År 2009 införde Justitiedepartementet Klarspråk i Jönköping. Klarspråk är ett projekt med ett självkontrollstest och riktlinjer för hur myndigheter ska kommunicera till allmänheten med ett enkelt och tydligt språk.  Syftet med denna studie är att jämföra om Länsstyrelsen i Jönköpings skriftliga ex-ternkommunikation har förändrats sedan Klarspråksprojektet infördes år 2009 i Jönkö-ping. Genom en kvalitativ textanalys och ett strategiskt urval kommer sex handlingar från Länsstyrelsen i Jönköping analyseras. Tre handlingar före och tre handlingar efter år 2009. Handlingarna är reella dokument som avser beslut om djurhållning i Jönköpings län.  Texterna analyseras och jämförs med hjälp av Klarspråksprojektets självkontrollstest och riktlinjer samt genom en stilistisk analys tillsammans med den linjära kommunika-tionsmodellen. Resultatet kommer därefter förklaras med hjälp av teorin organisationskul-tur och Jacobsen och Thorsviks organisationsmodell i kapitlet resultatdiskussion.  Resultatet visar att det inte har skett någon märkbar förändring i Länsstyrelsens ex-ternkommunikation. Det som går att utläsa är att det har gjorts försök men att det ännu inte följer Klarspråksprojektets riktlinjer för ett mer mottagaranpassat språk. Ur ett stilis-tiskt perspektiv går det att se en förändring i hur mottagaren tilltalas samt hur sändaren benämner sig själv i handlingarna. Analysen bekräftar även att Länsstyrelsen i Jönköping har haft mottagaren i åtanke när de har förmedlat sitt beslut vilket är en bra utgångspunkt för en konstruktiv kommunikation. / In 2009 the Swedish Justice Department introduced project "Klarspråk", in translation “easy lan-guage”, consisting of a set of informative tools and guidelines meant to improve communication between government agencies and the public. Its core message was to use clear and simple lan-guage that all recipients comprehend.  Purpose of study is to compare if a government entity in the county of Jönköping called Länsstyrelsen, changed written external communication since Klarspråk was implemented. Through a qualitative text analysis and strategic selection, six documents originating from Länsstyrelsen in Jönköping's agricultural division, is analyzed. Three documents before the turn of the year 2009, and three after.  The documents used for this study are correspondence relating to decisions made in regards to animal treatment in the county boundaries of Jönköping. By comparison analysis the documents are evaluated against Klarspråk guidelines, and through a stylistic examination, assessed against the linear communication model. In conclusion, the result is explained through the theory of organiza-tional culture and Jacobsen and Thorsvik's (2008) pertaining model.  Results show there has not been any significant change in the format of Länsstyrelsen's external communication. Documents show attempts were made to simplify language, yet Klarspråk's pro-consumer guidelines were not consistently followed. From a stylistic aspect there was improvement to how the recipient is titled in documents and originator promotes itself. In conclusion, Länsstyrelsen in Jönköping county indeed makes effort in their attempts to improve its external communication, and even with its flaws it is the beginning of constructive communication.

Problemformulering och Syfte:I takt med att mängden utrikes födda i Sverige växer varje år blir det allt viktigare för kommuner med stora andelar utrikesfödda att använda sig av ett klart och tydligt språk så att en så stor mängd av befolkningen ska kunna ta till och förstå dess innehåll som möjligt. Utefter denna problemformulering formades syftet för denna uppsats, att undersöka hur små kommuner, med en hög andel utrikesfödda,förhåller sig till de krav som finns kring klarspråk när de publicerar inlägg på Facebook. Metod och Material:Uppsatsen har använt sig av kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Materialet består av 79 Facebook-inlägg som är insamlat från 14 små kommuner därandelen utrikes födda överstiger 25% av totalbefolkningen. Dessa har analyseratsutifrån fyra teoretiska perspektiv: Sociala medier, kunskapsklyftan, externkommunikation och budskap.Huvudresultat: Resultatet visade på att samtliga 14 kommuner använder sig och uppfyller de krav som finns kring klarspråk när de publicerar inlägg på Facebook. Inläggen var överlag utformade på ett tydligt och logiskt sätt, med enkla och simpla ord som gör att det lätt går att följa med i texten samt förstå dess innehåll. Resultatet visar även på att kommunerna tar språkbarriären på allvar genom att försöka göra inläggen tillgänglig till en så stor grupp i samhället som möjligt.

