Studie- och yrkesvägledning i skolan framställs på flera olika sätt. Ibland verkar det vara en engångsföreteelse, vägledning innan ett viktigt val, såsom gymnasievalet. Andra gånger pratas det om vägledning som en kontinuerlig process som pågår under flera år. Med nya bestämmelser om obligatorisk prao i årskurs åtta och nio är det intressant att undersöka effekten den har på elevers karriärkompetens och karriärlärande. Utifrån tesen att vägledning, på det ena eller andra sättet leder till karriärlärande undersöks studie och yrkesvägledares perspektiv på huruvida prao eller andra jämförbara aktiviteter i skolans värld leder till karriärlärande.Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida elever får till sig karriärlärandegenom prao samt jämförbara aktiviteter i den svenska skolan. Uppsatsens empiriska data utgår ifrån studie - och yrkesvägledares perspektiv. Frågeställningarna som besvaras är följande:Hur skulle ungdomar genom prao samt övriga arbetslivsorienterande aktiviteter kunna få till sig karriärlärande utifrån DOTS modellen? När bör ett arbete med karriärlärande starta?I resultatet och diskussionen framkommer att prao bör integreras mer iundervisningen. I dagsläget finns det, enligt svaren från informanterna, få tydliga riktlinjer för ett sådant arbete. Genom att reflektera samt utvärdera upplevelser på arbetslivsorienterandeaktiviteter tillåts elever att dra paralleller mellan det akademiska innehållet och praktikens arbetsuppgifter. De tre främsta kunskaperna eleverna får till sig genom arbetslivsorienterande aktiviteter är en ökad självkännedom, kunskap kring arbetslivet, ett ansvarstagande samt den generella erfarenheten av att komma ut på arbetsplatser. Aktiviteter direkt kopplade till arbetslivet underlättar övergången mellan skola och arbetsliv och ett arbete med karriärlärande bör starta som ett komplement i utbildningen i god tid och inte enbart strax inpå ett val.

Syftet med studien är att undersöka gymnasievägledares möjligheter att i det enskilda vägledningssamtalet, utifrån rådande förutsättningar, stötta eleven i dess karriärlärande för att uppnå en valkompetens. Studien utgår utifrån följande frågeställningar: vad säger gymnasievägledare om hur de stöttar eleven i dess karriärlärande i det enskilda vägledningssamtalet, vad säger gymnasievägledare om vad eleven får med sig från det enskilda vägledningssamtalet och vad säger gymnasievägledare om deras förutsättningar för att stötta eleven i dess karriärlärande i det enskilda vägledningssamtalet? Kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor med samma huvudman har genomförts. Tidigare forskning visar en brist i vägledarnas stöttning i elevens karriärlärande, ofta som en konsekvens av otillräckliga resurser för vägledningssamtal. Det framgår även att eleverna själva upplever studie-och yrkesvägledningen som otillräcklig för att de ska kunna fatta välgrundade val. Den teoretiska grunden baseras på Bill Law’s Career learning theory och Bill Law & A G Watts uppdaterade variant DOTS, samt NICE-modellen: den internationella vägledningsmodell som The Network for innovation in career guidance and counselling in Europe har utarbetat. Studien visar att gymnasievägledarens stöttning av elevens karriärlärandeprocess i det enskilda vägledningssamtalet är bristfällig i stora delar av de kunskapsområden som krävs för att uppnå en valkompetens. I flera av dessa delar avstannar vägledningen i ett informationsgivande stadie. Vägledarnas avsaknad av resurser pekar på att vägledarna har otillräckliga förutsättningar för att stötta eleven i dess karriärlärande i det enskilda vägledningssamtalet.

Vägledning blir viktigare då kraven på elevernas förmåga att välja ökar. Ett återkommande begrepp i internationella texter kring arbetet med vägledning är karriärkompetens. För att erhålla kunskaper i karriärkompetenser krävs en process, vilket kan beskrivas med begreppet karriärlärande. Problemområde i studien är ifall det går att förstå vägledningen i Sverige med begreppet karriärlärande. Syftet med studien är att förstå och analysera studie- och yrkesvägledares förståelse för och arbete med karriärlärande. Jag valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskolan med följande frågeställningar:• Vad beskriver studie- och yrkesvägledarna att eleverna behöver för att vara väl förberedda inför inträdet på arbetsmarknaden?• Hur beskriver sex studie- och yrkesvägledare i Skåne att de arbetar med högstadieelevers självkännedom, yrkeskunskap samt kunskap om möjlighet och beslutsfattande?• Hur kan studie- och yrkesvägledarnas beskrivningar om vad eleverna behöver för kunskaper förstås med hjälp av New DOTS modell för karriärlärande?Studiens analys tar utgångspunkt i New DOTS-modellen som beskriver karriärlärande utifrån fyra nivåer, sensing, sifting, focusing och understanding. Resultatet visar att studiens informanter beskrev att elever behöver självkännedom, arbetsmarknadskunskap och förståelse för en flexibilitet på arbetsmarknaden. I informanternas arbete kunde man urskilja inbjudande av externa aktörer, studiebesök, information och vägledningssamtal. Informanterna använder inte begreppet karriärlärande, de beskriver kompetenser snarare än processen som leder till kompetenserna.Nyckelord: grundskola, karriärlärande, New-DOTS, Sverige, vägledning

