Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att rättfärdiga militära interventioner med stöd i klassisk liberal politisk teori. För ändamålet har de klassiskt liberala filosoferna John Locke och John Stuart Mill analyserats. Undersökningen är utförd medelst en text- och idéanalys av några av filosofernas portalverk. Resultatet av studien visar ett tydligt stöd för vissa sorters militära interventioner och att det faktumet är djupt rotat i flera etiska och moraliska överväganden som Locke respektive Mill gör. Slutsatsen i uppsatsen är därav att det finns klassiskt liberala argument för att genomföra militära interventioner.

I denna uppgift kommer jag presentera resultatet av min självstudie där jag lär mig tekniken vandrande bas på elbas genom lärarledda elbaslektioner. Denna process är videoinspelad, semistrukturerad intervju har hållits och dokumentationen analyseras genom transkription. Jag kommer bearbeta begreppet kunskap och redovisa några teorier om vad kunskap är och hur man kan kategorisera detta begrepp genom antingen uppdelande av praktisk och teoretisk kunskap. Jag kommer också undersöka huruvida pragmatismens kunskapssyn är applicerbar på denna studie. Studien behandlar hur jag använt mig av mina kunskaper som klassisk gitarrist i min inlärning av elbas. Hur jag kan använda mina kunskaper funna i elbasspelet i mitt klassiska gitarrspel. Även hur de pedagogiska upptäckterna jag gör i elbasspel kan användas i min framtida roll både som elbaslärare och gitarrlärare. Detta behandlas med ett sociokulturellt perspektiv i grunden samt mästarlära. Resultatet visar att förkunskaper i klassisk gitarr är mycket användbart om man vill lära sig elbas och att flera aspekter av gitarrspelet är direkt eller indirekt överförbara till elbasen. Det kommer också visa sig att det finns flera olikheter som kan försvåra inlärandet av elbas. Jag har också hittat grundläggande kunskap i metodik för elbasspel på nybörjarstadium. / In this project, I will present the result of my self-study where I learn the technique of walking bass on electric bass through teacher-led electric bass lessons. This process is video-recorded, semi-structured interview has been held and the documentation is analyzed by transcription. I will process the concept of knowledge and report some theories on what knowledge is and how to categorize this concept through either the division of practical or theoretical knowledge. I will also examine whether the knowledge view of pragmatism is applicable to this study. The study deals with how I used my knowledge as a classical guitarist in my learning of electric bass. How I can use my knowledge found in the electric bass game in my classic guitar play. Even how the pedagogical discoveries I make in electric bass games can be used in my future role both as electric bass teacher and guitar teacher. This is dealt with a socio-cultural perspective in the basics and master-apprentice perspective. The result shows that prior knowledge of classical guitar is very useful if you want to learn electric bass and that several aspects of the guitar play are directly or indirectly transferable to the electric base. It will also show several differences between the instruments that can make learning electric bass more difficult. I have also found basic knowledge in methodology for electric bass games at the beginner stage.

I studien utforskas hur man kan använda andra musikers tolkningar som inspiration i sin inter- pretationsprocess. Tre tolkningar av ett gitarrstycke, Sevilla ur Suite Española Op. 47 av Isaac Albéniz, analyseras och imiteras av interpreten varefter en ny tolkning av stycket skapas. Ge- nom ljud- och videoanalys ges en inblick i hur arbetet fortgår. Resultaten visar att författaren till denna studie upplevde sig haft en felaktig förutfattad mening angående de valda tolkning- arna i avseende på tempo och klangfärg. Efter studien hade författaren utvecklat verktyg för att analysera olika interpretationer samt blivit mer medveten om frågor som kan uppstå vid konstnärliga val kring tolkning av ett musikstycke. / The study explores how one can use other musicians' interpretations as inspiration in one's own interpretation process. Three interpretations of a guitar piece, Seville from Suite Española Op. 47 by Isaac Albéniz, is analyzed and imitated by the performer after which a new interpretation of the piece is created. Audio and video analysis gives an insight into how the work is progress- ing. The results show that the author of this study felt he had a wrong preconceived notion regarding the chosen interpretations in terms of tempo and timbre. After the study, the author had developed tools to analyze different interpretations and became more aware of questions that may arise in artistic choices regarding the interpretation of a piece of music.

