In this study, the habits of classical guitarists regarding ergonomics when applying a cushion of air, the so-called Dynair, is explored. The aim is to examine how classical guitarists are influenced by practicing with the Dynair. For six months, nine participants used a cushion of air to sit on when they were practicing. Through video analysis and semi-structured interviews, it is examined how the participants were affected ergonomically by the use of the Dynair. The conclusion is that the participants became more sedentary, yet more activated in the core muscles and lower back. The results indicate a slight trend that the participants developed a more upright posture and experienced upper back relaxation. After taking part in the study, the participants became more aware of ergonomics and playing positions. / I studien utforskas klassiska gitarristers sittställning avseende ergonomi vid tillämpning av balansdyna. Syftet är att undersöka hur klassiska gitarrister påverkas av att öva när de sitter på en balansdyna. Nio deltagare har under sex månaders tid använt en dyna med luft, s.k. Dynair, att sitta på när de övat. Genom videoanalys och semistrukturerade intervjuer utforskas hur deltagarnas ergonomi påverkas av att använda balansdynan. Studiens slutsats är att deltagarna blir mer stillasittande men samtidigt mer aktiverade i coremuskulatur och nedre rygg. Resultaten visar en svag tendens till att deltagarna får en mer upprätt hållning och upplever avslappning i övre rygg. Efter studien hade deltagarna blivit mer medvetna om sin ergonomi och sin sittställning.

<p>During my studies to become a guitar builder at Carl Malmsten CTD, I have found an interest in the construction of the classical guitar. I am fascinated by the simplicity of its construction. A simplicity that becomes more complex when you start to study it in detail.</p><p>In my final thesis I will not try to explain this complexity. The subject is to investigate two different principles regarding its construction. I would like to find out if the sayings concerning one of the principles will yield a guitar with greater ability to produce volume and projection.</p><p>At a close distance the difference between the guitar’s volumes is not to speak of, but a significant difference can be seen regarding one of the guitars ability to project its sound. In their nearness tonal aspects becomes in some extent legible. Even if the two guitar’s character of sound is alike subtle tonal differences exists.</p><p>The existing differences between the two principles of construction are regarding the two guitars that I have built. The subject for the examination is to conclude the guitar’s ability to project their sound nearby compared to at a distance.</p>

<p>In this essay, I want to achieve an accessible and applicable entrance to Alexander Technique as a method for learning to use the body in such a way as to allow emotional expression in music. It is necessary to see the real need of Alexander Technique for the active musician, and therefore important components of music-making will be presented. These components are presented from an Alexander-perspective in order to produce a clear picture of the method of application.The prerequisite for emotional expression in music is musicians and music listeners with the ability to generate, and respond after emotional impressions. Alexander Technique provides an approach to make it easier for musicians, especially guitarists, to express emotions in a performance situation.After years of practice and obtaining musical knowledge and practical skills at the instrument, it is common that muscle tension and ingrained patterns contribute to limited expression. Muscle tensions arising from pressured situations such as auditions, competitions and concerts. Repetitive movements contribute to this, and lays the foundation for an insufficient technique. It is clear that traditional learning methods need to be complemented with an approach that treats body awareness as an essential part of musical performances. The notion that the use of the body affects mental states is now a truism, and one can see an opening towards new approaches that facilitate learning as well as performance of musical works. The emotional expression is in focus here, and this study deals with musical production based on the philosophy that music should be driven by decisions involving emotional expression.</p>

<p>Kan man kombinera två så vitt skilda synsätt som användbarhet och grafisk form på samma webbplats? Jag undersöker möjligheten att göra detta genom att ge användaren ett positivt visuellt första intryck för att sedan låta resten av webbplatsen präglas av användbarhet. Att det första intrycket färgar övriga intryck är ett fenomen som kallas haloeffekten (Hinton, 1993). Hur skapar man då ett positivt första intryck? Jag har utgått från en definition av estetik där begreppet är uppdelat i två dimensioner, klassisk och uttryckande (Lavie och Tractinsky, 2003). Den klassiska dimensionen har mycket gemensamt med användbarhetsdesign medan den uttryckande estetiken inte har det. Den bygger istället på designerns kreativitet och förmåga att bryta mot designkonventioner (ibid.). Det är genom att utnyttja denna dimension jag vill kunna skapa det positiva första intrycket. Jag designar två webbplatser där den ena har en uttryckande estetisk förstasida men där de övriga delarna av webbplatsen är klassiskt estetiska. Den andra webbplatsen är helt designad med klassisk estetik och det enda som skiljer dem åt är alltså förstasidan. Med hjälp av dessa webbplatser genomför jag en pilotundersökning med syftet att undersöka om det finns samband mellan första intrycket och helhetsintrycket. Undersökningen jag genomför är dock alltför liten för att resultatet ska kunna generaliseras.</p><p>För att kunna genomföra undersökningen behövde jag ett sätt att mäta visuella intryck. Jag utformar även kriterier för att designa webbplatser samt för att mäta dessa visuella intryck. Kriterierna är framtagna genom litteraturstudier och jag testar dem med hjälp av pilotundersökningen. Jag presenterar i mina slutsatser en lista med 14 kriterier som kan användas för att mäta visuella intryck av webbplatser. Dessa kriterier kan även användas för att designa webbplatser.</p>

