Syftet med den här kvalitativa intervjustudien är att undersöka vilken relation lärare inom den högre klassiska instrumentalundervisningen har till improvisation, såväl deras tankar kring konceptet som deras praktiska applicering av improvisation i undervisningen. De forskningsfrågor som studien har ämnat finna svar på är: Hur uppfattar lärarna inom den högre klassiska instrumentalundervisningen improvisationens roll i deras undervisning? Varför har lärarna dessa uppfattningar? Vad får dessa uppfattningar för konsekvenser för lärarnas undervisning? Studien tar sin utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet och genomfördes genom kvalitativa fallstudier då jag vill göra en djupare tolkning av de intervjuades livsvärldar. Jag använde mig av så kallade halvstrukturerade intervjuer vilka liknar vardagliga samtal men har ett tydligt syfte att ta reda på. Resultatet visar att respondenterna har väldigt olika syn på vad improvisation egentligen är vilket påverkar deras syn på hur mycket av undervisningen som ska läggas på improvisation. Samtliga ansåg dock att det fanns en plats i undervisningen för improvisation, även om två respondenter uttryckte oro för de negativa effekter som en mer fri improvisation kan ha på den tryckta musiken den interagerar med. En majoritet av dem har dessutom sett ett ökat intresse för improvisation bland sina studenter, men med så vitt skilda syner på improvisation från lärarnas håll blir konsekvensen att studenterna får vitt skilda kunskaper och erfarenheter kring improvisation beroende på vilken lärare de får och vilket instrument de spelar. / The purpose of this qualitative interview study is to investigate the relationship teachers in higher classical instrumental teaching have to improvisation, both their thoughts on the concept and their practical application of improvisation in their teaching. The research questions that the study has intended to find answers to are: How do teachers in higher classical instrumental teaching perceive the role of improvisation in their teaching? Why do teachers have these perceptions? What are the consequences of these perceptions for teachers' teaching? The study is based on the hermeneutic perspective and was carried out through qualitative case studies as I want to make a deeper interpretation of the interviewees' lifeworlds. I used so-called semi-structured interviews which are similar to everyday conversations but have a clear purpose to investigate. The results show that the respondents have very differing views on what improvisation actually is, and that affects their view of how much of the teaching should be spent on improvisation. However, all considered that there was a place for teaching improvisation, although two respondents expressed concern about the negative effects that more free-form improvisation can have on the printed music it interacts with. A majority of them have also seen an increased interest in improvisation among their students, but with such widely differing views on improvisation from the teachers' side, the consequence is that students gain widely differing knowledge and experience about improvisation depending on which teacher they get and which instrument they play.

Min uppsats handlar om Östeuropeisk folkmusik utifrån ett musikhistoriskt perspektiv och hur den utvecklades ur en kulturell aspekt/syn samt hur Dušan Bogdanović komposition Six Balkan Miniatures inspirerades av regionens rika historia. Syftet med arbetet är att få en klarare bild och djupare förståelse för musiken både musikhistoriskt och interpretationsmässigt samt hitta en koppling mellan miniatyrerna och olika traditionella Östeuropeiska danser. Böcker om österländsk historia, artiklar för de olika danserna samt olika inspelningar användes för att genomföra arbetet. Detta resulterade i en insikt om att miniatyrerna är mycket nära besläktade med många traditionella danser. Slutligen diskuterar jag mina tankar kring mina slutsatser och hur min frågeställning hade förändrats under arbetet. / <p>Dušan Bogdanović - Six Balkan Miniatures</p><p>Roland Dyens - Valse en Skaï</p><p>Manuel M. Ponce - Sonata Romántica</p><p>Eduardo Martin - Mirándote</p>