Syftet med denna studie är att förbättra min förmåga att sjunga utantill för att därigenom utveckla min konstnärliga uttrycksförmåga. För att göra detta utvecklades en egen metod för utantillinlärning av sångtext genom att två långa visor av Evert Taube studerades in: Möte i monsunen och Eldareval- sen. En litteratur- och intervjustudie användes som grund för val av inlärningsmetoder. Experimentet utfördes i två delar. I första delen av experimentet undersöktes fyra metoder för utantillinlärning av text; (1) Nedskrivning av texten för hand, (2) Skandering av texten (rytmisk läsning), (3) Gestaltning av texten med rörelser och slutligen (4) en kombination av de tre första. I andra delen av experimen- tet användes erfarenheterna av första delen för att förfina metoden. I experimentets båda delar gjor- des även enkla textanalyser som komplement till övriga metoder.  Experimentet lades upp så att jag under fem veckor övade ovan nämnda visor med ovan nämnda me- toder under två dagliga pass på 25 minuter. Erfarenheterna av detta dokumenterades med 22 logg- boksinlägg och 19 videoinspelningar.  Resultaten tydde på att den bästa metoden för mig var en kombination av de fyra metoderna där skandering av texten var den viktigaste i kombination med analys av texten. Beroende på textens in- nehåll kunde sedan nedskrivning av text och gestaltning med rörelser användas i olika grad. Resulta- ten verifierade också rådande forskning som säger att enbart studier av minnets struktur och upp- byggnad i sig själv är användbart för att förbättra förmågan till memorering av musik. / The aim of this study is to increase my capacity to sing by heart in order to increase my ability of ar- tistic expression. To do this, a method for text memorization was developed through the learning of two long songs by Evert Taube: Möte i monsunen and Eldarevalsen. Firstly, an interview- and litera- ture study was done. This was the foundation for the selection of methods that were used in the ex- periment. Four methods were applied in the first part of the experiment: (1) Handwriting of the text, (2) Rhythmical chanting of the text, (3) embodying of the text using movements and lastly (4) a com- bination of the previous three. In the second part of the experiment, the experience from the first part was applied in order to refine the method. In both parts of the experiment, simple text analyses were performed as a complement to the other methods.  The experiment was done during five weeks where I practiced the above-mentioned songs and meth- ods daily for two sessions of 25 minutes. The experiences from this were documented through jour- naling and video documentation.  The results indicated that the best method for me was a combination of all four methods where rhyth- mical chanting should be the main method in combination with a proper analysis of the text. Depend- ing on the content of the text the other two methods could be applied. The results also verified the current research where study of the memory on its own could increase the capacity of music memori- zation.

Sedan Muammar al-Qadhafi tog makten i Libyen har landets historia präglats av en rad våldsamma händelser, både i statens relation till andra stater, men också inom landets interna angelägenheter. I mitten av februari 2011 utbröt våldsamma demonstrationer i Libyen som möttes med våld av Qadhafis regim. Detta våldsutövande uppmärksammades av det internationella samfundet, och ledde fram till att FN:s säkerhetsråd antog resolution 1973. Denna uppsats bygger på en juridisk metod kombinerat med en fallstudie för att förklara säkerhetsrådets antagande av resolution 1973 samt vilka faktorer som kan antas vara bidragande till att denna resolution antogs. Analysen bygger på det regelverk som fastslagits i FN-stadgan och det teoretiska ramverket utgörs av den klassiska realismens och den engelska skolans tankar. Studien har kommit fram till att det internationella samfundet har agerat utifrån sina åtaganden beskrivna i FN-stadgan, och att stater agerar utifrån att skydda sina intressen och överlevnad samt att statssamhället strävar efter att uppnå sina gemensamma mål och bevara det befintliga systemet. / Since Muammar al-Qadhafi seized power in Libya, the country's history has been characterized by a series of violent events, both in its relation to other states, but also in its internal affairs. In the middle of February 2011 violent demonstrations erupted in Libya which was countered with violence by Qadhafi´s regime. The international community observed the violence, which led to the adoption of resolution 1973, by the Security Council. This thesis is based on a legal method combined with a case study for the purpose of explaining the adoption of resolution 1973, and the factors which might had contributed to the adoption of the resolution. The analysis is based on the legal framework established in the UN Charter, and the thoughts of the classical realism and the English school constitutes the theoretical framework. This study has resulted in the conclusion that the international community has acted on its commitments outlined in the UN Charter, that states act pursuant to its interests and survival, and that the society of states pursue to attain their common goals and to preserve the existing system.Keywords: Classical realism; The English school; UN Charter; International peace and security; States self-interest; Common goals of the society of states

