Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkade kvinnan i beslutet att söka sjukvård. Vidare var syftet att beskriva vilka upplevelser kvinnor som genomgått hjärtinfarkt hade innan kvinnorna beslutade sig för att kontakta sjukvården. Underlag till systematiska litteraturstudien söktes i referensdatabaser. Inkluderade artiklar i studien skulle vara publicerade mellan åren 2000-2007. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska samt tillgängliga i fulltext via Internet. Kvalitetsgranskning av artiklar gjordes med stöd av modifierad kvalitetsgranskningsmall. Sammanfattningsvis konstaterades att kvinnorna i studerade artiklar kunde uppvisa likadana fysiska upplevelser som finns beskrivet i litteraturen, som klassiska upplevelser vid hjärtinfarkt. Klassiska upplevelser var plötsligt insättande av bröstsmärta, ångest, illamående, andfåddhet och kallsvett. Utstrålning av smärta mot käke, axlar, armar och nacke. Kvinnor upplevde i högre grad extrem trötthet, utmattning och svaghet i jämförelse med klassiska upplevelser vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Orsakerna till att kvinnor hade svårigheter att ta beslut att söka sjukvård var flera. Drabbade kvinnors okunskap om vilka upplevelser kvinnor upplevde vid hjärtinfarkt bidrog till försening. Kvinnorna satte inget samband mellan fysiska upplevelsen och hjärtinfarkt. Kvinnorna var övertygade om att upplevelsen inte utgjorde något hot mot hälsan.

Perfektionism och musikprestationsångest är två viktiga fenomen som har inte undersökts så ofta för att kunna dra starka slutsatser om hur dessa två tillsammans påverkar musiker. Musikprestationsångest är känd bland musiker och trots att den har en störande funktion är detta accepterad och integrerad som en del av yrket. Nuvarande studiens syftade på att förstå om det finns ett samband mellan perfektionism och musikprestationsångest. Stickprovet bestod av klassiska professionella musiker (N = 44) med olika ålder och kön som jobbar i olika länder. Deltagarna fyllde i en webbenkät som var baserad på två etablerade enkäter som undersöker studiens fenomen: Frost Multidimensional Perfectionism Scale och Kenny Music Performance Anxiety Inventory. Resultatet bevisade en negativ måttlig korrelation mellan perfektionism och musikprestationsångest. Män visade en högre nivå av musikprestationsångest men en lägre nivå av perfektionism än kvinnor medan kvinnor hade en lägre nivå av prestationsångest men högre nivå av perfektionism än män.  Det dras slutsatsen att för höga nivå av perfektionism kan påverka musikprestationsångest på ett negativt sätt och att för att ha kontroll över musikprestationsångest krävs en normal/hälsosam nivå av perfektionism.

Studiens syfte är att genom kvalitativa intervjuer med några förskollärare och barn få en fördjupad förståelse av hur förskollärare resonerar kring de klassiska barnvisorna och populärmusik som används i förskolans verksamhet samt för vilka sånger några barn upplever som meningsfulla att sjunga, om de används på förskolan och om de har möjlighet att påverka sångutbudet på deras förskola. Följande frågeställningar besvaras: Hur knyter förskollärare samman klassiska barnvisor och populärmusik med barns intressen och didaktiska överväganden? Hur pratar barn om sångers innehåll och vad de finner meningsfullt att sjunga samt om hur de kan påverka sångutbudet på sin förskola? Studien baseras på en kvalitativ metod och för att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet av de som intervjuats är fyra förskollärare som arbetar på två olika förskolor i södra Sverige samt fyra barn med anknytning till dessa förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärare knyter samman klassiska barnvisor och populärmusik med barnens intressen genom att lyssna in barnen. De sjunger klassiska barnvisor eftersom barnen börjar sjunga på dessa och använder digitala verktyg såsom iPad för att få kännedom om barnens intressen för populärmusik. De använder även de klassiska barnvisorna med en modernisering eftersom det är något som barnen visar intresse för. Förskollärares didaktiska överväganden kring klassiska barnvisor är att det ger barnen upplevelser, språkutveckling, det sker en överföring av tradition och de utgår från det barnen säger. De verkar inte ha samma didaktiska överväganden kring populärmusik i förskolan. Barn pratar om sångers innehåll och vad de finner som meningsfullt att sjunga på olika sätt. Det framkommer skillnader i hur barn förstår sångers innehåll och vid samtal om vad de finner som meningsfullt att sjunga framkommer sånger som inte brukar sjungas på förskolan.