Syftet med denna studie är att utforska och utveckla min förmåga att sjunga utryckfullt när det ges kort instuderingstid. Ambitionen är att förbereda mig inför ett så kallat sekunda vista-prov där gestaltning av text och musik är i förgrunden. Hur ser processen ut när jag försöker utveckla min förmåga att väva samman text och musik vid ett ge- staltningsprov med kort förberedelsetid? Under sammanlagt 6 veckor övades olika färdigheter rörande sekunda vista, prima vista, gehör, textlig och kroppslig gestaltning. Övningen skedde dagligen med stöd från en egen utformad lista: Träna intervall utan ord, sjunga intervall utan ord men med olika uttryck, sjunga korta melodifraser utan ord med olika uttryck, läsa korta fraser och gestalta texten, sjunga korta fraser och gestalta texten musikaliskt samt med en mobil-app kallad Ella. I slutet av varje vecka spelades en kortare tysk romans in där 40 minuter gavs som förberedelsetid. Roman- sen skulle för mig vara sedan tidigare helt okänd. I sammanfattningen av studiens ge- nomförande kan det konstateras att jag främst lägger fokus på att sjunga rätt toner, att sjunga med god sångteknik och att jag försöker få med ett kroppsligt uttryck vilket då blir på viss bekostnad av det musikaliska uttrycket. / The purpose of this study is to explore and develop my ability to sing expressively when given a short rehearsal time. The ambition is to prepare myself for a so-called secunda vista-test where the performance of text and music is in the spotlight. What does the process look like when I try to develop my ability to weave together text and music with very short preparation time? For a total of 6 weeks, various skills were practiced concerning secunda vista, prima vista, aural training, textual and physical ex- pression. The practice took place daily with the support of a prepared list: Practice intervals without words, sing intervals without words but with different expressions, sing short melodic phrases without words with different expressions, read short phrases and shape the text, sing short phrases, and shape the text musically, and with a mobile app called Ella. At the end of each week a short German lied was recorded where 40 minutes were given as preparation time. The lied was to me completely un- known before. In the summary of the study, it can be identified that my focus is mainly on singing the right notes, singing with good singing technique, and trying to get a physical expression, which then becomes at some expense of the musical expression.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka sångpedagogstudenters uppfattningar om arbetsmetoder gällande det sångtekniska momentet stöd. Även frågan om vad som karaktäriserar sångpedagogstudenternas definition av vad stödet är och upplevelser av möjliga hinder för att utföra stödarbetet berörs. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med fyra sångpedagogstuderande på högskolenivå. Studenterna som intervjuats studerar vid två olika musikhögskolor i Sverige. Analysen har gjorts genom en tematisk analys och har inspirerats av en hermeneutisk tolkningsansats. Resultatet visar att sångarna har en mängd varierande arbetsmetoder, bestående av praktiska övningar men de använder sig även av olika mentala övningar eller förhållningssätt som verktyg för att möjliggöra stödmuskulaturens arbete. Det framkom även att stödet ses som en förutsättning för sång, men att det varierar från olika genrer och röstkvaliteter hur mycket aktivitet i stödmuskulaturen som krävs. I diskussionen diskuteras bland annat att distinktionen mellan aktivitet och statisk spänning framkommer som viktig i stödarbetet, och frågan kring om olika genrer kräver olika mycket stödarbete tas upp. Även de mentala aspekterna som kom fram ur resultatet diskuteras, där en slutsats som dras är att sångare kan vinna på att ha ett holistiskt synsätt på stöd.

I detta arbete undersöktes och jämfördes begreppskoherens och attityd till fysik blandelever på fysik- respektive naturvetenskapsprogrammet vid gymnasieskolanPolhemskolan i Lund. Begreppskoherensen undersöktes med Force Concept Inventorysom är ett omdiskuterat flervalstest från USA som ska mäta studentersbegreppskoherens för kraftbegreppet inom den klassiska mekaniken. Eftersom mångaundersökningar visar att intresset för fysik minskar undersöktes också elevernas attitydtill fysik med ett svenskt test av Likertmodell.Undersökningarna gjordes på elever som precis börjat åk 1 och på äldre elever som lästkursen Fysik A inom båda programmen. Resultatet av undersökningarna är att elevernapå fysikprogrammet har större begreppskoherens för kraftbegreppet än eleverna pånaturvetenskapsprogrammet och att begreppskoherensen höjs efter Fysik A. Attitydentill fysik är dessutom mer positiv på fysikprogrammet men eleverna pånaturvetenskapsprogrammet har större spridning i attityd. Slutsatsen är attPolhemskolans fysikprogram har lyckats locka de elever som det är tänkt för. / In this paper the conceptual coherence and towards physics among students in thephysics and science program at Polhemskolan in Lund were measured and compared.The conceptual coherence was measured with the Force Concept Inventory, a muchdebated multiple choice test from USA that is supposed to measure students’ conceptualcoherence for the concept of force in classical mechanics. Since many studies show thatthe interest in physics is declining the students’ attitude towards physics was alsomeasured with an attitude test of Likert model.The study is done among students that just started year one and older students that havehad instruction in physics at the Swedish correspondence to high school. The result ofthe study is that the students at the physics program have a higher conceptual coherencefor the concept of force than the students at the science program and that the coherence4is improved with the physics course Fysik A. The attitude towards physics is morepositive at the physics program but the attitudes among the students at the scienceprogram are more widely scattered. The conclusion is that the physics program atPolhemskolan has succeeded in attracting the students it is meant for.

