<p>Oppgaven har vedlegg som mangler i digital versjon, og kan framstå som ufullstendig uten dette. Kontakt NTNU Universitetsbiblioteket for utlån av komplett oppgave.</p>

Min undersökning syftar till att undersöka vilka strategier klassiska musiker använder i läroprocessen av klassiska musikstycken så att det konstnärliga uttrycket får de bästa förutsättningarna, stycket i slutändan känns så säkert som möjligt vid ett framträdande och inlärningsprocessen går så snabbt som möjligt. Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allmänt men också specifikt inom området musik, betydelsen av förkunskaper när vi spelar instrument och lär oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet påverkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar även fyra minnessystem som används i läroprocesser i samband med instudering av musikstycken. Undersökningen består av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av övning, instudering, minnesluckor, framförande med mera. Resultatet visar att de intervjuade har väldigt liknande strategier i läroprocessen och betonar bland annat vikten av självförtroende vid framträdanden, att vara noggrann under inlärningsprocessen samt problematiken att öva in för sent eller göra ändringar i sista stund i musikstycken.

Från notbild till kropp och intuition. Det uttrycket är essensen av detta examensarbete. Jag kommer att beskriva mitt instuderings- och fördjupningsarbete med rollkaraktären Cleopatra ur Händels opera Julius Caesar och tre av hennes arior. När man interpreterar operaarior har man mycket att förhålla sig till, den egna personliga tolkningen utvecklas och formas i flera steg. Denna kreativa process kommer jag att undersöka och dokumentera i denna text. Framförallt kommer jag att försöka få en djupare insikt i vem Cleopatra var som historisk person. Jag kan redan på förhand säga att hennes och mina livserfarenheter ter sig väldigt annorlunda. Just därför vill jag sätta mig in i och reflektera över hennes livsöde. Jag tror att det kommer att berika min gestaltning av henne i de tre ariorna ur operan. En annan infallsvinkel som jag kommer att vidröra är barocksång och formen för en barockaria. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

<p>Bilaga: 1 CD</p>

I detta självständiga arbete har jag undersökt hur pianopedagoger som undervisar i den klassiska genren och i jazzgenren förändrar sin undervisning beroende på vilken genre elevenspelar i. Målet var att se vilka likheter och skillnader som finns i undervisningen samt att fåkunskap om hur jag som pianist och pedagog kan dra nytta av en sådan jämförande studie. Syftet med undersökningen var att hitta konkreta jämförelsepunkter mellan genrerna samturskilja hur pianopedagoger såg på undervisningen beroende på genre. Men även att som klassisk pianist få en inblick i jazzens tekniska värld och se om de två olika genrerna kanske inte är så olika i grunden. Målet är att kunna identifiera några delar där den klassiska genren och jazzgenren möts i pianoundervisning för att förbättra mitt eget pianospel men även i min roll som pianopedagog samt att kunna hjälpa andra i min position. Ett antal moment kopplade till pianoundervisning samt några specifika moment och övningar valdes ut. Fyra pianopedagoger som samtliga undervisar på minst gymnasienivå i både klassiskt och jazzpiano och har både musikalisk och pedagogisk utbildning från högre lärosäten, valdes ut som intervjupersoner och epostkontakter. Undersökningen visade att pedagogernas undervisningssätt inte ändrades nämnvärt mellan genrerna; vissa delar betonas mer men förhållningssättet är detsamma. Störst var skillnaden i jämförelsen av skalor i respektive genre, dels i hur övningen ska genomföras och dess syfte i respektive genre. Att notbaserad- och gehörsbaserad undervisning kan gå hand i hand framkom i mitt arbete trots att arbetet visar att notbaserad undervisning används lite mer vid klassiskt spel och gehörsbaserad vid jazzundervisning.

Den här uppsatsen beskriver arbetet med utvalda delar av Schuberts sångcykel Winterreise och vilka tolkningsmöjligheter jag som kvinnlig sångare har när jag framför ett verk med manlig huvudperson. I diskussionen redogörs tre möjliga tolkningar, där den slutliga tolkningen blir att se flickan i sångerna och huvudpersonen som en och samma person. De sju utvalda sångerna kommer efter min analys att spelas in. / <p>1. Gute Nacht. 2. Gefrorne Tränen. 3. Erstarrung. 4. Auf dem flusse. 5. Frühlingstraum. 6. Die Nebenssonen. 7. Der Leiermann. Pianist Matilda Lindholm</p><p></p>

