Syftet med föreliggande konstnärliga examensarbete var att analysera och interpretera den kubanska kompositören Leo Brouwers neoromantiska Sonata (1990) för klassisk gitarr. Det utfördes metodiskt genom en musikanalys av storform, sonatform, harmonik, musikaliska citat, dansanta begrepp och sammanställning av en motivkatalog. Studiens resultat indikerar att Brouwer tillämpade sonatform samt inkorporerade citat från Beethoven, Scriabin, Padre Soler och Bernardo Pasquini. Sonaten är komponerad idiomatiskt för gitarr men involverar ändå vissa speltekniska utmaningar för gitarristen. Det har bearbetats genom egna fingersättningar för att på bästa sätt gestalta fraseringar med tillämpning av bland annat karaktär av legato och speltekniska aspekter som campanella. Studien har resulterat i en utvecklad förmåga att tillämpa en äldre musikform för att bära ett modernare tonspråk genom instudering och analys av Leo Brouwers Sonata.

Det här konstnärliga arbetet har pågått under en lång tid, närmare bestämt fyra år. Jag påbörjade det år 2017 när jag studerade master-programmet i jazztrumpet på Kungliga Musikhögskolan. Våren 2019 blev jag dock tvungen att sluta spela trumpet på grund av hälsoskäl. Beskedet kom plötsligt och var inte något jag räknat med, vilket ledde till att jag var tvungen att tänka om. Hösten 2019 började jag istället studera master-programmet i jazzkomposition på Kungliga Musikhögskolan. Arbete utgår från frågeställningen: hur kan jag använda improvisation som kompositionsmetod med utgångspunkt i Vingt Études pour Trompette Ut ou Si♭? Idén för den konstnärliga praktiska delen har varit att pröva kombinera en jazzsättning med piano, bas och trummor med en stråkkvartett för att tillsammans bilda en sorts kammarensemble som tar avstamp i både jazzmusiken och den klassiska musiken. Till arbetet hör fem egenskrivna verk: Form, Pyramid, Inversion, Fragment och Final. / <p>Till dokumentationen hör partitur till Form, Pyramid, Inversion, Fragment och Final. Den kommer även att kompletteras med en videodokumentation som preliminärt sker HT-21 eller VT-22.Henning Ullén: Form (2021) 10’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Pyramid (2021) 7’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Inversion (2021) 10’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Fragment (2021) 6’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Final (2021) 7’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. </p>

Den klassiska mekaniken är inte helt intuitiv. Det är något som gymnasieelever världen över upplever när du blir undervisade inom det. Det finns viss forskning inom området som undersöker vilka utmaningar som tycks finnas för gymnasieelever världen över. Målet med denna systematiska litteraturstudie är att finna och analysera forskningslitteratur som undersöker vilka utmaningar som eleverna har. Studien är skriven för att svara på följande frågor:  Vad karaktäriserar elevers utmaningar med klassisk mekanik? På vilka sätt beskrivs orsakssambanden mellan utmaningar i klassisk mekanik med elevers förståelse inom området? För att få ett svar på dessa frågeställningar söktes det efter relevant litteratur som kunde analyseras. Detta för att kunna ge några slutsatser till frågeställningen. Efter sökningen var utförd så bedömdes tolv artiklar vara relevanta för denna systematiska litteraturstudie. Litteraturen för studien söktes främst efter i ERIC- och Scopus-databasen men även till viss del med Google Scholar. Studierna visade att eleverna har flera olika utmaningar inom den klassiska mekaniken. Men de olika utmaningarna skiljer sig åt. De största utmaningarna som eleverna möter är deras förståelse av kraft och energiomvandlingar. Något som tycksvara ett genomgående mönster inom de flesta områdena är att eleverna tolkar kraft på ett sätt liknande Aristoteles. Inom vissa områden så sågs det att mer forskning skulle vara relevant att utföra då det tycks saknas inom de områdena.

