Syftet med studien att undersöka hur gitarrlärare arbetar med synskadade elever i klassisk gitarrundervisning, målet är att underlätta lärares arbete när det gäller att undervisa just synskadade elever i klassisk gitarr. Studiens forskningsfrågor är: Vad arbetar gitarrlärare med i sin undervisning med synskadade gitarrelever? På vilka sätt arbetar gitarrlärare med synskadade elever? Varför väljer lärare att arbeta som de gör? Studiens metod utgörs av intervjuer med lärare och elever samt och observationer av övningar och andra hjälpmedel lärare använder i sitt arbete med synskadade elever och hur de arbetar med dessa hjälpmedel. I bakgrundskapitlet beskrivs hur blinda och synsvaga elever i allmänhet, har en stor potential för att utbilda sig i musik och att lära sig spela gitarr. I resultatet presenteras en rad arbetssätt såsom: att tejpa baksidan av greppbrädan, att visa genom att låta eleven känna på lärarens händer, vänsterhandens orientering på greppbrädan, att stå vid ljus, att öva på att ta fram olika spännande ljud från gitarren, att begränsa stor vänsterhandsrörelse, att utgå från inspelade lektioner och Braille-partitur, att det skall vara tyst och lugn i rummet när man övar och saker att betänka när man övar. En slutsats som dras är att klassisk gitarr kan bidra till blinda barns fascination av ljud. Diskussionen utgörs av en vidare reflektion över studien, där uppsatsens resultat kopplas samman med bakgrundslitteraturen. / The purpose of the study is to investigate how guitar teacher works with visually impaired students in classical guitar teaching, the goal is to facilitate the work of teachers when it comes to teaching visually impaired students in classical guitar. The study's research questions are: What kind of work do guitar teachers do teaching classic guitar with visually impaired students? How do they work with visually impaired students? Why do they work as they do? The study's methodology consists of interviews with teachers and students and observations of guitar lessons with visually impaired students. The background chapter describes how blind and visually impaired students in general, have a great potential to educate themselves in music and learning playing the guitar. The result presents a series of techniques such as: taping the back of the fingerboard, showing how to play by letting students feel the teacher's hands, left hand orientation, positioning in light, practice on the development of exciting sounds of the guitar, limiting left hand motions, using recorded lessons and Braille scores, serenity in the room and overall things to consider when practicing. One conclusion is that the classical guitar can stimulate blind children's fascination of sound. The discussion consists of a reflection of the study, with the results linked to background literature.

I den här examensuppsatsen undersöks Franz Liszt och hans Ballad nr 2 i b moll. Genom detta ämnar jag ta reda på vad skräckromantiken egentligen var, vad som skapade den och om detta stycke är ett uttryck för tiden. Syftet är att undersöka stycket och försöka anknyta det till nutiden. Först gick jag noga igenom noterna och analyserade hur det musikaliska, dramaturgiska uttrycket hängde samman med orden, poemet. Efter att ha övat in själva melodin började ett sökande efter poemets berättelse i musiken, och en ny lång inövningsperiod där jag uttryckte historien i musiken, den som eventuellt fanns där men framför allt den egna tolkningen. Jag kom fram till att stycket var ett klart uttryck för det som kallas för skräckromantiken som många av verken Liszt och hans generationskollegor skapade.

<p>The intention with this essay is to investigate how the narration of the South Korean film <em>Sympathy for Mr. Vengeance</em> (Park Chan-wook, 2002) relates to the Hollywood pictures of today. An important change which David Bordwell pays attention to is an intensifying of former stylistic paradigms in what he denominates as intensified continuity. That said, Bordwell and Kristin Thompson are in agreement on that the new films still are predominantly classical. The neoformalistic standpoint which Thompson and Bordwell use appears however to contain some problematic implications. Their way of categorizing films as classical, critics maintain, could only result in empty shells of formal parameters. The essay is built upon investigating three areas: plot, narration and style. The result of this study indicates that <em>Sympathy for Mr. Vengeance</em> remains within the classical characteristics, as well as differentiates on certain matters. However, appropriate conclusion needs taking into account also some of the difficulties and critiques targeting the neoformalistic take on style.</p>