Den här uppsatsen beskriver arbetet med utvalda delar av Schuberts sångcykel Winterreise och vilka tolkningsmöjligheter jag som kvinnlig sångare har när jag framför ett verk med manlig huvudperson. I diskussionen redogörs tre möjliga tolkningar, där den slutliga tolkningen blir att se flickan i sångerna och huvudpersonen som en och samma person. De sju utvalda sångerna kommer efter min analys att spelas in. / <p>Inspelning:</p><p>1. Gute Nacht. 2. Gerfrorne Tränen. 3. Erstarrung. 4. Auf dem Flusse. 5 Frühlingstraum. 6. Die Nebensonnen. 7. Der Leiermann</p><p>Sång: Ninni Molin</p><p>Piano: Matilda Lindholm</p>

Denna skriftliga reflektion inom självständigt konstnärligt arbete behandlar klassisk musik och filmmusik som musikformer. I studien analyseras och diskuteras emotionella upplevelser hos musikern vad gäller likheter och skillnader med inriktning mot den typiska romantiska stilen. Syftet är tvåfaldigt: i) att som musiker och violinist i ett konsertsammanhang framföra fyra verk: två från den klassiska romantiska repertoaren, två från filmmusikrepertoaren; ii) att som musiker analysera hur jag interpreterar och upplever klassisk musik och filmmusik. De två spåren täcker in det väsentligaste för att komma fram till ett svar på vad likheterna och skillnaderna innebär för upplevelser av musiken. Studiens resultat påvisar att jag som musiker upplever en skillnad i hur jag instuderar och interpreterar de fyra musikstyckena utifrån om det är klassisk musik eller filmmusik. Klassisk musik upplever jag som mer konventionsstyrd medan filmmusik möjliggör en friare interpretation.

Barn i grundskolan känner igen klassisk musik i undervisningen från vardagliga sammanhang, exempelvis filmmusik, men är ofta omedvetna om sin kunskap. För att dessa barn och barn utan förkunskaper om klassisk musik ska få en förståelse, granskades olika läromedel som skulle kunna vara ett stöd. Föreliggande studie undersöker hur 11 olika läromedel för barn i grundskolan framställer klassisk musik, från 1946 fram till 2016. Kulturarv och därmed även klassisk musik är betydande beståndsdelar inom musikpedagogiken idag. Forskning kring förändringen av dessa kan ge en inblick i vad som kommer att ske och vilken nytta vi kan ha av det förflutna. En förändring inom samhällssyn, skolreformer och teknologi har påverkat musikundervisningsinnehållet, vilket även speglas i läromedlen. I resultatet och diskussionen framgår hur detta har influerat framställningen av klassisk musik i tryckta läromedel och vilken nytta lärare kan ha av gamla läromedel.

Sammandrag Carl-Fredrik Olsson, Självständigt forskning- och utredningsarbete, Ht 2019,   Handledare: Johanna Tangnäs, Nyliberalt idéskifte inom Socialdemokraterna: en idéanalys av det socialdemokratiska arbetarpartiets inställning till det fria skolvalet Syftet med studien är att undersöka om det inträffat ett idéskifte gällande frågan om det fria skolvalet inom det Socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP) mellan åren 1988-1996. Givet partiets hegemoniska ställning inom svensk politik är även syftet att undersöka om partiets eventuella idéskifte lett till att idén om det fria skolvalet blivit hegemonisk. Undersökningen söker svar på frågorna om det går att urskilja ett idéskifte från en klassisk socialdemokratisk till en nyliberal syn på det fria skolvalet och dels om idén om fritt skolval blivit hegemonisk. Detta mellan åren 1988-1996. Metoden för att söka svar på forskningsfrågorna är idé och ideologianalys och analysverktyget idealtyper. Teoretiskt utgår studien utifrån att maktrelationer mellan grupper kan existera även då det råder samtycke kring politiska frågor givet att frågorna kan innebära en intressekonflikt mellan olika grupper. Detta definieras inom studien som hegemonisk maktutövning. Det empiriska materialet i studien består av de två Socialdemokratiska (SAP) propositionerna Om skolans utveckling och styrning och Fristående skolor m.m.  Studiens slutsatser är att det skett ett nyliberalt idéskifte med avseende på Socialdemokraternas (SAP) syn på det fria skolvalet. Detta med avseende på partiets syn på det offentligas roll och legitimeringen av friskolor. Ett idéskifte kunde inte utläsas med avseende på Socialdemokraternas jämlikhetssyn. Vidare har denna studie kommit fram till att idén om fritt skolval inte kan sägas blivit hegemonisk. Socialdemokraternas (SAP) förändrade inställning till frågan om fritt skolval visar dock på en klyfta mellan partiet och dess intressen.