatet visar att trots att informanterna innehar till synes goda förutsättningar stöter de på utmaningar i mötet med den svenska arbetsmarknaden i form av kulturella skillnader, psykisk ohälsa, diskriminering och att deras tidigare utbildningar samt arbetslivserfarenhet inte tillskrivs samma värde i Sverige. Informanterna genomgår karriärväxlingar efter flytten till Sverige och deras karriärbeslut präglas i stora drag av moderskapet, ambitioner och deras brist på svenskt utbildningskapital. De informanter som uttryckligen beskriver ett behov av stöd hade önskat tidig stöttning i processen av någon som förstår deras situation. Dessa behov av stöd har enligt informanterna inte kunnat tillgodoses.Nyckelord:Kärleksinvandrare, Etablering, Vägledning, Kvinnor, Karriär

No description available.

Den här studien är en kvalitativ intervjustudie med personer mellan 19-32 år som har enreumatisk sjukdom. Studiens syfte är få en ökad förståelse för olika faktorer som påverkarkarriärplanering hos dessa individer. Arbetsmarknadens krav på individen undersöks ochlyfts fram. Målet med studien är att se hur unga vuxna reumatiker förhåller sig till dessakrav. Arbetets frågeställningar är följande:● Vad hämmar/främjar karriärutvecklingen för unga vuxna med reumatisksjukdom?● Hur påverkas unga vuxna med reumatisk sjukdom av sociala barriärer i sitt studie-och yrkesliv?I analysen används två olika teorier med tillhörande centrala begrepp: Social model ofdisability och Erving Goffmans Stigma. Resultatet pekar på att det finns flera faktorersom hämmar och främjar unga reumatikers karriärutveckling, bland annat kollegor,chefer, bilden av yrkens lämplighet och arbetsplatsens utformning. Olika sociala barriärerhar påverkat intervjupersonerna på olika sätt men något som är gemensamt för många ärnormernas påverkan, känslan av otillräcklighet samt oron inför framtiden och sjukdomenspåverkan på kroppen.

Utrikesfödda utgör 63 procent av arbetslösa akademiker i Sverige. Medan arbetslösheten sjunker för inrikesfödda ökar den för utrikesfödda. För att tillvarata kompetens hos utrikesfödda anordnar Arbetsförmedlingen kompletteringsutbildningar. Syftet i den här kvalitativa intervjustudien är att undersöka hur utrikesfödda personer med utländsk akademisk utbildning som ingår i en kompletteringsutbildning påverkats i sin syn på sin karriär efter sin migration till Sverige. Våra frågeställningar är: Hur talar informanterna om sin upplevelse av sina framtidsutsikter på den svenska arbetsmarknaden? Hur talar informanterna om sig själva i relation till sin utbildning och hur har detta förhållande förändrats över tid? Analysen sker utifrån begreppen karriäridentitet, karriärkonstruktion, livstema och karriäranpassningsförmåga. Studien visar att informanternas karriär påverkats av migrationen till Sverige. Framtidsutsikterna är komplexa. De speglar både hopp och besvikelse. Informanterna upprätthåller sin karriäridentitet genom att fortsätta planera framtiden som yrkesverksam inom sitt utbildningsområde men vägen till arbete är lång. Karriäranpassningsförmågan öppnar möjligheter på arbetsmarknaden men informanterna behöver kompromissa och omvärdera meningsfullhet i karriären utifrån förutsättningarna på arbetsmarknaden. Att informanternas kompetenser inte används gynnar varken individ eller samhälle. För en lyckad kompromiss krävs balans mellan yttre faktorer och inre värderingar. Karriäranpassning kräver tid och stöd för att ha positiva konsekvenser.