Skolans övergripande mål och värdegrund, enligt skollagen (2010: 800) är att hjälpa elever att utveckla kunskap och kompetens inför kommande yrkesliv. Eleverna ska genom skolgången även få möjlighet till insikt och självkännedom. En studie- och yrkesvägledares arbete kretsar kring att hjälpa elever utveckla sin valkompetens (skolverket 2008, 93). Dessutom menar Skolverket (2008) att det är hela skolans ansvar att tillgodose det. Studien syftar till att se hur lärare arbetar med studie- och yrkesvägledningen utifrån deras pedagogiska arbete.

Karriärkompetens spelar en central roll i hur livslång vägledning ska hjälpa människor att hantera sin karriär i en snabbt föränderlig tillvaro och kan ses som en trend i politiken både inom EU och i Sverige. Syftet är att utifrån ett lärandeperspektiv undersöka hur studie- och yrkesvägledare kan bedriva karriärvägledning inom stöd- och matchning hos kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen. Våra frågeställningar handlar om karriärlärande och karriärkompetens utifrån de villkor som finns inom stöd- och matchning och hur den vägledningen kan förstås utifrån ett lärandeperspektiv. Genom sex stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare visade resultatet att de i sin profession tvingas förhålla sig till olika villkor såsom begränsat med tid och en ofrivillighet för de arbetssökande, men att de utvecklat strategier och använder metoder som syftar till att ge den arbetssökande kunskaper att hantera sin karriär både på kort sikt och i ett livslångt perspektiv.

Det finns brister i skolans studie- och yrkesvägledning, bland annat när det gäller tillgänglighet och styrning, konstaterar en statlig utredning. I skolan måste undervisningen anpassas för att bli tillgänglig för alla elever, men görs detta med vägledningen? Funderingar uppstår kring hur kvalitén kan höjas och hur vägledningen kan tillgängliggöras. Studiens syfte är att bredda kunskapen om hur studie- och yrkesvägledare i skolan arbetar för att nå alla elever med vägledning. Syftet är även att undersöka hur studie-och yrkesvägledare resonerar kring och beskriver sitt arbete med snäv vägledning och hur den kan anpassas för att göras tillgänglig för alla elever. Forskningsfrågorna är: Vilka konkreta arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare för att nå alla elever med snäv vägledning, hur ser studie- och yrkesvägledare på det enskilda samtalet, dess betydelse och möjligheterna till anpassning samt vilka faktorer påverkar möjligheterna att anpassa och tillgängliggöra den snäva vägledningen i skolan? Sex studie- och yrkesvägledare intervjuades i studien och det som genomsyrar resultatet är deras inkännande och empatiska förhållningssätt. Respondenterna beskriver att de anpassar samtalet och mötet med eleven efter individen. Flera vägledare tar upp relationsskapande, som en förutsättning för att kunna nå eleverna med vägledning. Samarbete lyfts fram som centralt och att vägledningen med fördel kan starta i klassrummet, för att sedan fångas upp i samtal hos SYV. I studiens resultat framkommer att flera olika faktorer påverkar möjligheten att anpassa och tillgängliggöra vägledningen. I analys och diskussion besvaras forskningsfrågorna utifrån studiens resultat och en diskussion förs kring orsaker och möjliga lösningar. Kompetensutveckling, relation som metod, samarbete och fokus på vägledningens innehåll ur ett helhetsperspektiv diskuteras. Framtida forskning skulle kunna vara att undersöka elevers uppfattningar om hur vägledningen kan anpassas.