The aim of this thesis is to analyse the meaning of instances of classical reception and uses of Antiquity within student clubs and societies at Stockholm University. The analysis is structured around a variety of factors, concerning the names and symbols of local student associations, as well as their social events and theatrical projects. There are notable differences to be found between societies targeting Classics students and those aimed at other student groups. Even though instances of classical reception are present in many different types of student associations, they take on a particular meaning for Classics students, who are more invested in the accuracy of the references than others. The theoretical framework of Swedish scholar Peter Aronsson is used to explain these differences. Furthermore, the study indicates that all student organisations are somewhat dependent on the classical tradition existent within academia.

No description available.

<p>Genom de omarbetade direktiven, 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), har det tillkommit nya regleringar beträffande offentlig upphandling. De nya direktiven har till syfte att förbättra regelsystemet för att bättre uppnå syftet med lagstiftningen om offentlig upphandling. I båda direktiven har det tillkommit bestämmelser om användningen av ramavtal samt bestämmelser om de båda nya tilldelningsförfarandena elektronisk auktion och dynamiska inköpssystem. I det klassiska direktivet har det tillkommit ett nytt upphandlingsförfarande, konkurrenspräglad dialog. I dessa nya bestämmelser i de konsoliderade direktiven om offentlig upphandling kommer regleringar som bl a innehåller skrivningen att de upphandlande enheterna inte får använda det aktuella förfarandet på ett sätt som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen.Denna skrivning tycks vara hämtad från konkurrensbegränsningsreglerna i artikel 81 och 82 i EG-fördraget. Uppsatsen behandlar vad denna skrivning i det klassiska - direktivet har för betydelse inom upphandlingsrätten. Innebär skrivningen att den upphandlande enheten inte får hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på ett sätt som är förbjudet enligt artikel 81 och 82 i EGF, d.v.s. skall man göra en analog tillämpning av förbuden i artikel 81 och 82 EGF vid tolkningen av skrivningen. Alternativt finns det en för offentlig upphandling egen modell för vad som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen. Uppsatsen fokuserar i mångt och mycket på förhållandet mellan ”skrivningen” och artikel 2 (i det klassiska direktivet) som ger uttryck för de EG-rättsliga principerna som ligger till grund för att syftet med upphandlingsreglerna uppnås, d.v.s. att offentlig upphandling öppnas för konkurrens. Ger ”skrivningen” något utökat skydd utöver det skydd som de EG-rättsliga principerna ger för att en upphandlande enhet inte skall snedvrida konkurrensen.</p> / <p>Through the revised directives, 2004/18/EG (The Classical directive) and 2004/17/EG (The Directive of supply), new rules have been brought in concerning public procurement. The new directives have the purpose to improve the system of regulation to better achieve the purpose with the legislation of public procurement. In both directives new regulations about the new procedures of awarding contracts, Dynamic purchasing systems and Electronic auctions, and the use of Framework agreements have been brought in. In the Classical directive a new procedure of public procurement has been brought in, i.e. so-called Competitive dialogue. In these new regulations there are rules which, among other things, contains the writing “contracting authorities may not use the procedure in such a way as to prevent, restrict or distort competition”. This writing seem to be descended from the rules of limiting competition in article 81 and 82 in the EC-treaty. This thesis is about the meaning of this writing in the Classical directive of public procurement within the law of public procurement. Is the meaning of the writing that a contracting authority may not prevent, restrict or distort competition in a way that is forbidden in article 81 and 82 in the EC-treaty, i.e. will you make an analogue application of the prohibitions in article 81 and 82 in the interpretation of the writing. Alternatively is there a special model in the law of public procurement of what prevents, restricts or distorts competition? This thesis is, in a large extent, focusing on the relationship between “the writing” and article 2 in the Classical directive. Article 2 express the principles of EC-law which is fundamental for the purpose of the law of public procurement to be achieved, i.e. that public procurement is being opened-up to competition. Does the “writing” give any further protection exceeding that protection being given by the principles of EC-law, article 2, for a contracting authority not to distort the competition?</p>

