Denna rapport handlar om män i minoritet i ett kvinnoyrke, närmare bestämt socionomyrket. Rapporten bygger på enkäter ställda till män examinerade från socionomutbildningen i Lund under två perioder, början av 1980-talet och 1990-talet, samt intervjuer med män från sistnämnda grupp. Det framkommer att männens karriärer skiljer sig åt mellan de olika utbildningsgenerationerna. Medan de män som har examen längst bakom sig ofta gjort en vertikal karriär och blivit chefer väljer männen som examinerats under 1990-talet i stället en horisontell karriär. De hittar sin nisch i socionomyrket inom områden med hög intern status där de kan arbeta fritt och självständigt. / This dissertation is about men as a minority in a female profession, that of uni-versity-trained social worker. The aim is to illuminate the relationship between work and gender on the basis of career, minority, and masculinity in the profes-sion of social work. By means of questionnaires sent to all the men who trained as social workers in Lund 1980–1985 (the 1980s generation) and 1993–2003 (the 1990s generation) I have charted their careers. Eighteen of the 1990s generation who completed the questionnaire were interviewed to eliciting their own point of view. The results of the questionnaire study show that the men who took degrees in social work in both the educational generations to a large extent started their career in the social services but did not often continue their career there or en-tered this field after the first few years of their career. From the interviews it was found that the parts of the social services to which the men are most negative are those which involve the exercise of authority and the control of people. Those who qualified in the 1980s pursued a career which largely corresponds to the pre-vailing image of the male social worker’s career - many of these men had em-barked on a vertical management career or had left the profession. The 1990s generation displayed a different career development. Whereas the traditional male social worker career goes in a vertical direction and is a matter of formal power and superiority, the modern career goes in a horizontal direction and is a matter of creating an autonomous niche. The niche is not just an expression of a new ca-reer pattern; through the niche it is also possible to preserve a traditional mascu-linity. At the same time, the interviewed men present an alternative masculinity through their choice of profession and their way of reasoning about it. The male social workers can thereby be seen as representatives of a masculinity in a time of change.

Bakgrund: Varje år satsas stora summor på att förbättra rekrytering och utveckling, när den största utmaningen i själva verket ligger i att behålla medarbetare med framtida nyckelkompetens. Företagens möjligheter att behålla dessa anställda påverkas av stundande kompetensbrist och den ökade rörligheten på arbetsmarknaden. Flera författare menar att företagen inte längre kan arbeta vidare i gamla mönster, utan måste anpassa sig till en ny verklighet med nya krav och behov. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur den nya relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare påverkar företagens möjlighet att behålla framtida nyckelkompetens. Resultat: Den forna anställningstryggheten har ersatts av trygghet genom anställningsbarhet, där individer skapar sig en portfölj av erfarenheter och färdigheter. För att bemöta de ökade kraven på utveckling bör företagen uppmuntra intern rörlighet och satsa på systematisk reflektion i det erfarenhetsbaserade lärandet. Reflektion tillsammans med en väl fungerande kommunikation kan även hjälpa till att minska de höga förväntningar som anställda med framtida nyckelkompetens ofta har. För att behålla framtida nyckelkompetens är det viktigt att företagen anpassar sig till den nya anställningsrelationen, arbetar mer flexibelt och utgår från individuella preferenser. Kriget om kompetensen vinner den som lär sig spelets nya regler och spelar enligt dessa.

Trots att flera forskningsrapporter har visat på de ekonomiska vinsterna med jämställda arbetsplatser är den kvinnliga underrepresentationen på högre poster inom näringslivet fortfarande påtaglig. En av förklaringarna till denna ojämställdhet har tillskrivits den manliga överordningen i samhället som hindrar kvinnor från att ta sig in i den absoluta maktsfären. Flera jämställdhetsstudier visar att kvinnor inte tillåts ingå i ”old-boy-network” och att manliga ideal präglar bilden av hur en bra chef ska vara och agera. Bristande tillgång på informella nätverk anses vara en av förklaringarna till att kvinnor har svårare att lyckas i karriären. Könsordningen har ansetts vara den enskilt starkaste kraften som påverkar hur individer agerar och inordnar sig inom en organisation. Genom att studera två företag som använder sig av uttalat meritokratiska karriärmodeller vill vi undersöka hur könsordningen påverkar inom organisationerna. Resultatet av studien visar att tillgången på informella nätverk är mindre i en svag könsordning där prestation ligger till grund för befordran. I takt med att individen avancerar ökar betydelsen av informella nätverk och könsordningen stärks i takt med att individen närmar sig toppen av hierarkin. Organisationer kan till viss del påverka vilken makt könsordningen tilldelas inom organisationen genom att aktivt arbeta för att formalisera informella aktiviteter. / Recent studies have proven that a mixed working force produces better economic results for companies then does a single gendered working force. Even so, the majority of top-level positions in today’s business are held by men. Women are said to have great difficulties entering the “old-boy-networks” on the hierarchical top and leadership qualities are still strongly connected to manly attributes. Women’s inability to enter and build informal social network structures is mentioned as one of the biggest reasons when trying to explain the lack of women on top positions. The gender order in the organisations, which separates women from men, are said to be the single strongest force to influence the life of the organisation. This study focuses one how meritocratic career models influences the gender order within the organisation and if formalized career models minimize the importance informal networks. The result of the study shows that the need for informal networks in order to advance in the organisational hierarchy is of less importance in an organisation with a weak gender order were achievements and results are the only variables considered when aspiring for promotion. The importance of informal networks strengthens as the individual clime up the hierarchical career path and the study indicates that evaluation gets less formal closer to the top positions and that homosocial desire plays a significant role when aspiring for top positions.

