In this essay, I want to achieve an accessible and applicable entrance to Alexander Technique as a method for learning to use the body in such a way as to allow emotional expression in music. It is necessary to see the real need of Alexander Technique for the active musician, and therefore important components of music-making will be presented. These components are presented from an Alexander-perspective in order to produce a clear picture of the method of application.The prerequisite for emotional expression in music is musicians and music listeners with the ability to generate, and respond after emotional impressions. Alexander Technique provides an approach to make it easier for musicians, especially guitarists, to express emotions in a performance situation.After years of practice and obtaining musical knowledge and practical skills at the instrument, it is common that muscle tension and ingrained patterns contribute to limited expression. Muscle tensions arising from pressured situations such as auditions, competitions and concerts. Repetitive movements contribute to this, and lays the foundation for an insufficient technique. It is clear that traditional learning methods need to be complemented with an approach that treats body awareness as an essential part of musical performances. The notion that the use of the body affects mental states is now a truism, and one can see an opening towards new approaches that facilitate learning as well as performance of musical works. The emotional expression is in focus here, and this study deals with musical production based on the philosophy that music should be driven by decisions involving emotional expression.

Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om hur sånglärare med klassisk inriktning arbetar med återkoppling i sin undervisning. Det teoretiska ramverket är socialkonstruktivistiskt och sociokulturellt och vidrör kommunikationsteori. Två sånglärare och tre sångelever observerades under sånglektioner och intervjuades därefter om återkoppling. Stimulated recall var ett sätt att få syn på hur informanterna talade om vad som hände under lektionen, medan observationerna syftade till att få syn på vad informanterna faktiskt gjorde. Studiens resultat visar att sånglärarna är multimodala i sin återkoppling och ofta förstärker sin verbala återkoppling med rörelser i kroppen. Relationer präglade av respekt och förtroende förefaller vara viktiga för både lärarna och eleverna och tillit är en förutsättning för att återkopplingen ska uppnå sitt syfte. Återkoppling utgör en stor del av den klassiska sångundervisningen och används som en slags metod av lärarna på det sättet att utvecklingen av elevens röst är i centrum och inte slutförandet av en viss uppgift. På så vis tydliggör resultatet att återkopplingen blir införlivad i den klassiska sångundervisningen.

Detta arbete handlar om Debussys sångsamling Cinq poèmes de Baudelaire; musik skriven i en omtumlande period då Debussy anammar det bohemiska pariserlivet. Han ville med detta verk glänsa med sin kompositionsteknik. Arbetet inkluderar en reflektion över sångernas uppbyggnad samt vad som inspirerat dessa; det utforskar även samtiden gällande kompositionen av sångerna. I studien användes François Lesures biografi Claude Debussy: A Critical Biography (2003) samt annan relevant litteratur. Under arbetets gång var syftet att leda fascinationen av verket till en förståelse och klarhet över dess plats i musikhistorien. Cinq poèmes de Baudelaire är sånger som kräver flera genomlyssningar för att begripa. Av denna anledning finns det en problematik i framförandet av sångerna som har varit värdefull att utforska. Framtida utövare av Debussys romansmusik kan få nytta av denna studie. Genom att följa processen, kan såväl pianister som sångare, finna inspiration till sin egen interpretation. / <p>Repertoar, inspelning finns bifogat:</p><p>Claude Debussy - Cinq Poèmes de Charles Baudelaire:</p><p>I. Le Balcon, II. Harmonie du Soir, III. Le Jet d’Eau, IV. Recueillement, V. La Mort des Amants </p><p>Eleonora Poignant - sopran</p><p>Mathilda Sidén Silvfer - mezzo-sopran</p><p>Astrid Banck Linderoth - sopran</p><p></p><p> </p>

No description available.

