Examensarbetet undersöker vilken stereoteknik som uppfattas ge den mest verklighetstrogna återgivningen av konstmusik samt om valet av stereoteknik påverkas av ljudteknisk eller konstmusikalisk bakgrund. Undersökningen gjordes i form av ett lyssningstest där deltagare i tre grupper fick, efter att ha lyssnat till en konstmusikalisk ensemble live i en konsertlokal, lyssna till tio olika inspelningar av samma stycke vars enda skillnad var vilken stereoteknik som använts vid inspelningen. Deltagarna ombads att gradera hur väl inspelningarna speglade verkligheten samt rangordna dem efter vilka de ansåg låta bäst oavsett hur trogna verkligheten de var.Studiens resultat visar på att konstmusikalisk och ljudteknisk bakgrund påverkar valet av vilken stereoteknik man föredrar och vilken man tycker låter mest likt den verkliga upplevelsen av musiken live. Av resultatet kan man också utläsa att personer inte konsekvent anser att de inspelningar som låter mest verklighetstroget är den man anser låter bäst.

Denna studie syftar till fördjupade kunskaper om hur gitarrlärare ser på vänsterhänthet i relation till instrumentets speltekniska svårigheter och hur de anser sig arbeta med vänsterhänta elever i sin undervisning. I uppsatsen ges en bakgrund om vad vänsterhänthet är, en historisk bakgrund om den klassiska gitarren och dess speltekniska svårigheter samt tidigare forskning om musikundervisning av vänsterhänta. Studien utgår från ett multimodalt designteoretiskt perspektiv och ett empiriskt material bestående av fyra kvalitativa intervjuer. Av studiens resultat framkommer att de deltagande lärarna inte ansåg sig anpassa sin undervisning efter elevernas vänsterhänthet, förutom vid starkare grader av vänsterhänthet då eleverna uppmanades att vända på gitarren. Valet av hur gitarren ska hållas beskrivs sällan överlåtas till den enskilda eleven, utan förefaller istället vanligen bestämmas av läraren. Lärarna menade också att alla elever behöver öva samma tekniker och att samma undervisning därför bör gälla för höger- såväl som vänsterhänta elever. Den högersträngade gitarren utgör norm i undervisningen, vilket lärarnas berättelser om hur de sällan rekommenderade elever att vända på gitarren visar. Utifrån detta resultat diskuteras sedan gitarrundervisning av vänsterhänta. Undervisningen beskrivs inte enbart vara en fråga om att anpassa ett instrument, då hela undervisningens design beskrivs spela roll för elevernas lärande med instrumentet. / The purpose of this study is to gain a deeper knowledge of how guitar teachers view left-handedness with regard to the technical difficulties of the instrument and how they work with left-handed students while teaching. This paper provides some background on what left-handedness is, some historical background on the classical guitar and the technical difficulties of playing it, and an overview of previous work on musical education and left-handed people. The study is based on a multimodal and design theoretical perspective, and an empirical material consisting of four qualitative interviews. The results show that the participating teachers did not, in their own view, adapt their teaching because of left-handed students. The exception was students with a strong degree of left-handedness, who were encouraged to turn the guitar around. However, how the guitar is held was not often described as something left up to the individual student, but rather as something decided by the teacher. The teachers also felt that all students need to practice the same techniques, and that the same instructions therefore should be used for both right-handed and left-handed students. Right-handed guitars are standard in teaching situations, and the fact that the teachers say that they rarely recommend that students turn the guitar around reflects that. The results of the study then form the basis for a discussion on teaching left-handed students. It is not just a question of adapting an instrument; the whole design of the lessons makes a difference when it comes to the student learning the instrument.

During my studies to become a guitar builder at Carl Malmsten CTD, I have found an interest in the construction of the classical guitar. I am fascinated by the simplicity of its construction. A simplicity that becomes more complex when you start to study it in detail. In my final thesis I will not try to explain this complexity. The subject is to investigate two different principles regarding its construction. I would like to find out if the sayings concerning one of the principles will yield a guitar with greater ability to produce volume and projection. At a close distance the difference between the guitar’s volumes is not to speak of, but a significant difference can be seen regarding one of the guitars ability to project its sound. In their nearness tonal aspects becomes in some extent legible. Even if the two guitar’s character of sound is alike subtle tonal differences exists. The existing differences between the two principles of construction are regarding the two guitars that I have built. The subject for the examination is to conclude the guitar’s ability to project their sound nearby compared to at a distance.