Genom de omarbetade direktiven, 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), har det tillkommit nya regleringar beträffande offentlig upphandling. De nya direktiven har till syfte att förbättra regelsystemet för att bättre uppnå syftet med lagstiftningen om offentlig upphandling. I båda direktiven har det tillkommit bestämmelser om användningen av ramavtal samt bestämmelser om de båda nya tilldelningsförfarandena elektronisk auktion och dynamiska inköpssystem. I det klassiska direktivet har det tillkommit ett nytt upphandlingsförfarande, konkurrenspräglad dialog. I dessa nya bestämmelser i de konsoliderade direktiven om offentlig upphandling kommer regleringar som bl a innehåller skrivningen att de upphandlande enheterna inte får använda det aktuella förfarandet på ett sätt som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen.Denna skrivning tycks vara hämtad från konkurrensbegränsningsreglerna i artikel 81 och 82 i EG-fördraget. Uppsatsen behandlar vad denna skrivning i det klassiska - direktivet har för betydelse inom upphandlingsrätten. Innebär skrivningen att den upphandlande enheten inte får hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på ett sätt som är förbjudet enligt artikel 81 och 82 i EGF, d.v.s. skall man göra en analog tillämpning av förbuden i artikel 81 och 82 EGF vid tolkningen av skrivningen. Alternativt finns det en för offentlig upphandling egen modell för vad som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen. Uppsatsen fokuserar i mångt och mycket på förhållandet mellan ”skrivningen” och artikel 2 (i det klassiska direktivet) som ger uttryck för de EG-rättsliga principerna som ligger till grund för att syftet med upphandlingsreglerna uppnås, d.v.s. att offentlig upphandling öppnas för konkurrens. Ger ”skrivningen” något utökat skydd utöver det skydd som de EG-rättsliga principerna ger för att en upphandlande enhet inte skall snedvrida konkurrensen. / Through the revised directives, 2004/18/EG (The Classical directive) and 2004/17/EG (The Directive of supply), new rules have been brought in concerning public procurement. The new directives have the purpose to improve the system of regulation to better achieve the purpose with the legislation of public procurement. In both directives new regulations about the new procedures of awarding contracts, Dynamic purchasing systems and Electronic auctions, and the use of Framework agreements have been brought in. In the Classical directive a new procedure of public procurement has been brought in, i.e. so-called Competitive dialogue. In these new regulations there are rules which, among other things, contains the writing “contracting authorities may not use the procedure in such a way as to prevent, restrict or distort competition”. This writing seem to be descended from the rules of limiting competition in article 81 and 82 in the EC-treaty. This thesis is about the meaning of this writing in the Classical directive of public procurement within the law of public procurement. Is the meaning of the writing that a contracting authority may not prevent, restrict or distort competition in a way that is forbidden in article 81 and 82 in the EC-treaty, i.e. will you make an analogue application of the prohibitions in article 81 and 82 in the interpretation of the writing. Alternatively is there a special model in the law of public procurement of what prevents, restricts or distorts competition? This thesis is, in a large extent, focusing on the relationship between “the writing” and article 2 in the Classical directive. Article 2 express the principles of EC-law which is fundamental for the purpose of the law of public procurement to be achieved, i.e. that public procurement is being opened-up to competition. Does the “writing” give any further protection exceeding that protection being given by the principles of EC-law, article 2, for a contracting authority not to distort the competition?