Denna uppsats är en studie av hur Socialstyrelsen och Försäkringskassan hanterar ordet hen med särskilt fokus på åtta medarbetares attityder till ordet och vilka ideologier dessa bottnar i. Metoden är kvalitativa forskningsintervjuer och mejlintervjuer där medarbetarna har fått resonera kring hur de ställer sig till ordet och till att använda det på sin respektive myndighet. Ytterligare två komponenter har i enlighet med Bernard Spolskys teori om språkpolicies, undersökts - den explicita språkvården med avseende på hen samt om ordet förekommer i språkbruket internt och externt på myndigheterna. För tydlighetens skull är uppsatsens analysdel indelad efter dessa tre komponenter: den explicita språkvården, attityder och ideologier och språkbruket. Informationen om den explicita språkvården och det interna och det externa språkbruket bygger främst på informanternas egna erfarenheter och observationer. Materialet består av 6 kvalitativa forskningsintervjuer på drygt 256 minuter samt två mejlintervjuer. Analysen visar att det inte bedrivs något explicit språkvårdsarbete på myndigheterna med avseende på hen. Vill medarbetarna uttrycka sig könsneutralt rekommenderas de att skriva han eller hon eller den. Ingen av myndigheterna har någon officiell hållning vad gäller hen men medarbetare rekommenderas att undvika hen så länge det finns risk för att provocera mottagaren. Analysen visar också att majoriteten av informanterna är positivt inställda till ett könsneutralt pronomen men att det inte nödvändigtvis måste vara ordet hen som fyller den funktionen. De negativa attityderna till hen lägger många av informanterna hos andra människor. / This paper is a study of how Socialstyrelsen and Försäkringskassan handles the word hen. The main focus is eight employees attitudes to the word and what ideologies they derive from. The method is qualitative research interviews and e-mail interviews where the employees discuss how they feel about the word and if they have or want to use it. Two additional components in accordance with Bernard Spolsky’s theory of language policies, is also investigated - the explicit language planning for hen and if the word occurs in the internal or the external communication. The analysis is divided into three components: the explicit language planning, attitudes and ideologies and language use. The information about the explicit language planning and the internal and the external language use is mainly based on the participants own experiences and observations. The material consists of six qualitative research interviews of more than 256 minutes and two e-mail interviews. The analysis shows that the explicit language planning doesen’t handle hen. If employees would like to express themselves gender-neutral they are recommended to write he or she or it. Employees are advised to avoid hen as long as there is a risk of provoking the receiver. The analysis also shows that the majority of respondents are in favor of a gender-neutral pronoun, but it is not necessarily the word hen that has to fill that function. The negative attitudes towards hen many of the informants put on other people.

Detta examensarbete har syftat till att undersöka vilka facktermer som används, av två företag och tre organisationer, för elektroniska låssystem och dess komponenter samt hur koherent stilnivån är för facktermer idag. Jag har arbetat utifrån teorier om läsbarhet, begriplighet, läsmål, klarspråk, stilnivå, tema och rema samt fackspråk och vad dessa teorier säger om facktermer. Därefter har jag tagit fram en rekommendation om vilka faktorer företaget bör ta hänsyn till vid val av facktermer. Arbetet har resulterat i utformningen av en ordlista över rekommenderade facktermer. Ordlistan innehåller en inledning med rekommendationer över vilka faktorer som företaget bör ta hänsyn till när en komponent ska tilldelas en fackterm.