The intention with this essay is to investigate how the narration of the South Korean film Sympathy for Mr. Vengeance (Park Chan-wook, 2002) relates to the Hollywood pictures of today. An important change which David Bordwell pays attention to is an intensifying of former stylistic paradigms in what he denominates as intensified continuity. That said, Bordwell and Kristin Thompson are in agreement on that the new films still are predominantly classical. The neoformalistic standpoint which Thompson and Bordwell use appears however to contain some problematic implications. Their way of categorizing films as classical, critics maintain, could only result in empty shells of formal parameters. The essay is built upon investigating three areas: plot, narration and style. The result of this study indicates that Sympathy for Mr. Vengeance remains within the classical characteristics, as well as differentiates on certain matters. However, appropriate conclusion needs taking into account also some of the difficulties and critiques targeting the neoformalistic take on style.

Syftet med studien är att ta reda på hur fiolpedagoger på en kommunal musikskola undervisar i ämnet rytm och puls. Det saknas mer omfattande forskning inom området och vi ville därför göra en fördjupande studie som behandlar denna frågeställning. Det didaktiska perspektivet är vår teoretiska utgångspunkt och studien har sitt fokus på vilka hjälpmedel och metoder pedagogerna använder sig av när de lär ut. De metoder vi använde för att få svar på våra frågor var den kvalitativa intervjun samt videoobservation. De båda informanterna som medverkar i studien arbetar och verkar idag som fiolpedagoger på en kommunal musikskola. Resultaten visar på vilka olika sätt de båda informanterna undervisar i ämnet rytm och puls. Resultaten visar även hur de båda pedagogerna anpassar sin undervisning utifrån barnens sätt att lära. / The purpose of the study is to discern how violin teachers at the Community School of Music teach rhythm and pulse. There is no extensive research in this field and we have attempted to pursue an in-depth study that addresses this issue. Our theoretical starting point is the didactic approach and the study focuses on the tools and methods teachers use. The qualitative interview and video observation were the methods we used in order to obtain answers to our questions. The two informants involved in the study, work at the Community School of Music as violin teachers. The result demonstrates the various ways the two informants teach rhythm and pulse. The result also indicates how the two teachers adapt their teaching based on the children's ability and way of learning.

Studien utforskar hur min livsvärld påverkades och förändrades då jag undersökte mina strategier för saxofonövning. Utgångspunkten för studien utgår från instuderingen som gjordes av Paul Bonneaus stycke Suiet pour saxophone alto et piano och de loggboksanteckningar som skrevs i samband med varje övningspass. Denna kvalitativa studie genomfördes utifrån ett livsvärldsperspektiv som kommer ur den fenomenologiska filosofin. Analysen av instuderingsprocessen kretsade kring mina reflektioner över hur jag ser på övning utifrån min livsvärld. I resultatet framkommer ett mönster som visar en övergång från negativt tänkande till mer positivt tänkande. Resultatet visar hur min livsvärld förändrades då jag undersökte de strategier som användes under instuderingen. Resultatet visar också hur jag med hjälp av forskning och litteratur har öppnat upp min livsvärld och ändrat mina tankegångar under skrivprocessen. Slutligen diskuterar jag resultatet i förhållande till litteratur och tidigare forskning inom området. / The study explores how my life-world was affected and changed when I examined my strategies for practicing saxophone. The starting point for the study is how I learned to play Paul Bonneaus piece Suiet pour saxophone alto et piano, and the logbook notes connected to each exercise session. This qualitative study is based on a life-world perspective coming from the phenomenological philosophy. The analysis of the rehearsal process revolved around my reflections on how I, in my life-world, perceived the exercises. The result shows a pattern of a transition from negative thinking to more positive thinking, and how my life world changed when I examined the strategies used during my practice. The result also shows how the research and literature opened up my life-world and changed my way of thinking during the writing process. Finally, I discuss the results in relation to literature and previous research within the field.