Syftet med studien var att belysa unga komvux studerandes syn på sin nuvarande karriär och framtida karriärmöjligheter. Urvalet bestod av ungdomar mellan 20-24 år som studerade heltid minst fem kurser på ett komvux inom Stockholms län. Metoden som tillämpades var kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Utgångspunkten var att ge en inblick i individens inre värld med fokus på vilka inre faktorer som spelar in vid karriärvalsprocessen. Resultaten visar att ungdomarnas främsta mål är att höja sina gymnasiebetyg för att ta sig in på olika yrkesinriktade högskoleutbildningar. De viktigaste inre faktorerna som framkom var att trivas med sitt yrke/arbete, göra det man själv tyckte var roligt, varierande arbetsuppgifter, möjlighet att resa samt hjälpa människor. Pengar och status ansågs av flertalet som oviktiga faktorer. I resultat uppkom även att ungdomarna hade i enlighet med modern karriärutvecklingsteori både individualistiska arbetsvärderingar samt kollektivt inriktade arbetsvärderingar. / Purpose of the study was to elucidate young adult education student´s views on their current careers and future career opportunities. The sample consisted of adolescents aged 20-24 years old studying fulltime at least five courses in one adult education in Stockholm county. The method used was qualitative in the form of semi-structures interviews. The starting point was to provide insight into the individual´s inner world with a focus on the internal factors at play in career-choice process. The results show that young people´s main goal is to race their school grades to get into various technical and vocational educations. The most important single factor that emerged was to be happy with their work, do what you yourself thought was fun, varied tasks, the opportunity to travel and help people. Money and status were consirered

En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål. Huruvida dessa upplevelser är bestående över en längre tid ligger utanför ramarna för denna studie och lämnas därför till framtida forskning.

Att verka på en global marknad innebär kulturella skillnader, tidsskillnader och annorlunda arbetsmetoder som ställer speciella krav på medarbetare och deras kompetens. Att sända anställda på utlandsuppdrag eller så kallad expatriering innebär för företagen att omlokalisera sådan kompetens utomlands. Flytta och arbeta utomlands innebär förutom många möjligheter också många problem för både företaget och den anställde med familj. Ett växande problem som identifierats av flera författare är att omlokaliseringen av par med varsin karriär blir allt svårare eftersom expatriering ofta innebär att den medföljande partnern tvingas ge upp/ta paus i sin karriär. Det finns även tidigare forskning som visar att par med varsin karriär är extra vanligt just i de nordiska länderna. Våra resultat bygger därför på en kvalitativ studie som undersöker hur några stora svenska företags strategier ser ut vid expatriering av par med varsin karriär. För att nå dessa resultat har vi genomfört fem stycken fysiska djupintervjuer och en telefonintervju som sedan har analyserats mot tidigare litteratur på området. Den litteratur vi använt härstammar främst från områdena International Human Resource Management och Expatriate Management. Företagen som ingår i studien är alla verksamma inom olika branscher som: Bank, Bygg, Försvar, Vitvaror, Telekom och Fordon. Studiens resultat visar bland annat på att företagen är duktiga på att inkludera den medföljande partnern under rekryteringsfasen för att på så sätt minska risken att han/hon inte anpassas till den nya kulturen. Karriärsupport och karriärassistans är några av de saker som företagen gör för att underlätta för den medföljande att få arbete. Dock verkar få utnyttja dessa vilket vi tror beror på att partnern inte vill eller inte kan arbeta. Problem med att få arbetstillstånd och/eller att den medföljande ser chansen att vara hemma med yngre barn kan vara två av anledningarna. Dyster konjunktur och de höga kostnaderna som förknippas med expatriering ökar trycket på företagen att spara in på förmåner eller att sända färre expatrierade i framtiden vilket troligtvis inte ökar antalet expatrierade par med varsin karriär. Sist men inte minst har vi kunnat se att sättet som företagen rekryterar anställda till utlandsuppdrag bidrar till att par med varsin karriär sällan uppmärksammas hos företagen och följaktligen tas liten hänsyn till dessa. Detta tillvägagångssätt tror vi skapar ett stort mörkertal av individer som skulle vara en stor tillgång för företag under en utlandsstationering, men som omedvetet exkluderas från dessa uppdrag på grund av att för lite hänsyn visas hans/hennes partner som också gör karriär.