Hittills under mina år av sång-studier har jag haft svårt att motivera mig till och prioritera den vokala uppvärmningen. Trots en medvetenhet om dess betydelse har den tid den tagit snarare stressat mig och jag har känt att den varit en del av övningspasset jag snabbt ville ta mig igenom. För att öka min motivation och kunskap valde jag att i detta arbete fördjupa mig i den vokala uppvärmningen. Mitt syfte var främst att undersöka hur stor betydelse den har för kvaliteten på övningspasset samt hur den kan bidra till min möjlighet att hitta och forma min röst.  I det här arbetet har jag valt att studera sångpedagogen Bo Rosenkulls kategorisering av vokal uppvärmning. Det har blivit ett verktyg som hjälpt mig strukturera vilka delar en ”optimal” vokal uppvärmning bör innehålla. Utifrån dessa kategorier har jag provat olika uppvärmningsövningar och utvecklat uppvärmningen till att värma hela kroppen. Inte bara rösten som tidigare. Slutsatsen är att en grundlig vokal uppvärmning har stor effekt på resten av övningspasset och är en viktig del i arbetet att bygga och forma instrumentet rösten. I detta arbete upplever jag att uppvärmningsövningarna haft stor effekt men det krävs en längre undersökningsperiod för att se exakt hur stor.  Jag har också upptäckt att det finns många olika sätt att värma upp på och att det finns mycket kvar för mig att fördjupa mig i.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vilka didaktiska val som lärarna gör när de undervisar i redovisning/dubbel bokföring vid gymnasieskolans Ekonomiprogram vid olika gymnasieskolor i Skåne, samt hur eleverna upplever de använda metoderna. Undersökningen av lärarnas metodval har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med tre lärare från två olika skolor. För att göra urvalet så rikt som möjligt har lärare från olika skolor och med olika lång tid i yrket intervjuats. Även beträffande urvalet av elever har det gjorts för att få ett så rikt urval som möjligt.  Informationen från eleverna har inhämtats med hjälp av enkäter, eleverna studerar på gymnasieskolans Ekonomiprogram och kommer från tre olika skolor, en kommunal skola, en friskola med allmän inriktning och en friskola med idrottsinriktning.  Frågeställningar som besvarats med hjälp av materialet är: Vilka metoder använder lärarna på de gymnasieskolor jag undersökt för att lära ut dubbel bokföring? Har de aktivt valt bort vissa metoder? Varför? Vilka metoder föredrar eleverna för inlärning av dubbel bokföring? Ur materialet kan utläsas att lärarna gör sina val på grundval av beprövad erfarenhet, till viss del med stöd från klassiska pedagogiska teorier. Nyare metoder sådana som t e x digitala bokföringsprogram har till stor del valts bort då man anser att dessa tar för lång tid för eleverna att lära sig i förhållande till effekten. Ur materialet kan vidare utläsas att lärarna till en del använder praktikfall och studiebesök i sin undervisning men även där är de tveksamma till verkningsgraden. Nyare forskning har ingen påverkan på lärarnas didaktiska val.  Eleverna, föredrar när läraren har genomgångar vid tavlan och de sedan får ägna sig åt eget arbete under lärarens överinseende.  Eleverna är dock mer positiva till digitala hjälpmedel som t ex ”flipped classroom” än sina lärare. När materialet från intervjuerna med lärarna läggs samman med resultaten från enkäterna angående hur eleverna upplever de valda metoderna utkristalliseras tre begrepp med stort förklaringsvärde: Mellanmänsklighet, förförståelse och digital förstärkning. Undersökningen är explorativ till sin karaktär och materialet är litet. Eör att kunna dra mer långtgående slutsatser krävs fler och mer varierade undersökningar.

Syftet med denna litteraturstudie var att skapa en sammanhängande bild över djurbeteendets grund och ram. I arbetet analyserades faktorer som påverkar djurbeteendet på grundläggande nivå bl.a. gener, tidiga erfarenheter, hormonnivåer och personlighetstyper. Utöver det skapades en tydlig kategorisering av djurbeteendet med indelning i det medfödda, det inlärda och prägling. Inom de inlärda beteendena identifierades även underklasser där urskildes bl.a. associativ, icke-associativ och social inlärning. Slutligen, för att göra ämnet mer begripligt och belysa den gråa zonen i vilken prägling befinner sig, skapades jämförelse mellan prägling och klassisk betingning hos kycklingar. I det avsnittet analyserades alla överlappningar mellan dessa två kategorier av beteende och alla inkonsekvenser som finns i idéen att kategorisera prägling som en typ av associativ inlärning. Denna studie hade även ett didaktiskt syfte att kartlägga faktorer som bidrar till effektivisering av etologiundervisning i den svenska gymnasieskolan. I analysen identifierades först generella riktlinjer för effektiv undervisning, sedan analyserades strategier och faktorer som effektiviserar biologiundervisning och slutligen konkretiserades metodik för effektiv etologiundervisning. Resultaten tyder på att effektiv undervisning grundas i goda relationer mellan lärare och elever, variation i undervisningsmetoder samt lärarens kompetens i undervisningsanpassningar. I biologiundervisning är bland de viktigaste faktorerna att stimulera elevernas deltagande, skapa begripligt undervisningsinnehåll samt variera undervisningsmiljö. Strategier för framgångsrik etologiundervisning preciserar vikten av bl.a. etologiska studier, undervisningsinnehåll som berör aktuella problem och praktiska övningar där modern teknik används.