<p>Bilaga: 1 CD</p>

Abstract Jag går i detta arbete först igenom ett antal olika sätt att se på autenticitet, diskuterar och jämför olika musikvetares ståndpunkter samt undersöker begreppets ursprung. Därefter har jag undersökt hur dessa olika autenticiteter påverkar det klingande resultatet i ett specifikt verk och stycket jag valt för detta syfte är Allegro moderato ur Sonata para guitarra av Antonio José. Verket är dock inte det centrala, utan syftet att se hur olika ramar, autenticiteter, påverkar det klingande resultatet är det som står i centrum och detta skulle egentligen kunnat göras utifrån vilket musikstycke som helst. För att komma fram till hur jag på bästa sätt kan vara trogen vart och ett av dessa olika synsätt så har jag även gjort en analys av verket. Jag går i arbetet dels in på vissa detaljer i verket, undersöker vilka olika tolkningsmöjligheter jag kan hitta utifrån de ramar som ges av de olika sätten att se på autenticitet och dels ser jag till större strukturer i verket och hur olika val påverkar dessa. Jag har även dokumenterat de klingande skillnaderna med ljudinspelningar och då spelat in både längre och kortare partier samt gjort en inspelning av hela satsen för att få en bild av stycket som helhet samt för att se hur slutresultatet blev. Avslutningsvis så sammanfattar jag arbetet, skriver om hur detta arbete skulle kunna fördjupas ännu mer och diskuterar autenticitetsbegreppets relevans. / <p><strong>Bilaga: 1 CD</strong></p><p><strong>Program:</strong></p><p></p><p><strong>J. Dowland (1563 – 1626) </strong></p><p><em>Come, heavy sleep</em></p><p><em>Unquiet  thoughts</em></p><p><em>Flow, my tears</em></p><p><em>In darkness let me dwell</em></p><p> </p><p><strong>T. Takemitsu (1930-1996)</strong></p><p>Toward the sea</p><p><em>I – The Night</em></p><p><em>II – Moby Dick</em></p><p><em>III – Cape Cod </em></p><p></p><p></p><p><strong>A. José (1902-1936)</strong></p><p>Sonata para guitarra</p><p><em>I – Allegro moderato</em></p><p><em>II – Minueto</em></p><p><em>III – Pavana triste</em></p><p><em>IV – Final</em></p><p> </p><p><em>Paus</em></p><p> </p><p><strong>A. Ginastera (1916-1983) </strong></p><p>Sonata para guitarra, Op. 47<strong> </strong></p><p><em>I – Esordio </em></p><p><em>II – Scherzo </em></p><p><em>III – Canto </em></p><p><em>IV – Finale  </em></p><p></p><p></p><p><strong>B. Britten (1913-1976)</strong></p><p>Nocturnal, Op. 70</p><p><em>I - Musingly</em></p><p><em>II – Very agitated</em></p><p><em>III - Restless</em></p><p><em>IV - Uneasy</em></p><p><em>V – March-like</em></p><p><em>VI - Dreaming</em></p><p><em>VII – Gently rocking</em></p><p><em>VIII - Passacaglia</em></p><p><em>IX – Slow and quiet </em></p><p> </p><p><strong>Medverkande</strong>: Sebastian Gerstel Sollerman – Gitarr</p><p>                          Viktoria Lindström – altflöjt</p><p>                          Mikael Onelius - tenor</p>