<p>This paper deals with ancient Greek music, and in particular the relation of people to music during the fifth century BC in Athens. Music is believed to exercise great power over the human character and behavior, and at the same time is a means of emotional communication. For the first time during the fifth century, the power of music leaves the realm of the myths and becomes a subject of philosophical investigation. Two different types of sources are examined in order to study the relation of people to music: on the one hand the literary sources of this period,  and on the other the vase paintings. This method reveals various attitudes towards music by using two different perspectives. Possible explanations are given for the differing information, the purpose of each source being a decisive factor.</p><p>The paper suggests that although the information from the two types of sources varies and can even be contradictive, the recognition of the power music exercises is obvious in both cases .</p>

<p>This thesis examines the Neolithic settlements in Durankulak, Danube, north of Bulgaria and Sitagroi in Greek Macedonia at the time when human life went from nomadic and hunting to well organized, agriculture and settled. As a background I present facts about the chronology, I will look for similarities and differences in the climate and the environment of the settlements and then I make a comparison based on the material findings. The facts, analyses and artefacts give a base for understanding the daily life in Durankulak and Sitagroi. By comparing the settlements I will investigate if the Neolithization was a homogenous process on Balkan or if there are differences that indicate external inputs from several directions.</p>

<p>Min studie har varit fokuserad på de klassiska sagorna och dess vara eller icke vara i 2000-talets skola och förskola. Arbetet har gått ut på att undersöka om pedagoger idag använder sig av klassiska sagor i sin undervisning och hur motiveras i så fall användandet.</p><p>Metoden jag valt att använda mig av är strukturerade intervjuer med fyra oberoende pedagoger – två förskollärare och två lågstadielärare. De artefakter jag hade med mig vid intervjuerna var endast papper och penna då jag inte ville att det skulle bli en orättvis bedömning vid utskriften – detta för att två av intervjuerna gjordes på telefon och inspelning inte var möjlig.</p><p>Mitt syfte med min studie har varit att undersöka om det går att använda de klassiska sagornas innebörd och betydelse i dagens pedagogiska verksamhet eller om dessa gamla sagor tjänat ut sitt syfte.</p><p>Utifrån mitt syfte har jag tagit fram tre frågeställningar som legat till grund för arbetet med studien:</p><p>1. Om och Hur arbetas det med klassiska sagor i dagens förskola och lågstadium?</p><p>2. Finns det en medveten tanke bakom arbetet med sagorna och i så fall hur motiveras användandet?</p><p>3. Vilka olika synsätt har det funnits runt klassiska sagor genom tiderna och hur ser vi på dessa sagor idag?</p><p>Resultatet blev ett betydligt bättre resultat än jag hoppats på och det visade att den klassiska sagan fortfarande har en plats i dagens undervisning men att arbetet med sagorna anpassas efter pedagogens eget syfte. Det personliga intresset var av stor vikt för de intervjuade respondenterna. Signifikant för de fyra respondenterna var att sagorna använts bland annat till att stärka elevernas självkänsla och det egna jaget.</p>

Studien Prins eller vanlig groda? är en klassisk retorisk analys av H.K.H. Prins Danielstalekonst i kombination med analyser av narrativ i tal och talarens actio (framförande). Syftetmed uppsatsen är att studera vad som kännetecknar Prins Daniels talekonst.Huvudfrågeställningen som besvaras är Vad kännetecknar Prins Daniels talekonst? Resultathar nåtts genom att analysera tre tal, i video och text-form. Följande resultat har studien lettfram till; Prins Daniel anpassar sig väl till de situationer han håller tal i. Det sker i stilnivån påspråket, kroppsspråk och användning av rösten (actio) och innehållet i talen. Det somutmärker Prins Daniels talekonst är användningen av narrativ i talen och hans förmåga attskapa en känsla av gemenskap, ”jag är en av er”, hos publiken.

This paper deals with ancient Greek music, and in particular the relation of people to music during the fifth century BC in Athens. Music is believed to exercise great power over the human character and behavior, and at the same time is a means of emotional communication. For the first time during the fifth century, the power of music leaves the realm of the myths and becomes a subject of philosophical investigation. Two different types of sources are examined in order to study the relation of people to music: on the one hand the literary sources of this period,  and on the other the vase paintings. This method reveals various attitudes towards music by using two different perspectives. Possible explanations are given for the differing information, the purpose of each source being a decisive factor. The paper suggests that although the information from the two types of sources varies and can even be contradictive, the recognition of the power music exercises is obvious in both cases .

This thesis examines the Neolithic settlements in Durankulak, Danube, north of Bulgaria and Sitagroi in Greek Macedonia at the time when human life went from nomadic and hunting to well organized, agriculture and settled. As a background I present facts about the chronology, I will look for similarities and differences in the climate and the environment of the settlements and then I make a comparison based on the material findings. The facts, analyses and artefacts give a base for understanding the daily life in Durankulak and Sitagroi. By comparing the settlements I will investigate if the Neolithization was a homogenous process on Balkan or if there are differences that indicate external inputs from several directions.