Den här uppsatsens främsta syfte är att undersöka hur en grupp användare av Scanias termdatabas Scania Lexicon ser på alternativt utformade terminologiska definitioner. Som en del i undersökningen berättar använd­arna hur de använder Scania Lexicon, om de har användning för definitionerna och om de tycker att definitioner­na är begripliga, lättlästa och användbara. De alternativa definitionerna består av en version skriven enligt klarspråksprinciper vad gäller meningsbyggnad och ordval, och en skriven enligt ett relativt nytt ordboksformat kallat cobuild. Användarna har fått läsa fem originaldefinitioner samt de två omskrivna versionerna. Resultatet visar att reaktionerna på cobuildformatet är negativa i nästan samtliga fall medan reaktionerna på klarspråksversionerna är blandade. Två användare tycker att klarspråksdefinitionerna är bättre i majoriteten av fallen medan de övriga fem oftast tycker bäst om originalet. Med utgångspunkt i dialogismen förklarar jag reakt­ionerna med genrekonventioner och vad som händer när dialogen med tidigare textnormer bryts. Med stöd i tid­igare forskning om klarspråk diskuterar jag attityder mot klarspråk. Hur kommer det sig att en substantivering som omformuleras till en verbfras kan ändra betydelse från professionell till något man sysslar med på fritiden?

Den ökade tillgången till internet i svenska hem betyder att vem som helst har tillgång till olika typer av information. Samtidigt ökar omsättningen hos den svenska detaljhandeln, både i butiker och för den svenska e-handeln. Därför ställs det högre krav på webbtexter, så att alla kan förstå dem. Den här studien handlar om hur webbtexter, i form av artiklar, bör skrivas på Elgigantens svenska webbplats. På uppdrag åt Elgiganten har det befintliga materialet analyserats för att ge feedback på vad som är positivt och negativt. Det ska leda fram till vad som kan förbättras för att skapa effektiva och funktionella webbtexter som riktar sig till en bred målgrupp. Begrepp hämtade från informationsdesign, klarspråk och användbarhet på webben ligger till grund för de kvalitativa metoder som har använts i den här studien. Olika typer av analyser har utförts på det befintliga materialet på Elgigantens webbplats och målgruppen har intervjuats. Resultatet från metoderna visar att artiklarna inte är tillräckligt funktionella och bör effektiviseras. Utifrån resultatet har nya artiklar arbetats fram. De nya artiklarna är anpassade för en bred målgrupp med olika typer av läsare med skiftande läsförmåga. Slutsatsen av denna studie är resultatet av hur webbtexter bör skrivas baserat på följande punkter: 1. Ta reda på målgruppen 2. Anpassa för läsaren 3. Call to action (skapa en handling hos läsaren) 4. Konsekvens i artiklar 5. Artiklar ska vara sökbara Dessa principer ligger därför till grund för hur alla webbtexter bör anpassas på Elgigantens svenska webbplats, oavsett information och målgrupp.

Sammanfattning Det här examensarbetet har gått ut på att undersöka hur en manual kan utformas för att instruera i att skriva klarspråk om teknisk information. Jag har arbetat utifrån principerna läsligt, läsbarhet och läsvärde samt läst studier i hur en skribent kan förenkla en text. Jag har också utfört en textanalys, gruppintervju och användartest för att skapa en manual som kan vara anpassad utifrån målgruppens behov.  I mitt arbete har jag använt mig av principer för att skriva klarspråk. Det är att målgruppsanpassa, använda bekanta ord, skriva en logisk meningsbyggnad och att -strukturera texten på rätt sätt. Manualen blev kortfattad för att passa målgruppen. Den innehåller många exempel för att skapa förståelse och läsvärde. / Abstract The purpose of this report was to investigate how a users manual could be designed to instruct in writing simplified swedish when describing technical information.  To produce the manual, I have read studies of writing simplicity and clarity. I have based the work on the principles of readibility, legibility and reading value. In order to get to know the target group, I analyzed some of their previous writing, held an -interview and tested the user manual in the end of the process.  There are a guidelines which could help in writing with clarity. Those guidelines suggest that you write with the reader in mind, use familiar terms and structure the sentences and paragraphs in a logical way. With only four pages the user manual was designed to fit the target group. It contains examples, written to fit the preferences of the target group, to help the readers to understand the principles of writing clarity.