Denna studie uppkom ur mitt intresse för hur man skrev variationer under 1800-talets första hälft, hur de är uppbyggda och hur jag själv kan börja skriva mina egna. Jag gick till väga genom att först välja ett tema att göra variationer på. Det landade på Den blomstertid nu kommer och då 1819 års version av den. Sedan läste jag olika källor, bland annat Czernys kompositionsbok och analyserade även flertalet kompositioner för flöjt. Jag lärde mig att enklaste sättet att skriva variationer är att gå till väga precis som i denna uppsats och personligen kommer jag inte stanna här utan ta mina nyförvärvade kunskaper och skriva fler variationer. Mitt slutmål är att själv kunna hitta på egna variationer i stunden likt mästarna från förr. / <p>Tema och variationer på<em> Den Blomstertid nu kommer</em> i arr för soloflöjt skrivna av Sofia Dahlén år 2022.</p>

Många grundskolor har idag profiler och inriktningar. Vissa har idrottslig profil och andra ekonomisk. Denna trend tycks vara stabil och förväntas fortsätta vara aktuell. Dessa trender och profiler syns ofta på skolornas hemsidor och logotyper men än så länge har det inte influerat byggnaderna i vilka man huserar. Därför handlar mitt projekt om en profilskola där inriktningen tydligt syns på byggnaderna. Jag har valt att låta skolan ha en historisk profil, dvs. att man har stort fokus på historieutbildning. Detta då jag själv uppskattade historieutbildningen under skoltiden och jag ser en underrepresentation av profilskolor med historisk inriktning. Tanken är att skolan skall utformas som en tidslinje där eleverna kronologiskt och tidsmässigt från år till år tillåts vandra genom historien. Detta samtidigt som de följs åt av skolbyggnadens olika tidsåldrar och miljöer. På så sätt skapar varje elev en personlig historisk vandring under tio år i sin egen skolbyggnad. Detta passar enligt min åsikt mycket bra då barn mellan sex och femton år troligtvis kan känna koppling till och intresse för dessa miljöer. Skolans vanliga utbildning fortgår enligt läroplan men historialektionerna förläggs utefter skolans olika tidsmiljöer. När en elev börjar förskoleklass på skolan kliver de in i en forntida by. En miljö kantrad av vikingahus och hyddor. Jag har svårt att tro att barnen inte uppskattar en sådan miljö. Likväl skala och material följer barnen. Byn består av trähus och sådana material som barnen lätt kan förstå och relatera till. Likväl skall det inte vara ett problem om man vill grilla eller lyssna på sagor runt en lägereld. På så sätt förläggs pedagogiken och skolans verksamheter i harmoni med lokalerna. En elev som börjar mellanstadiet får ankomma skolbyggnaden likt Gustav Wasa in i en borg för att erövra sin kunskap. Här inne följer lektioner i tornrum och salar kantade av vitkalkade murar. Här ligger fokus på ordning och lugn. Trygghet och fokus. Det lämnas rum för samtal och rum för skapande. I wasaborgen känns det tryggt. När elever från andra skolor frågar om hur det är att gå i skolan i Trollbäcken följer ofta stolta svar om att det är finfint. Självklart är det fint att få husera i en borg. Nästan som ett slott. När eleverna fortgår sin vandring och lämnar det medeltida och Wasaborgen följer dagar och år i ett palats. Ett kunskapens palats där byggnaden tydligt står för upplysning. Det sades en gång att den som ej låter skolhuset vara byns vackraste hus har svikit vår framtid. På så sätt visar man stolt upp de framtida studenternas väg mot upplysning. I detta palats av kunskap trängs salar, verkstäder, ateljéer och bibliotek in en miljö som hyllar kunskapen. Här möter eleverna varje dag en miljö som skall uppmana till kunskapens väg. Ett skolhus som skall ge plats för samtal och studier men likväl tonårsromanser och möjlighet att stoltsera med sitt nyinförskaffade mopedkort. Alla tiders skola i Trollbäcken är en skola att vara stolt över. En skola som kan fungera som typexempel och förebild i hela Sverige. Visionen är att elever som lärare kan gå till en skola som de är stolta över och tar väl hand om. Så pass väl att byggnaden får stå kvar i generationer och på så sätt erhålla sin egen plats i historien. / Many schools today profiles and specializes. Some have athletic profile and other economic. This trend seems to be stable in Sweden. These trends and profiles are often