I detta arbete fördjupade jag mig i arrangering genom att arrangera fem stycken till besättningen sopran och gitarr. Styckena var ”Melodi”, ”Stjärnöga” och ”Till en ros” av Wilhelm Stenhammar, ”O magnum mysterium” av Tomás Luis de Victoria och en finsk julsång ”Kun joulu on” komponerad av Otto Kotilainen. För att få bättre förståelse av vad arrangering innebär dokumenterade jag arrangeringsprocesserna genom att skriva loggbok. Jag intervjuade också två experter inom området, Christofer Elgh och Mats Bergström, för att få mer information om arrangering. Som svar på min första forskningsfråga kom jag fram till flera olika tekniker, verktyg och principer som går att använda när man arrangerar för gitarr. Dessa var till exempel byte av tonart, oktavförflyttningar och reducering av stämmor. Som svar på min andra forskningsfråga konstaterade jag att val av stycke påverkar arrangeringsprocessen mycket: stycken som redan från början är idiomatiska för gitarr är lättare att arrangera för gitarr, speciellt om man väljer att göra ett arrangemang med mindre konstnärligt inflytande. Om man däremot väljer att arrangera friare spelar stycket inte så stor roll, åtminstone inte på samma sätt. I ett friare arrangemang är det kanske viktigare att man som arrangör blir inspirerad av stycket. / <p>Arrangemangen och den klingande delen är arkiverade.</p>

Syftet med denna studie är att få inblick i musikers syn på traditionens och genrens påverkan och betydelse för det egna musicerandet. Jag har under min studietid blivit intresserad av att ta reda på hur genrer påverkar musikers musicerande och vilken betydelse det har för musikens utförande. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att musicerande ses som en social aktivitet, där kunskap finns i kommunikation och de redskap som har växt fram i samhället. Datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra aktiva musiker. Resultatet visar att distinktionen genrer emellan inte nödvändigtvis behöver vara särskilt stor. Litteraturen i bakgrunden visar emellertid det motsatta. I litteraturen framställs jazzmusiker som gehörsmusiker som inte behöver ta så stor hänsyn till notbilden medan klassiska musiker anammar den med perfektionism. I min studie visar det sig att jazz- och klassiska musiker är lika beroende av traditionen, men hur verk tolkas och bearbetas är individuellt beroende av situation. Det visar sig vidare i studien att begreppet musikalisk frihet har olika betydelse för jazzmusiker än vad det har för klassiska musiker, det är upp till var och en att definiera vilken betydelse den musikaliska friheten har gentemot genren. När informanterna definierar sin respektive genre, förklarar de klassiska musikerna att klassisk musik förvisso är notbunden och studeras inom strikta ramar, men därmed inte sagt att musikerna måste definieras av sin genre, inte nödvändigtvis. En klassik musiker anses också vara experimentell gehörsmusiker, skriva sin egen musik eller improvisera på flera olika sätt. / The purpose of this study is to get an insight into what kind of influence and meaning traditions and genres has on musicians. I have, during my period of study, developed an interest in finding out how genres and traditions affect musician´s musical performances. The study originates from a socio-cultural perspective, which means that playing music is considered as a social activity where a great deal of knowledge comes from communication with other people. The data consists of qualitative interviews with four musicians. The result shows that the distinction between genres is not necessarily great. The background literature however proves the opposite. In the literature, jazz musicians are described as having a good musical ear; they do not pay that close attention to the written note, whilst classical musicians do the opposite. My study shows that jazz musicians and classical musicians are both equally dependent upon tradition, but the way they interpret music is individual and depends upon the situation. Furthermore, the study shows that the term musical freedom has a different meaning for a jazz musician than it has for a classical musician, but it is still up to musicians to define it for themselves within his or her genre. When the interviewees were asked to define their genre, the classical musicians answered that classical music is supposed to be played strictly the way it appears on sheet music within a clear framework, but genre does not always automatically shape a musician nor how they think as individuals.  A classical musician can, according to the result, also experiment and with a good musical ear compose their own music and improvise in many different ways.