SammanfattningNär praktisk arbetslivsorientering (kommer hädanefter benämnas som prao) 1 juli 2018 återigen blir obligatoriskt i grundskolans högre åldrar menar riksdagen i sin proposition till regeringen att detta ska bistå eleverna att lättare fatta framtida studie- och yrkesinriktade beslut. Att så är fallet finns det studier som både bekräftar och motsäger, några av dessa presenteras i tidigare forskning. Studien som följer har intresserat sig för att undersöka vilka erfarenheter elever i årskurs nio beskriver utifrån sin sista prao på högstadiet. Studien har följande frågeställningar; hur har eleverna kommit fram till vart någonstans de vill praoa? vad beskriver eleverna ha lärt sig under sin prao? samt vilka erfarenheter beskriver eleverna ur berättelser om sin praoperiod? En kvalitativ metod har tillämpats i studien och fokusgruppsintervjuer med en intervjuguide som underlag har genomförts. De teoretiska begrepp som använts vid studien analys är tagna ur DOTS-modellen av Law och Watts (1977) samt SCCT-teorin av Brown, Hackett och Lent (2000). Resultatet har i huvudsak visat på tre analytiska huvudpoänger som studien tar upp. Andra faktorer än intresse för yrke är det som styr valet av praoplats, informanterna tycks inte anamma ett valfokus samt att lärdomar som beskrivs inte är kopplade till det specifika yrket. Diskussionen visar dock att praon trots allt visat vad informanterna inte vill göra och att detta i sin tur visst underlättar framtida studie- och yrkesval även om denna koppling inte görs av dem själva.Nyckelord; Prao, DOTS-modellen, SCCT-teorin, Studie- och yrkesval, karriärlärande

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för utvecklingen av elevers valkompetens på naturvetenskapsprogrammet i universitetsstäder i Sverige, samt undersöka utmaningar och möjligheter som studie- och yrkesvägledare identifierar med utvecklingen av NA-elevers valkompetens. Studiens ämne problematiseras genom rapporter och studier som synliggör vikten av att NA-elever i universitetsstäder i Sverige utvecklar sin valkompetens inför framtida studie- och yrkesval. Studien utgår från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som arbetar på NA-programmet på gymnasieskolor i universitetsstäder i Sverige. Frågeställningar som besvaras i studien är Vilka utmaningar identifierar studie- och yrkesvägledare med utvecklingen av gymnasieelevers valkompetens på NA-programmet i universitetsstäder i Sverige? och Vilka möjligheter identifierar studie- och yrkesvägledare med utvecklingen av gymnasieelevers valkompetens på NA-programmet i universitetsstäder i Sverige? Tidigare forskning understryker valkompetens från grundskolan, grundskoleelevers syn på teoretiska kontra praktiska utbildningar, samt valkompetens som ett livslångt lärande. Studiens resultat analyseras genom de teoretiska perspektiven karriärkompetenser och karriärlärande samt karriärskapsteorin. Resultatet synliggör dålig självkänsla, mognadsnivå, förväntningar, mångfald av valmöjligheter, brist på tid, prestige, status, pengar, studieort och fel gymnasieprogram som utmaningar med utvecklandet av NA-elevers valkompetens. Resultatet synliggör även kontinuerlig studie- och yrkesvägledning, användandet av ordet valkompetens, lära sig göra val, vidga perspektiv på alternativa studie- och yrkesval samt det livslånga lärandet som möjligheter med utvecklandet av NA-elevers valkompetens. Avslutningsvis kommer studien fram till att NA-eleverna inte har utvecklat sin valkompetens tillräckligt för att kunna göra välgrundade studie- och yrkesval.

Unga ställs inför ett stort utbud av utbildningar och ett arbetsliv i ständig förändring. Forskning visar att behovet av att stärka ungas valkompetens har ökat. Att välja utbildning, och samtidigt veta vad man vill göra längre fram, är svårt för ungdomar. En forskningsrapport från Skolverket framhåller att föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för hur ungdomar väljer gymnasieutbildning. Enligt läroplanen ska skolan bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av social och kulturell bakgrund. Studie- och yrkesvägledningen ska fungera som en kompensation för vilken stöttning eleven får med sig hemifrån. Studie- och yrkesvägledning ska vara likvärdig oavsett i vilken kommun eleven studerar. Den nationella styrningen av uppdraget är inte reglerad och preciserad, utan det är upp till varje kommun och skola att avgöra hur resurser för studie- och yrkesvägledning fördelas. I mitt examensarbete genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med fem studie- och yrkesvägledare inom den kommunala grundskolan. Syftet var att få kunskap om arbetet med valkompetens och likvärdighet av studie- och yrkesvägledning i grundskolan. I intervjustudien framkom att professionen upplever att det finns brister i likvärdigheten mellan skolorna. Kunskap kring läroplan och styrdokument samt vad som påverkar ungas val finns inom professionen. Dock saknas det ett systematiskt arbete med karriärvägledning. Det saknas även en plan för hur studie- och yrkesvägledning kan förebygga att unga begränsas av social och kulturell bakgrund i sina framtida val. Skolinspektionen och Statens offentliga utredningar, SOU, drar likande slutsatser när det gäller brister i likvärdighet och kvalité för studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Om skolan ska fungera som jämlik arena i samhället, och arbetet med studie- och yrkesvägledning spegla styrdokumenten, behöver resurser satsas på karriärlärande insatser i grundskolan.