I denna uppsats undersöks klarspråksanpassningen i två informationsbroschyrer från polismyndigheterna i Sverige och Finland. Syftet med undersökningen är att jämföra hur pass väl den sverigesvenska respektive finlandssvenska informationsbroschyren följer riktlinjerna för klarspråk och att se om det finns skillnader i klarspråksanpassningen mellan broschyrerna. Som metod används för det första en kvalitativ textanalys som grundar sig i frågorna i detsvenska Språkrådets Klarspråkstest och för det andra en kvantitativ analys där informationsbroschyrernas läsbarhetsindex räknas ut. Resultatet visar att klarspråksanpassningen mellan de två undersökta informationsbroschyrerna skiljer sig åt något. Skillnaderna märks främst när det kommer till tonen i texten, rubrikerna, styckena och sambanden, meningarna samt orden och fraserna. Den sverigesvenska broschyren är mer klarspråksanpassad: den följer oftare rekommendationerna i Klarspråkstestet och har ett bättre läsbarhetsvärde. Dock har den likaväl som den finlandssvenska broschyren vissa brister i sin klarspråksanpassning, till exempel i användningen av direkt tilltal och substantiveringar.

Denna uppsats handlar om klarspråk på Åland. Syftet med undersökningen var att undersöka hur åländska myndighetstexter överensstämmer med den sverigesvenska klarspråksnormen så som den ser i Språkrådets Klarspråkstest. Frågeställningarna är: hur fungerar de åländska texterna i Klarspråkstestet, och om det finns ett behov av ett utökat klarspråksarbete på Åland. Undersökningen utfördes på 14 texter från tre olika avdelningar inom Ålands landskapsregering. Texterna är beslut om bidrag eller tillstånd. Analysmetoden var att besvara Klarspråkstestets frågor utgående från en text i taget. Undersökningen utfördes på ett litet material, men resultatet visar att de åländska myndighetstexterna avviker från den svenska klarspråksnormen så som den framställs i Klarspråkstestet på flera områden, främst i mottagaranpassningen. Detta ger slutsatsen att det behövs ett utökat klarspråksarbete på Åland.

Are the websites of official bodies easy to read and understand? Swedish legislation states that the language of the public sector is to be cultivated, simple and comprehensible. This study investigates which factors within information architecture (IA) can contribute to making websites easy to read and understand. What role can IA play to increase comprehensibility? We have used a pragmatic approach in our research, which consisted of a case study and a sequential combination of two methods: qualitative content analysis and questionnaires. The case study was conducted on the webpage on krisinformation.se giving information about the coronavirus, Covid-19. With a starting point in the usability theories of the Nielsen Norman Group, an analysis tool was developed to list IA factors within the categories structure, content and graphics. The result shows that 67 % of the 50 respondents to the questionnaire found that the websites of official bodies were in general easy to read and understand. Several of the IA factors we had listed were described by respondents as contributing to the ease of reading and understanding of krisinformation.se. However, less than half of the advisory principles from the Nielsen Norman Group are included in Klarspråksreglerna (general rules drawn up by the Institute for Language and Folklore for writing in plain Swedish). We conclude that it would be an advantage to supplement the section entitled “Att skriva för webben” in Klarspråksreglerna with IA factors to make it more complete and give it a firm grounding in research. In extension, this may help to make the websites of official bodies easier to read and understand.