Attityder gentemot kvinnors i företagsledningar har under de senaste åren haft en positiv förändring. Trots det har människan länge förutsatt att högt positionerade ledare är män. Detta tyder på att kvinnor som strävar efter toppositioner möter hinder som försvårar deras väg upp för karriärstegen. Med detta i åtanke är syftet med denna uppsats att skapa en förståelse för viktiga dimensioner som påverkar kvinnors strävan mot toppositioner. Som hermeneutiker var teorin utgångspunkten i vår forskningsansats. Efter genomförda interjuver, som berikade oss med en djupare förståelse inom ämnet, återgick vi och utvecklade teorierna. Vi önskade att värdera attityder bland de intervjuade kvinnorna och valde därför en kvalitativ vetenskaplig forskning. Vi erhöll en djupare förståelse för hur kvinnor når toppositioner, eftersom vår forskningsansats tillät oss att komma nära de studerade kvinnorna. Den empiriska informationen insamlades genom djupgående intervjuer med sex högt positionerade kvinnliga ledare. De utvalda respondenterna är i alfabetisk ordning: Amelia Adamo, Eivor Andersson, Gunilla Forsmark-Karlsson, Lena Herrmann, Anitra Steen, and Meg Tivéus. De främsta teoretiska områdena, bidragande till att kvinnor når toppositioner är; självmedvetenhet, motivation, mentorskap, nätverk samt att ha en balans i livet. Hinder kvinnor möter längs vägen måste också övervägas för att få en helhetsförståelse för fenomenet; hur kvinnor når toppositioner. Den empiriska studien, framtagen via djupgående intervjuer med högt positionerade kvinnliga ledare, analyserades med hjälp av existerande teorier. Det är inte en enkel uppgift att förstå faktorerna bakom underrepresentationen av högt positionerade kvinnor i företagsledningarna. Vårt samhälle idag är väl utvecklat och gör det därför svårt att förstå svårigheterna för kvinnor att nå toppositioner. För att skapa en förståelse måste vi kanske se bort från detaljerna och hindren och istället fokusera på kvinnorna som faktiskt har tagit sig den långa vägen till toppen. Detta leder oss till frågan; kvinna, hur kom du så här långt? Resultaten gjorde det möjligt att dra slutsatsen att de största hindren, när kvinnor strävar mot toppositioner, är interna faktorer inom kvinnorna själva. Kvinnorna måste våga tro på sig själva och utnyttja sina kunskaper och erfarenheter. Trots detta är kvinnorna inte isolerade individer. På grund av detta är inte personliga egenskaper tillräckligt för att förklara fenomenet om kvinnors strävan mot toppositioner. Det sker även en stor inverkan på de potentiella kvinnorna genom exempelvis nätverk samt mentorer. / Social attitudes towards women’s role in management have during the last decades had a positive change. However, people have for long assumed that a top executive is a man. This indicates that women striving for top positions often come across barriers that are blocking their attempts to climb the career ladder. With this in mind, the purpose of the thesis was to provide an understanding of important dimensions for women who strive for top positions. As hermeneutic researcher, we used theory as a starting point. After the interviews, which enabled us to get deeper into the subject, we were able to move back to the theory again. We wanted to rate attitudes, beliefs and motivations among the interviewed women, and therefore a qualitative research choice was made. We were then able to get a deeper understanding of how women reach top positions, since the method permits us to come close to the research subject. Data was collected through in-depth interviews with six top positioned female leaders. The respondents selected for this study were, in alphabetical order: Amelia Adamo, Eivor Andersson, Gunilla Forsmark-Karlsson, Lena Herrmann, Anitra Steen, and Meg Tivéus. The major theoretical areas, which are touched upon, are factors contributing to women’s strive for top positions within organizations. Important topics are self-confidence, motivation, mentoring, networking, and balance in life. Barriers must also be considered as obstacles coming across women’s way to top positions. The empirical data, received through the in-dept interviews with top positioned women, was analyzed with assistance of the theories. It is not a simple task to understand the underrepresented part of women on top positions in the business life. The society today is very well developed and it is hard to realize the difficulties for women to get to the top. To understand we might have to look away from the details and barriers and start looking at the how women who actually are in the top made it so far. This guides us to the question; woman, how did you come this far? The findings enabled us to conclude that the major barriers, when striving for top positions, are internal factors within the women themselves and if they want to become top executives. However, the women are not isolated individuals. Therefore, not only the personal characteristics are enough when striving for top positions. There are still huge influences from people around the potential women, like networks and mentors.

