Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka vilka reaktioner klassisk musik väcker hos förskolebarn och i vilken mån de väljer att ge uttryck för sina känslor till musiken. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Genom intervjuer och observation ville jag ta reda på om känsloläget hos barnen påverkas under tiden de lyssnar på klassisk musik. Resultatet visade att klassisk musik hade relativt stor påverkan på barnens känslotillstånd och sinnesläge. Många barn försökte uttrycka sina upplevelser genom att visa hur de kände med hjälp av kroppen och rösten. Musiken associerades hos dem med bland annat fantasifulla berättelser och i en del fall även målade bilder. Min slutsats är att klassisk musik skulle kunna användas i större utsträckning i den pedagogiska verksamheten på förskolan. Detta är inte enbart med syfte att variera det musikaliska utbudet utan också för att uppmärksamma barnen på att man kan uppleva musiken med alla sinnen.

<p>As a guitarbuilder it is an advantage if you can control and understand what is creating the character of the tone. To approach this vast jungle of variables that controls the tone in a guitar, I built two guitars and in one, guitar 2, reduced the thickness of soundboard, back and sides.</p><p>The purpose was to compare the guitars and establish if there was a significant difference and what it was, in the guitars ability to produce sound. The thought was also to try the thesis: loud but short, long but moderate tone. Also if a lighter built guitar has an advantage in producing a loud but short ton and vice versa.</p><p>The instruments has been examined by five guitarist, one guitarbuilder and a professor in Speech, music and hearing at KTH in Stockholm.</p><p>The relative obvious conclusion is that guitar 2 is a bit louder and has a clearer base and treble but the more part of the guitarists fancied guitar 1 better. This one has got more mass fore the tone to stay alive with. A lot of guitarists wish is to get louder instruments but if you ad one thing and are forced to lose another the guitarist will not be happy anyway. To provision the musician one ought to leave the bodymass alone and see to that the instrument responds sufficiently fast. Clear is also that the lack of a large number referenceguitars limits the results.</p><p>One further conclusion is that the test: loud but short, long but moderate tone is correct. This thesis is directly bound to the two tested guitars.</p>

<p>Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka vilka reaktioner klassisk musik väcker hos förskolebarn och i vilken mån de väljer att ge uttryck för sina känslor till musiken. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Genom intervjuer och observation ville jag ta reda på om känsloläget hos barnen påverkas under tiden de lyssnar på klassisk musik.</p><p>Resultatet visade att klassisk musik hade relativt stor påverkan på barnens känslotillstånd och sinnesläge. Många barn försökte uttrycka sina upplevelser genom att visa hur de kände med hjälp av kroppen och rösten. Musiken associerades hos dem med bland annat fantasifulla berättelser och i en del fall även målade bilder.</p><p>Min slutsats är att klassisk musik skulle kunna användas i större utsträckning i den pedagogiska verksamheten på förskolan. Detta är inte enbart med syfte att variera det musikaliska utbudet utan också för att uppmärksamma barnen på att man kan uppleva musiken med alla sinnen.</p>

Syftet med detta arbete är att utforska hur olika instuderingsmetoder kan främja en mer effektiv instudering i olika typer av vokala verk.I detta arbete testas olika memoreringsmetoder med målet att förbättra förmågan att minnas text och melodi inför sceniska framträdanden. Metoderna chunking och paintpalace, en egen omtolkning av Mindpalace, undersöks i detta arbete genom instudering av två tyska sångstycken. Som en tredje instuderingsmetod sammanfogas både chunking och paintpalace till instuderingen av ett ryskt sångstycke. Dessa tre metoder analyseras som aspekter av den övergripande modellen performancecues. Alla dessa instuderingsmetoder har sina specifika fördelar. Under processen har det blivit tydligt att instudering inte alltid behöver vara lika för alla vokala verk. Genom att utforska olika metoder har jag fått kunskap och förståelse som har hjälpt mig att minnas text och melodi och därigenom blivit en bättre musiker på scen.

I denna rapport argumenterar jag för ett ökat engagemang för klassisk musik inom ämnet kulturhistoria, på gymnasiets estetiska program.Den klassiska musiken för med sig många goda effekter på ungdomar: den stimulerar deras kreativitet, förhöjer koncentrationsförmågan, berikar känslolivet och hjälper eleverna att slappna av. Jag presenterar i rapporten resultatet av undersökningar på ungdomar i åldern 15-19 och deras konsumtion av klassisk musik. Statistiken visar mycket låga siffror. Vidare kartlägger jag utbud av klassisk musik i Malmö kommun och slutligen redogör jag för de svar jag fått när jag intervjuat lärare i musikhistoria och deras uppfattning om ungdomars attityder gentemot klassisk musik, deras undervisningsmetoder och ambitioner i ämnet. Intervjuerna har lett fram till en rad pedagogiska metoder som kan tjäna både till att förbättra min undervisning och inspirera andra lärare. Malmö kommun erbjuder en bred repertoar av konserter med klassisk musik, opera och pedagogisk verksamhet knuten till föreställningarna. Gymnasieungdomar är tyvärr en målgrupp som sällan besöker dessa arrangemang på skoltid. Trots det generösa utbudet är detta inte självklart ett komplement till skolans undervisning i musikhistoria. Det finns ett gap mellan den klassiska offentliga musiken och skolans värld. I mitt resonemang kommer jag fram till att en grundläggande förutsättning för att väcka intresse för klassisk musik hos gymnasieungdomar är att undervisningen i klassisk musik sätts i ett större sammanhang. En annan viktig punkt är elevernas självbild. De är mycket beroende av identifikationsobjekt i sin tillvaro. Trots de kopplingar man kan göra mellan den klassiska musiken och populärkulturen, kan man konstatera att problemet med den är att den – både i skolan och i samhället – lever isolerad, frikopplad från ett naturligt sammanhang och uppfattas därför som ”finkultur”. I Sverige har den klassiska musiken aldrig blivit allmängods. Kunskap om klassisk musik är viktig då musiken utgör en del av vårt europeiska kulturarv. Jag vill väcka en debatt om undervisningen av klassisk musik i ämnet Kulturhistoria och hoppas att ämnet generellt sett får en starkare ställning i skolan.