seen on the schools websites and logos but so far it has not influenced the buildings in which the school houses. Therefore my project is a school where the profile is clearly visible in the buildings. I’ve chosen to let the school have a historical profile, a strong focus on history education. The idea is that the school should be designed as a timeline where students chronologically wander through history. During the wander they are accompanied by the school buildings of different ages and environments. This will give each student a personal historical wander for ten years. This fits, in my opinion, very good when children between six and fifteen years are likely to feel the connection these environments. The school's regular education proceeding according to curriculum but history lessons are located along the school's various timeline environments. When a student begins preschool classes at the school they step into an ancient village. An environment capsized by Viking and huts. I find it hard to believe that children wouldn’t appreciate such an environment. Nevertheless, scale and materials follow the children. The village consists of wooden houses and such materials that kids can easily understand and relate to. Yet it should not be a problem if you want to grill or listen to stories around a campfire. In this way the pedagogy and school activities work in harmony with the premises. A student who starts middle school arrives the school building like Gustav Wasa into a castle to conquer his knowledge. Here, the classes are following in tower rooms and halls lined with white dyed walls. Here the focus is on peace and order, safety and focus. It leaves room for discussion and room for creativity.. When students from other schools asking how it's going to school in Trollbäcken often follows the proud reply that it is just fine. Obviously, it is nice to study in a castle. Almost like a palace. As students continue their journey, leaving the medieval castle, there days and years take place in a palace. The palace is a building that clearly stands for enlightenment. It was once said that the one who doesn’t let the schoolhouse to be the village's most beautiful houses have betrayed our future. This way you proudly show the future students' path to enlightenment. This palace of knowledge is filled with halls, workshops, studios and libraries in an environment that celebrates knowledge. Here the students meet an environment that will encourage the path of knowledge. A school building that will provide space for discussions and studies yet teenage romances and the opportunity to flaunt their newly acquired moped driver’s license. The school of all time in Trollbäcken is a school to be proud of. A school that can serve as a typical example and a role model throughout all of Sweden. The vision is that students and teachers can go to a school that they’re proud of and take good care of. Such good care of that the building will remain for generations and so obtain its own place in history.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få en ökad förståelse för hur ICA kommunicerar sitt hållbarhetsarbete, detta då ICA enligt SBIs undersökning uppfattades som en av de mest hållbara dagligvarubutikerna i Sverige 2020 (Sustainable brand index 2020b). För att utläsa hur hållbara budskap kommuniceras i tre reklamfilmer studeras de med hjälp av metoder hämtade från såväl den klassiska retoriken som den visuella retoriken. Det teoretiska ramverket innefattar även forskning om hållbarhet, hållbarhetskommunikation och Corporate Social Responsibility (CSR). Resultatet av analysen visar att ICA främst använder sig av känslosamma patosargument för att övertyga publiken om deras hållbarhetsengagemang. De använder sig även av retoriska stilfigurer såsom hyperbol och ironi för att underhålla och upprätthålla publikens intresse. I reklamfilmerna använder sig ICA av karaktärer som mottagaren kan identifiera sig med, dessa karaktärer använder de sedan för att lyfta hållbara ämnen. Genom att effektivt använda sig av retoriska medel för att nå ut med budskap om hållbarhet stärker och försvarar således ICA sin position som hållbara och ansvarstagande. Slutligen bidrar studien med ökad kunskap om hur visuella budskap förmedlas i syfte att övertyga.