Bristen av kvinnor på de högre positionerna inom ICA som i övrigt är en kvinnodominerad bransch utgör intresseområdet för denna uppsats. Vi vill med uppsatsen undersöka och belysa de erfarenheter som kvinnor på olika positioner inom organisationen har gällande deras möjligheter till karriär. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk teoretisk ansats som även stödjs av andra teorier gällande organisation och kön. Empirin som studiens resultat bygger på kommer från intervjuer med sju kvinnor på olika nivåer inom ICA. Resultatet i sin tur presenteras utifrån fem olika teman vilka belyser kvinnornas upplevelser gällande: Uppfattningar om organisationen, Jämställdhet, Rekrytering, Kompetensutveckling och karriär samt Hinder och möjligheter till karriär. Resultatet visar att kvinnornas levda erfarenheter gällande sina karriärmöjligheter inom organisationen skiljer sig åt, beroende på vilken position de besitter.  Ett flertal hinder urskiljs i resultatet, vilka kan vara möjliga anledningar till kvinnornas underrepresentation på de högre positionerna. / The lack of women in higher positions within ICA as for the rest is a female-dominated industry represents the area of interest for this essay. We want this paper to investigate and illuminate the experiences of women in various positions within the organization regarding their career opportunities. The essay is a qualitative study with a phenomenological theoretical approach which is also supported by other theories regarding organizations and gender. The empirical data that the study´s results are based on comes from interviews with seven women at different levels within ICA. The result in turn is presented based on five different themes which highlight women’s experiences regarding: Perceptions of the organization, Gender equality, Recruitment, Competence development and career and finally Barriers and opportunities for career. The results show that women’s lived experiences regarding their career opportunities within the organization differ, depending on the position they occupy. Several obstacles are identified in the results, which may be possible reasons to women’s under-representation in higher positions.

I denna uppsats har jag valt att skriva om unga kvinnors tankar kring karriär, familjeliv och identitet. Dessa ämnen är saker som jag tror att de flesta upplever eller har upplevt att det finns många tankar och frågor kring, och jag vill genom min studie ge dessa kvinnors bild av hur man får livspusslet att gå ihop och hur tankar kring identitet, karriär och familjeliv kring detta kan se ut. Jag kommer att skriva om detta utifrån två synsätt, dels från det individuella planet, där jag utgår från mina intervjuer och berättar om mina informanters tankar, dels ur ett bredare perspektiv där jag sätter informanternas berättelser i ett större samanhang, men fokus på unga människors situation i Sverige. / In this paper, I have chosen to write about young women's thoughts on career, family life and identity. These substances are things that I think most people are experiencing or have experienced that there are many thoughts and questions about, and I want through my study give these women's view of how to get the puzzle of life go together and how ideas about identity, career and family around this might look like. I will write about this from two points of view, and from the individual level, where I use my interviews to talk about my informant thoughts, and from a broader perspective where I put narratives in a wider context, but the focus is on young people's situation in Sweden.

Syftet med den här uppsatsen är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka hur kvinnligt genus skapas och reproduceras inom nutida kommersiell amerikansk film. Fiktiva karaktärer framställs som binära och dikotoma könskategorier vilka formar, förstärker och speglar rådande könsnormer i det västerländska samhället. I min analys beskriver jag hur kvinnor och kvinnlighet framställs (i kontrast till män och manlighet) i filmen Djävulen bär Prada, som ett exempel på populär amerikansk nutida film. Därutöver beskriver jag tematiskt återkommande likheter i fyra andra filmer inom genren för att därigenom förtydliga analysen. Med slutsatserna ämnar jag att illustrera och konkretisera hur media konstruerar ett för samtiden ”önskvärt” kvinnligt genus.