Denna uppsats är en komparativ studie av två pianister med olika kulturell bakgrund, Hans Pålsson och Valentina Lisitsa. Utgångspunkt för arbetet är en undran över varför klassiska pianister tenderar att i viss mån gestalta ett stycke olika trots framförande av samma noterade stycke. Frågeställningarna lyder: Hur skiljer sig gestaltningsprocessen åt mellan pianisterna? Hur skiljer sig tolkningar av två specifika verk åt mellan pianisterna? Går det att koppla avvikande skillnader i tolkningarna till gestaltnings­processen för att besvara varför pianisterna i vissa avseenden spelar olika? Metoden för att utforska detta möjliggörs först genom en redogörelse av pianisternas gestaltningsprocess där källmaterialet är intervjuer, tv-program och skriftlig dokumentation i form av böcker och artiklar. Därefter en komparativ analys av audiovisuella inspelningar i form av youtube-klipp och tv-program av pianisternas interpretationer av samma verk. De valda verken är två kompositioner av Rachmaninov, preludium i G-Dur op. 32:5 och preludium i g-moll op. 23:5. Resultatet av jämförelsen relateras till pianisternas tankar för att ge generella fingervisningar om vad de personligen uttrycker i vardera tolkning. Uppsatsens resultat är ett argument för att både övergripande och konkreta skillnader i tolkningarna går att koppla till pianisternas gestaltningsprocess och musikåskådning. Slutsatsen är att pianisterna i olika grad är aktivt medskapande till det musikaliska uttrycket i respektive framförande.

Denna skriftliga reflektion inom konstnärligt examensarbete består av en analys av J.S. Bachs Chaccone i d-moll från den andra violinpartitan (BWV 1004). Stycket är skrivet för oackompanjerad violin och i studien utforskas hur man utför en transkription till klassisk gitarr. Texten innehåller viss bakgrund till Bachs troliga livssituation vid styckets tillkomst. Även min interpretation och mitt framförande av stycket redovisas. I studien illustreras många av de aspekter som måste tas i beaktande när man tar sig an ett sådant här stort och komplext verk.

Undersökningen syftar till att svara på frågeställningen: Hur kan recitation användas som verktyg för att utveckla den konstnärliga uttrycksförmågan och öka interpretationsfriheten hos mig som sångare? Grunden för undersökningen bygger på fyra lektionstillfällen i recitation tillsammans med skådespelerskan och teaterpedagogen Cathrine Parment. Jag arbetar med dikten Kennst du das Land av J. W. von Goethe publicerad 1795. Jag arbetar med dikten på originalspråk, tyska, och i en svensk översättning gjord av Nils Johansson 1978. Den musikaliska delen av undersökningen består av en instudering och framförande av Hugo Wolfs (1860–1903) tonsättning av dikten, ur hans Gedichte von Johann Wolfgang von Goethe, där sången bär namnet Mignon: Kennst du das Land. Undersökningen redovisas genom en beskrivning av de recitationsövningar jag använder mig av, en musikalisk analys av Wolfs tonsättning av dikten samt en analys av interpretens tolkning av dikten och sångframförande. Undersökningen visar att recitation är ett kraftfullt verktyg för att utveckla den konstnärliga uttrycksförmågan och öka interpretationsfriheten hos mig som sångare. Arbetet med recitation tillåter oss att träna våra emotionella och poetiska impulser utan att samtidigt behöva tänka på vokalteknik eller musikaliskt uttryck. Framförallt ledde mitt arbete med recitation till insikten om att jag för att komma i kontakt med texten behöver låsa upp det som blockerar min kreativitet snarare än att intellektuellt tolka in mening i diktens rader. / <p>De bifogade videofilerna innehåller dokumentation av den praktiska processen, vidare beskrivet i uppsatsen. Stycket som framförs är Hugo Wolfs tonsättning av Mignon, Kennst du das Land, med text av J. W. von Goethe. Medverkande pianist är Albert Dahllöf.</p>

<p><p>Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i lärares utbildning, undersöka om trumpetlärares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig åt vad gäller innehåll och arbetssätt. Undersökningen är genomförd med hjälp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lärare, i olika åldrar och med olika utbildning, deltar i studien. </p><p>Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lärarnas arbetssätt och innehållet i undervisningen var beroende av när man lät musiken komma in i bilden. De olika lärarna kunde också ”delas in” i två undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och återskapande. </p></p>

Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i lärares utbildning, undersöka om trumpetlärares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig åt vad gäller innehåll och arbetssätt. Undersökningen är genomförd med hjälp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lärare, i olika åldrar och med olika utbildning, deltar i studien.  Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lärarnas arbetssätt och innehållet i undervisningen var beroende av när man lät musiken komma in i bilden. De olika lärarna kunde också ”delas in” i två undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och återskapande.