Den svenska skolan har skyldighet att förbereda elever inför framtida karriärval. I styrdokumenten finns uppmaningar för hur karriärvägledning i skolan bör styras. Under utbildningen till studie- och yrkesvägledare har vi upplevt att individers egna behov av karriärvägledning sällan framförs. Därför har studien syftet att undersöka vilka behov studenter på universitet och högskolor har haft av karriärvägledning inför deras karriärval. Studien undersöker behov av stöd i karriärval och vilka kunskaper studenterna har om karriärvägledning. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. För att analysera det empiriska materialet har två teorier använts The systems theory framework, STF som är en modell med olika influenser som påverkar karriärval och Cognitive information processing, CIP som förklarar hur karriärbeslut tas och vad som är centrala kunskaper för ett beslutstagande. De behov som blev synliga i studenternas karriärberättelser var självkännedom, yrkeskännedom och yrkeserfarenhet. De behov som studenterna själva uppgav handlade till största del om att få information. Resultatet visade även att få studenter hade kännedom om vad en studie- och yrkesvägledare gör, vilket även bidrog till att det var svårt att veta vad som kunde erbjudas och därmed efterfrågas.

Arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare erbjuder goda möjligheter till arbete dådet på många håll finns en brist på utbildade vägledare inom skolväsendet. Undersökningarvisar att studie- och yrkesvägledare upplever en ansträngd arbetssituation och begränsadekarriär- och utvecklingsmöjligheter.Syftet med studien är ta reda på hur studie- och yrkesvägledare som nyligen tagit examenser på sin karriärväg från utbildning till nuvarande arbetsplats. Lön, arbetsplatsensgeografiska läge och arbetsuppgifter är troligen betydelsefulla faktorer i sammanhanget,men dessa bör sättas i ett större sammanhang. Tre frågeställningar har tagits fram för attgöra studien undersökningsbar. Frågorna berör hur studie- och yrkesvägledare som nyligentagit sin examen upplever sitt yrke och sin yrkesroll, vilka faktorer som är avgörande förstudie- och yrkesvägledarnas val av arbetsplats och hur väl deras förväntan stämmer medyrket. I studien har metodtriangulering använts, det vill säga en kombination av kvalitativoch kvantitativ metod. Patton & McMahons Systemteori användes för att analysera studien.Resultatet i studien visar att lönen är en viktig faktor och att påverkansfaktorer somarbetsplatsens geografiska läge och arbetsuppgifter har en betydande roll dåarbetsmarknaden för utbildade studie- och yrkesvägledare är god vilket det finns enmedvetenhet om. Studien visar även att studie- och yrkesvägledare uppfattar att det finns enviss okunskap kring yrkesrollen och att det är viktigt att utrymme till kärnuppdraget ges.

Vårt syfte är att undersöka hur svenska elitsatsande gymnasieelever finner en balans mellan studier, livsroller och idrotten, samt hur de tänker kring begreppet karriär och karriärplanering. Studiens titel ”Till vilket pris?”, syftar på en hypotes där elitsatsande ungdomar offrar möjligheten till att utforska andra livsroller, prioriterar idrotten framför studier och är mindre benägna att karriärplanera för framtiden. För att undersöka detta har vi intervjuat sju gymnasieelever som under gymnasieåren har valt att kombinera en elitsatsning inom idrott parallellt med studier. Under intervjuerna har informanterna fått besvara frågor gällande deras föreställningar om begreppet karriär, upplevd balans mellan livsroller och huruvida de anser sig få stöd för att fatta väl underbyggda val inför framtiden. Resultatet visar på en delad föreställning gällande begreppet karriär och hur detta påverkar deras karriärplanering. Majoriteten av informanternas föreställningar om begreppet karriär innefattade en form av progression, samt framgång och lycka. Föreställningen av begreppet återspeglar sig i karriärplaneringen, vilket visar sig i hur informanterna karriärplanerar i större utsträckning än vad som framgått i den tidigare forskning. Det visar även på en medvetenhet gällande informanternas framtida karriärer, dock karriärplanerar de i en bred bemärkelse då syftet med karriärplaneringen ännu inte är helt bestämt. Resultatet visar också på hur majoriteten av informanterna allt som oftast väljer att prioritera idrotten framför det sociala livet, och även framför studier. Majoriteten av informanterna menar på att det främsta stödet till att fatta väl underbyggda val inför framtiden kommer hemifrån. Resultatet har analyserats utifrån Career Development Theory och Teorin om Rationella Val.