Syftet med denna studie är att undersöka hur upplevd stressnivå påverkas av hand mot hudkontakt vid och efter massage hos massageterapeuter. Studien avgränsas till att endast undersöka massage där massageterapeutens händer har kontakt mot klientens hud, av diplomerade massageterapeuter inom svensk klassisk massage. En enkät utformades specifikt för att undersöka massageterapeuternas upplevelse av stressnivå i samband med och efter massagebehandling. Enkäten besvarades av 78 diplomerade massageterapeuter inom svensk klassisk massage från hela Sverige. Resultatet visar att skattning av upplevd stressnivå var lägre i samband med massagebehandling och direkt efter massagebehandling än 12 och 24 timmar efter utförd massagebehandling. En majoritet (73 procent) angav att de upplevde stressreducering och känsla av lugn under och efter utförd massagebehandling. Ett en-vägs ANOVA test visade att desto längre tid som passerade efter massagebehandlingen, desto högre upplevelse av stressnivå rapporterade respondenterna. Skattningen direkt efter massage jämfört med 24 timmar efter massage visade på en signifikant skillnad. Medan skattning under massage och direkt efter massage visade på en mindre signifikant skillnad. Ett tvåsvansat T-test visade att det fanns en statistiskt signifikant skillnad direkt efter massage och 24 timmar efter. Alltså är det mindre än en chans på 1000 att den upplevda stressnivån (upplevt lugn) beror på slumpen. / The aim of this study is to examine how perceived levels of stress are affected by skin on skin contact during and after giving massage. The study is limited to licensed massage therapists within Swedish massage, where the therapists’ hands are in contact with the clients’ skin during the entire massage. A questionnaire was specifically designed to investigate with the objective to measure the experienced levels of stress during and after giving massage. The questionnaire was answered by 78 certified massage therapists across Sweden. The results show that the perceived level of stress was lower during and shortly after having given massage, than after 12 and 24 hours respectively. With more time passing since the massage was administered, the level of stress increased. A majority (73 percent) of the massage therapists stated that they experienced reduced levels of stress and increased level of calmness during and after giving the massage treatment. A one-way ANOVA test showed that the longer time that passed after giving the massage, the higher levels of stress was reported. The reported level of stress directly after giving massage compared to 24 hours later showed significant difference. While the reported level of stress during and directly after giving massage did not show a significant difference. An independent two-tailed T-test demonstrates that there was a statistically significant difference immediately after giving massage and 24 hours after. Meaning that there is a 0,1 percent risk that the perceived levels of stress (sense of calmness) is a result of random factors.

No description available.

<p>The purpose of this study is to present populism as a political phenomenon and to impose focus on the rightwing populist parties that are active in Scandinavia. This essay begins with a presentation of the three rightwing political parties in Scandinavia. The rightwing populist parties have successfully developed their rhetoric and effectively influenced the political establishment in Sweden, Norway and Denmark. The parties that the essay focuses on are the</p><p>Swedish democrats (SD), the Norwegian Progress party (FRP) and the Danish People`s party (DF). These parties are interesting in the sense that they share many opinions and are active in comparable political atmospheres, but also that they use approximately the same rightwing populist rhetoric as a way of exerting leverage on political policy.</p><p>The theoretical segment is constructed on a descriptive historical background of populisms three different phases. It begins with the classic populism then the “dissatisfaction party” and in conclusion, today's rightwing populism. The theoretical segment also addresses populisms ideological foundations and its contents. This includes the country of birth, the people, welfare “chauvinism” on ethnic national grounds, targeted dissatisfaction, criticism against representative democracy, populisms dynamic structure, hostility to foreigners and stranger distrust. The empirical analysis of the political parties is based on seven starting points: basic values, views on peoples worth, most important unit in society, method for social change, political forms of managing, economic organization and utopia. To illustrate these points a comparison between the average parties is done, by examining their respective party agendas.</p><p>The conclusion is drawn that there are few resemblances between the political parties examined; the differences considered are clearly stronger than the resemblances. The</p><p>differences lie mostly in basis values, most important unit in society and political forms of managing. Furthermore are the resemblances only partial. The parties were most similar in</p><p>relation to the family’s position in the society. SD and DF can be said to have similar ideologies while FRP’s ideology differs somewhat. SD and DF can be described as conservative nationalist parties, while FRP is a mixture of neoliberalism and conservatism. After studying each party’s principle agendas it can be established that all three parties utilize</p><p>rightwing rhetoric.</p><p>Keywords: rightwing populist parties, Swedish democrats, Norwegian Progress party and Danish People`s party, theoretical and analytical structure, empirical analysis.</p>