I denna rapport kommer det jämföras tre modeller inom tre olika metoder som är “Klassisk test teori”, “Item respons theory” och “Forward selection” för att undersöka ifall det är möjligt att minska antalet frågor ner till cirka fyra frågor och ändå kunna prediktera de utfall som erhåller ingen risk i en enkät om spelproblematik med god säkerhet. För varje metod så kommer det presenteras en modell med två frågor, en modell med fyra frågor och slutligen en modell med sex frågor samt dess precision på hur väl de kan prediktera de med ingen risk korrekt. Samtlig modellframtagning använder sig utav en träningsmängd utav datamaterialet och valideringen sker på en testmängd, detta för att undvika överanpassning utav modeller. För att dessa metoder skall kunna prestera så bra som möjligt har en del databearbetning utförts så som att hantera bortfall, extremvärden samt avgränsningar för att samtliga metoder skall fungera. Flera utav modellerna kan prediktera korrekt med över 90% säkerhet och slutgiltligen erhålls en modell inom forward selection metoden som med enbart fyra utav femton frågor kan prediktera 93,5% korrekt.

No description available.

Syftet med denna studie är undersöka hur gymnasieelever resonerar i sannolikhet genom att observera dem vid problemlösning. I vårt dagliga liv möts vi av sannolikhet i olika former och ämnet är inkluderat i matematiken i den svenska skolan. I och med att sannolikhet är ett relativt nytt ämne med en spännvidd från matematisk formalisering till egna subjektiva tankar debatteras fortfarande innehållet. Det innebär att det ställs stora krav på den individuella läraren att ge eleverna vidden av ämnet sannolikhet samt ge dem möjlighet att utveckla alla förmågorna i ämnet. Det finns tidigare forskning som menar att matematikundervisningen har brister i att skapa situationer som uppmuntrar elever till kreativt resonemang. Risken finns att läraren och kurslitteraturen begränsar sannolikhet till att endast vara ett matematiskt beräkningsämne och att man därigenom bortser från andra delar inom sannolikhet. Deltagarna i studien är frivilliga gymnasieelever med intresse och fallenhet för matematik som observeras i samband med att de parvis löser och diskuterar uppgifter. Utfallet av diskussion och lösningar är underlag för den analys som görs. Studien var för liten för att ge några generella resultat avseende svenska gymnasieelever men alla deltagarna var duktiga att lösa uppgifter i klassisk sannolikhet. De visade dock brister i förståelsen för subjektiv sannolikhet. Studien, inklusive den direkt efterföljande genomgången, ökade elevernas kunskap om ämnet sannolikhet och särskilt för subjektiv sannolikhet. Utfallet av studien skulle därför kunna påverka utformning av uppgifter och bredden i den framtida undervisning i ämnet.

I studien utforskas användandet av högerhandens lillfinger i klassiskt gitarrspel. Genom videoanalys och loggbok beskrivs övningsprocesser, problem och lösningar samt upplevelser kring användandet av högerhandens lillfinger. För att få ett anatomiskt perspektiv genomfördes även en intervju med en specialist inom handkirurgi. Arbetet avslutades med att en etyd komponerades med målet att se i vilka musikaliska sammanhang lillfingret kan bidra till den musikaliska gestaltningen. / This study explores the use of the little finger of the right hand in classical guitar playing. Through video analysis and logbook, the practice processes, problems, and solutions were described, as well as experiences on the use of the right hand's little finger. An interview with a hand surgery specialist was also conducted to provide an anatomical perspective. The work ended with a composing of an etude in order to investigate in what musical contexts the little finger can contribute to musical performance.