Denna konstnärliga examensuppsats handlar om första satsen till Mauro Giulianis (17811829) Sonata Brilliante Op.15. Syftet med studien var att utforska olika sätt att väcka liv i musik. Tillvägagångssättet var improvisation inom musiken i fråga. Läsaren kan också ta del av information om ex. Mauro Giuliani, ornamentik och improvisationspraxis under klassicismen. I studien förekommer också en analys utav satsens storform och utav delarna. Här redovisas också några av mina improvisationer, konstnärliga val och lösningar. / <p>Examensrepetoar: </p><p>Mauro Giuliani - Sonata brilliante Allegro spiritoso </p><p>Enrique Granados - La maja de goya</p><p>Johann Kaspar Mertz - Schubert'sche Lieder <em>Ständschen </em></p><p>J.K. Mertz - Bardenklänge <em>Lied ohne Worte</em></p><p>Benjamin Britten - Nocturnal after John Dowland for guitar</p>

I syfte att undersöka likheterna och skillnaderna mellan klassisk Hollywooddramaturgi och alternativ dramaturgi har denna uppsats utfört en innehållsanalytisk undersökning av manusen till Pirates of the Caribbean: Svarta Pärlans Förbannelse och Naked. Frågeställningarna har formulerats för att komma fram till hur aspekten mål påverkar ett manus, hur målen påverkar handlingen och vad för dramaturgi som går att urskilja via denna aspekt i de två valda manusen. Resultaten visade att protagonisterna i manusen hade likheter, främst vad gäller deras skicklighet att använda tal som ett vapen, dock i två olika syften. Måltydligheten i manusen skiljde sig, där manuset till Pirates of the Caribbean: Svarta Pärlans Förbannelse, visade på en måltydlighet som inte återfanns i Naked. Analyserna resulterade i slutsatsen att klassisk dramaturgi är svår att följa till punkt och pricka i praktiken och att manus ofta kräver ett bryt av den norm som dramaturgier utgör.

I föreliggande studie är syftet att få en djupare förståelse för hur instrumentalister i olika genrer arbetar för att memorera musik och vad som eventuellt skiljer sig mellan de valda metoderna, arbetssätten och verktygen som används. Detta undersöks utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Bakgrundskapitlet tar upp tidigare forskning om det mänskliga minnet, hur vi minns saker generellt samt om skillnader mellan klassiska musiker och folkmusiker inom processen att minnas musik. Sedan presenteras metoderna som används i arbetet. Det är semistrukturerade intervjuer och tematisk analys tillsammans med en komparativ forskningsdesign. Därefter följer resultatet som visar att det förekommer både skillnader och likheter mellan de båda genrerna och även bland intervjupersonerna inom samma genre under processen att memorera musik utantill. Vidare framkommer även vilka de två mest använda verktygen för att memorera musik utantill är och om det är möjligt att memorera musik utan ett instrument närvarande. Slutligen diskuteras resultaten med kopplingar tillbaka till de tidigare kapitlen och det valda teoretiska perspektivet. / In the present study, the aim is to gain a deeper understanding of how the musicians in different genres work to memorize music by heart and what might differ in the chosen methods, procedures and tools that is used. This must be examined on the basis of a socio-cultural perspective. The background highlights earlier research about the human mind, how we remember things in general, and about the differences between classical musicians and folk musicians in the process that is memorizing music. Thereafter is the methods used in this study presented. They include semi-structured interviews and thematic analysis together with a comparative research design. This is followed by the result which shows that there are both similarities and differences between the two genres and even among interviewees within the same genre in the process of memorizing the music by heart. Further will the two most commonly used tools for memorizing music be presented, and the answer to whether it is possible to memorize music without using an instrument. Then the results will be discussed with links back to the previous chapters and the chosen theoretical perspective.