Abstract This study is about the female presence in the male institution of the academic world.Women got the formell right to study at universities in Sweden in 1873, but no further jobopportunities were available for them in the academic area. Elsa Eschelsson was one ofthe few who challenged this order. With a gender perspective, and the theoretical conceptof genders role, power relationships and control of the gender contract I have exposedhow media was used as a tool, from 1898-1906 (with an exception for an article from1995), to create a negative image of Elsa Eschelsson and thereby influence her fate. This study has shown that when Elsa Eschelsson got her doctor´s degree inlaw 1898 all was good, maybe because nobody thought that she would reach for aposition as professor at the university. But when she actually got the question to take overTrygger´s professorship, the resistance got way worse than anyone could have imagined.One of those who fought the most against Eschelsson was Winroth, who had the positionas professor in procedural law at Uppsala university. He turned to the press andthreatened to resign if she got the professorship.

Uppsatsens syfte är att utöka kunskapen om ljudproducenter för ljudpostproduktionstillvägagångssätt vid etablering och fortsatt medverkan i branschen. Studien består avsex kvalitativa intervjuer med olika individer inom samma arbetsfält. Resultatetanalyseras med hjälp av Pierre Bourdieus fält, habitus- och kapitalbegreppsapparater.Det övergripande resultatet tyder på att etablering kan ske genom utbildning för attsedan få arbete på en praktikplats. Att dessa individer från studien lyckats etablera sigendast på grund utav deras utbildning är dock inte troligt. Flera av respondenternamenar att deras eget driv och passion för yrket varit till stor fördel. En genomgåendeslutsats av flera respondenter är att den sociala förmågan är viktig för både att blitilldelad arbetstillfällen och för att kunna utföra ett bra arbete. Det finns flerakopplingar i svaren till studiens valda teori. Exempelvis är ett starkt socialt kapitalviktigt men också andra sorters av symboliska kapital som varit till respondenternasfördel. Rätt sorts habitus är viktigt för att få möjligheten att vara en del av fältet. Flerarespondenter har etablerat sig genom att tillhandahålla de förkunskaper och det habitussom krävs för att få in en fot i branschen. De har sedan byggt upp bra rykte ocherfarenhet genom praktikplats eller assistentroller. Hårt arbete och en attraktivpersonlighet är genomgående teman i de svar som kommit fram. Vissa har i början avderas karriärer inte fått tillräckligt med stöd i arbetsprocesser och kundkontakt vilketleder till missnöjda kunder. Respondenterna konstaterar att bra kundkontakt i form avkommunikation och en bra slutprodukt är viktigt och kan leda till långa kundrelationervilket kommer generera återkommande arbete.

Karriär är för många ett begrepp som enbart syftar på utbildning och arbete, men begreppet karriär kan också ses som en dynamisk och ständigt pågående process som inkluderar livets olika delar, en individs olika roller och sambandet mellan dessa. Att komma som nyanländ till ett land och med sin individuella bakgrund integreras in i samhället är en process som kan innebära både begränsningar, och möjligheter för individen. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal SFI-elever resonerar kring sin handlingshorisont, vilka möjligheter och begränsningar de ser i relation till sina karriärval och hur de resonerar kring mål. I arbetet besvaras frågeställningarna: Hur resonerar SFI-elever kring sina karriärmål? och Hur resonerar SFI- elever kring sin handlingshorisont? Genom en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer med sex SFI-elever med olika bakgrunder, har empirin till studien samlats in. Det teoretiska ramverk som valts för att analysera empirin är karriärteorin Careership av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes med tonvikt på begreppen habitus, handlingshorisont, fält, kapital, rutiner och brytpunkter. Studiens resultat visar att gemensamma drag i respondenternas resonemang är att kunskaper om språket är av stor vikt vid integration i ett nytt land vad gäller både sociala och professionella sammanhang. Att det upplevs som svårt och tufft att skapa det liv man vill i Sverige och att samhälleliga strukturer upplevs som både begränsande och möjliggörande, beroende på kontexten. De påverkansfaktorer som framkommer hos respondenterna kring skapandet av sin karriär är samhällets lagar och regler, vikten av kunskap och utbildning samt sociala nätverk.