Min studie har varit fokuserad på de klassiska sagorna och dess vara eller icke vara i 2000-talets skola och förskola. Arbetet har gått ut på att undersöka om pedagoger idag använder sig av klassiska sagor i sin undervisning och hur motiveras i så fall användandet. Metoden jag valt att använda mig av är strukturerade intervjuer med fyra oberoende pedagoger – två förskollärare och två lågstadielärare. De artefakter jag hade med mig vid intervjuerna var endast papper och penna då jag inte ville att det skulle bli en orättvis bedömning vid utskriften – detta för att två av intervjuerna gjordes på telefon och inspelning inte var möjlig. Mitt syfte med min studie har varit att undersöka om det går att använda de klassiska sagornas innebörd och betydelse i dagens pedagogiska verksamhet eller om dessa gamla sagor tjänat ut sitt syfte. Utifrån mitt syfte har jag tagit fram tre frågeställningar som legat till grund för arbetet med studien: 1. Om och Hur arbetas det med klassiska sagor i dagens förskola och lågstadium? 2. Finns det en medveten tanke bakom arbetet med sagorna och i så fall hur motiveras användandet? 3. Vilka olika synsätt har det funnits runt klassiska sagor genom tiderna och hur ser vi på dessa sagor idag? Resultatet blev ett betydligt bättre resultat än jag hoppats på och det visade att den klassiska sagan fortfarande har en plats i dagens undervisning men att arbetet med sagorna anpassas efter pedagogens eget syfte. Det personliga intresset var av stor vikt för de intervjuade respondenterna. Signifikant för de fyra respondenterna var att sagorna använts bland annat till att stärka elevernas självkänsla och det egna jaget.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Denna uppsats är en studie i hur en utövare kan förhålla sig till en kompositörs filosofiska och ideologiska ideal i tolkningen av dennes musik. Arbetet sker utifrån kompositören Toru Takemitsu som sedan 1960-talet har skrivit flera artiklar och uppsatser där han tar upp sin syn på allt ifrån natur och komponerande till japansk estetik. Jag går först igenom Takemitsus idéer och sedan applicerar jag dem på två av hans verk för sologitarr – Equinox och All in twilight – för att se hur Takemitsus musik förhåller sig till hans idéer. Då Takemitsus musik ofta är tekniskt svår för gitarr är det ibland svårt att följa den detaljerade notbilden, men jag går igenom ett par olika förslag på hur man kan förhålla sig till både Takemitsus filosofi och japansk estetik. Den tillhörande inspelningen är ett utdrag ur min examenskonsert från den 4 maj 2018 i Nathan Milsteinsalen. Jag spelar här sats två till fyra ur All in twilight och Equinox.

Kan man kombinera två så vitt skilda synsätt som användbarhet och grafisk form på samma webbplats? Jag undersöker möjligheten att göra detta genom att ge användaren ett positivt visuellt första intryck för att sedan låta resten av webbplatsen präglas av användbarhet. Att det första intrycket färgar övriga intryck är ett fenomen som kallas haloeffekten (Hinton, 1993). Hur skapar man då ett positivt första intryck? Jag har utgått från en definition av estetik där begreppet är uppdelat i två dimensioner, klassisk och uttryckande (Lavie och Tractinsky, 2003). Den klassiska dimensionen har mycket gemensamt med användbarhetsdesign medan den uttryckande estetiken inte har det. Den bygger istället på designerns kreativitet och förmåga att bryta mot designkonventioner (ibid.). Det är genom att utnyttja denna dimension jag vill kunna skapa det positiva första intrycket. Jag designar två webbplatser där den ena har en uttryckande estetisk förstasida men där de övriga delarna av webbplatsen är klassiskt estetiska. Den andra webbplatsen är helt designad med klassisk estetik och det enda som skiljer dem åt är alltså förstasidan. Med hjälp av dessa webbplatser genomför jag en pilotundersökning med syftet att undersöka om det finns samband mellan första intrycket och helhetsintrycket. Undersökningen jag genomför är dock alltför liten för att resultatet ska kunna generaliseras. För att kunna genomföra undersökningen behövde jag ett sätt att mäta visuella intryck. Jag utformar även kriterier för att designa webbplatser samt för att mäta dessa visuella intryck. Kriterierna är framtagna genom litteraturstudier och jag testar dem med hjälp av pilotundersökningen. Jag presenterar i mina slutsatser en lista med 14 kriterier som kan användas för att mäta visuella intryck av webbplatser. Dessa kriterier kan även användas för att designa webbplatser.

Syftet med denna studie är att undersöka hur filmen Before Sunset (2004) skapar dramaturgi med dialog. Genom att analysera filmens dialog utifrån dramaturgiska begrepp i den klassiska berättarstrukturen ska studien se om begreppen kan likställas i verbal handling. Episk/lyrisk dramaturgi kontrasterar analysen för fördjupad förståelse och belyser andra förhållningssätt till berättarstruktur. Undersökningen finner att det går att likställa den klassiska berättarstrukturens dramaturgiska begrepp i filmens dialog. Den episk/lyriska dramaturgin går att identifiera i filmens berättande genom temat – tid och minnen som filmens dialog är strukturerad av. Analysen framför att klassisk berättarstruktur saknar verbal handling som ett definierat dramaturgiskt begrepp som går att dramatisera utifrån.