I denna studie undersöker jag processen att finna min röst som arabisk musiker i en västerländsk diaspora genom att utforska metoder för att utöka chansen att uppnå ett tarab-tillstånd genom en samverkan mellan traditionell arabisk musik och västerländsk pop. Utöver detta fungerar studien som en brobyggare mellan mig som artist, med sång och flamencogitarr som huvudinstrument, och mig som musikproducent med intresse för pop- och elektronisk musik. I mitt arbete har jag strävat efter att skapa något nytt som reflekterar dagens förutsättningar, samtidigt som jag hyllar traditionen med inspiration, utan att försöka kopiera den. Metodiken i studien är inspirerad av konstnärlig forskningsmetodik och omfattar tre huvudmoment: utövande, dokumentation och reflektion. Fyra olika konstnärliga produktioner genomförs utifrån individuella förutsättningar och redovisas enligt denna metodik. Avslutningsvis presenteras insikter som studien bidragit med angående huvudfrågan samt reflektioner som omfattar övriga frågeställningar och studien som helhet.

Denna uppsats handlar om konsten att uppöva förmåga till improvisation på orgel. Den tar upp frågor kring hur de s.k. musikaliska parametrarna spelar in vid improvisation, vilken plats improvisationen kan ha vid en gudstjänst samt hur jag gick tillväga för att uppöva en förmåga till Preludium innehållande trio och fuga. Det bestod i en klar kombination av teori via litteratur och föreläsning samt praktik med eget övande och analyserande. Resultaten visar att det går att uppöva en ändamålsenlig förmåga till improviserat spel på orgel, att det de musikaliska parametrarna spelar en central roll samt att gudstjänsten erbjuder tillfällen för organisten att improvisera.

Syftet med studien är att undersöka hur sångpedagoger inom de klassiska respektive de populärmusikaliska sångtraditionerna förhåller sig till enskild sångundervisning, samt hur de designar sin undervisning. Data har samlats in genom intervjuer med fyra sångpedagoger, samtliga verksamma på eftergymnasial nivå. Två av informanterna arbetar i huvudsak inom den klassiska genren, de andra två inom pop-genren. Intervjuformen var kvalitativ intervju med öppna följdfrågor. Analysen av materialet är gjord utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att informanternas val av resurser är liknande oavsett genretillhörighet. De lägger alla stor vikt vid förmågan att designa förutsättningarna för lärande utifrån det enskilda mötet med varje elev. Resultatet visar också att språkbruket skiljer sig åt beroende på vilken genre informanterna tillhör, samt att skillnaderna i klangligt ideal genrerna emellan leder till skillnader i arbetssätt och musikaliskt fokus. I diskussionen förs ett resonemang kring genrernas ideal och dess påverkan på kunskapsförmedlingen. / The purpose of this study is to examine how voice teachers, when following the Classical and Popular vocal traditions, approach private singing, and how they design the instruction. Data has been collected through interviews with four voice teachers, all of whom are active at the post-secondary school level. Two of the informants primarily teach the Classical tradition, while the other two teach the Popular music tradition. The interview form used was the qualitative interview, with open follow-up questions. The analysis was performed from a perspective of design theory. The result shows that the resources used by the informants are similar regardless of genre. Emphasis is placed on the ability to design the conditions for learning in the encounter of each individual student. The result also shows that vocabulary varies according to genre, and that the difference in preferred sound between genres leads to differences in methods, as well as musical focus. The discussion reflects on the ideals of the two genres, and how they affect the transfer of knowledge.

This study is an urban analysis of Roman Pompeii. It explores the spatial structure of the town just before the eruption of Vesuvius in AD 72, and how public space was used for movement, activity and interaction between people. For this, Space Syntax was used, a topological method developed in the 1980s to analyse and plan modern urban contexts, based on the configuration of spatial systems in the axial and in the convex dimension, representing movement and “place” respectively. This method was used to establish an axial map of Pompeii, and to analyse the spatial configuration of three specific movement axes. The axial map strengthens one of the hypotheses discussed in current research about Pompeii, namely that of an older town nucleus in the west part of Pompeii. One part of the thesis is a hypothetical reconstruction of a town-wide traffic system for wheel-borne traffic. The routes were reconstructed to fit the archaeological evidence and meet certain other criteria, and were then independently checked against the axial analysis. As a conclusion, a regulated traffic system could be seen to have existed. A good case was made for how it could have worked. Another part of the thesis deals with the relation between public and interior space. The different types of interior spatial units lining the three chosen movement axes were investigated. The aim was to see how differences in both density of doorways and type of interface gave rise to different urban environments.  It was found that commerce and a concomitant dense interface with many street doors largely followed the dimension of movement. The segmentation of public space along the movement axes was explored in order to gain an insight into which segments of space held specific functions, and how how these functions related to dense and less dense interfaces between public and interior space. This segmentation emphasizes official buildings and monuments, which are allowed to disrupt what is otherwise the norm for the permeable interface between exterior and interior space. As a result, the picture of a town with two different types of interaction between people emerges. On the one hand, both fleeting and more intense interaction was facilitated in those spaces where official buildings and monuments were prominent, and where group identity was stressed. On the other hand, the more unregulated interaction largely took place “along the road” between these spaces.