I denna studie går jag igenom min analys och förklarar relevanta delar av min konstnärliga samt tekniska tolkning av Hans Werner Henzes Drei Tentos. I inledningen ger jag en bild av min egen bakgrund och min ingång till detta verk. Huvudsyftet med studien är att analysera verket och att kunna komma fram till direkta och konkreta direktiv till den konstnärliga interpretationen. För att göra detta använder jag mig av partitur- och notationsprogrammet Sibelius (7.5) samt ordbehandlingsprogrammet Word (2011). Studien ger svar på en del frågor men lämnar också öppna trådar som kan besvaras genom mer ingående studier av kompositörens egen bakgrund och om hela verket ”Kammermusik 1958”.

Hur kan vi veta vad det är för slags musik vi hör? Vad är det som är det typiska i varje genre och som gör dem så unika? Hur kan vi veta hur vi ska sjunga i olika genrer för att få den speciella fraseringen, utsmyckningarna, vokalljudet och svänget? Denna studie undersöker vokal genrespecifik uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång, samt hur sångpedagoger uppfattar sig arbeta med sångelever inom respektive genre. Intervjuer med verksamma sångpedagoger har genomförts. I resultatet av studien framträder ett antal parametrar för vad som är vokal genrespecifikt uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång. Resultatet förde också bland annat med sig en modell som visar en genrers uppbyggnad. Genrerna kan inte jämföras sinsemellan under samma premisser då de verkar under olika verksamhetssystem. Undersökningen visar hur pedagoger uppfattar sig undervisa genrespecifikt samt vilka redskap och begrepp dessa använder i undervisningen. Resultatet i denna studie kan ha betydelse för sångare och sångpedagoger som vill närma sig en, för dem, ny genre men också få verktyg att kartlägga en redan bekant musikalisk stil.

Denna studie syftar till att utveckla kunskap om hur professionella klassiska sångare förbereder sig och hanterar scenframträdanden. Studiens frågeställningar har varit hur klassiska sångare uppfattar vikten av mental förberedelse inför scenframträdanden och vilka funktioner de uppfattar att mental träning och scenisk beredskap har inom sångutbildning på olika nivåer. För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra professionella klassiska sångare.Resultatet visar att informanterna lägger stor vikt på instuderingsprocessen i sin mentala förberedelse inför ett scenframträdande. Instuderingen ska påbörjas i god tid innan en konsert och genomföras metodiskt med fokus på teknik, text, musik och scenisk utformning. Studien visade också att informanterna hade tydliga rutiner under konsert-/föreställningsdagen. Det som mentalt skulle hanteras för att lyckas med ett scenframträdande var att kunna vara i nuet och att omvandla nervositet till en kreativ energi. / The purpose of this study is to develop knowledge about how professional classical singers prepare for and handle performances. The questions of the study have been what classical singers regard about the importance of mental preparation before a performance, and what functions mental training and stage preparation have at different levels in vocal education. To find the answers to these questions I interviewed four professional classical singers.The result shows the importance of an accurate learning of the music, technique and expression prior to performance. The study also demonstrated that the informants had well- developed routines for the day of their performance. To make a mentally well-controlled performance, the informants had to be present on the stage, and be able to transform stage fright into creative energy.

Jag har valt att skriva om Brahms f-moll-sonat eftersom det är den sortens musik som berör mig mest inombords. Jag fastnade för musik för soloviola redan som liten. Detta verk är ett av de främsta och mest spelade verken för viola vilket gör att det blir en viktig del i violarepertoaren. Brahms levde mellan 1833 och 1897, förhållandena var annorlunda då jämfört med nu vilket medför att stycket lät annorlunda då mot vad det gör nu på moderna instrument och strängar. Jag har försökt efterforska hur nära man kan komma originaluppförandet och dåtidens klangideal och teknik. Detta verk skrevs först för klarinett men strax därefter gjorde Brahms en alternativ violaversion och jag har tittat på några skillnader mellan versionerna. Jag har också jämfört olika moderna utgåvor och provat att spela på sensträngar för att få en känsla av hur det egentligen kan ha känts och låtit med mer tidstroget material än moderna strängar.