Den här uppsatsen ämnar undersöka användningen av klassiska verk på gymnasieskolor och vad klassiska verk kan tillföra. Metoden består av en kvantitativ och en kvalitativ del för att kunna besvara frågeställningarna. Undersökningen har skett genom både intervjuer och enkät där både elever och lärare har varit delaktiga. För att analysera resultatet har en innehållsanalys genomförts på det insamlande materialet. När det kommer till användningen av klassiska verk svarade majoriteten av lärarna att de valde verk som skulle vara en del av undervisningen utifrån vilka de själva ansåg vara störst eller gav tydliga kopplingar till epoken och samtiden. En intressant aspekt som framkom i resultatet är att en stor del av majoriteten elever svarade att de inte skulle få kontakt med klassiska verk utanför skolan. Det framhäver skolans viktiga roll när det kommer till att hålla klassiska verk vid liv och hur betydelsefullt det är att undervisa om hur klassiska verk påverkade sin samtid och fortsätter att påverka oss idag.

This thesis compares four relevance feedback methods. The Rocchio and Ide dec-hi algorithms for the vector space model and the binary independence model and Okapi BM25 within the probabilistic framework. This is done in a custom-made Information Retrieval system utilizing a collection containing 131 896 LA-Times articles which is part of the TREC ad-hoc collection. The methods are compared on two grounds, using only the relevance information from the 20 highest ranked documents from an initial search and also by using all available relevance information. Although a significant effect of choice of method could be found on the first ground, post-hoc analysis could not determine any statistically significant differences between the methods where Rocchio, Ide dec-hi and Okapi BM25 performed equivalent. All methods except the binary independence model performed significantly better than using no relevance feedback. It was also revealed that although the binary independence model performed far worse on average than the other methods it did outperform them on nearly 20 % of the topics. Further analysis argued that this depends on the lack of query expansion in the binary independence model which is advantageous for some topics although has a negative effect on retrieval efficiency in general. On the second ground Okapi BM25 performed significantly better than the other methods with the binary independence model once again being the worst performer. It was argued that the other methods have problems scaling to large amounts of relevance information where Okapi BM25 has no such issues. / Uppsatsnivå: D

<p>Uppsatsen är en närläsning av Patricia C. Wredes bok <em>Dealing with Dragons </em>och undersöker huruvida boken i fråga är en parodi eller travesti på de klassiska sagorna, t.ex. Törnrosa och Askungen. Jag tar också reda på om det går att läsa boken på olika sätt beroende på hur stor förkunskap man har om de gamla sagorna. Gérard Genette har skrivit boken <em>Palimpsestes: La</em> <em>littérature au second degré</em>, och jag har med hjälp av en svensk översättning använt mig av hans teorier om hypotext - hypertext, parodi, travesti och transformation. Jag tar även hjälp av Jack Zipes och hans bok <em>The Brothers Grimm - From Enchanted Forests to the Modern</em> <em>World. </em>Dessutom används Barbara Walls bok <em>The Narrator's Voice - The Dilemma of</em> <em>Children's fiction </em>för att reda ut begreppet dubbelt tilltal.</p><p>Uppsatsen är indelad i tre delar med tillhörande underrubriker: Inledning, analys och slutdiskussion. Under analysdelen tar jag upp Wredes sätt att använda sig av direkt och indirekt transformation samt om hänvisningarna till bl.a. Grimms sagor är inslag av parodi eller travesti. Metoden jag använder mig av är att visa och analysera utdrag ur boken som är direkt eller indirekt transformerade från sedan länge befintliga sagor eller legender.</p><p>Resultatet av analysen når sitt syfte och svarar på frågeställningen. Slutsatsen är att boken <em>Dealing with Dragons </em>till största delen är en parodi på kända sagor, men att inslagen av travesti är nödvändiga och behövs för den roliga och lite snälla tonen som boken tillhandahåller.</p>