Akademin för utbildning, kultur och kommunikation                                                                                                                Examensarbete på                                                                                                              grundnivå                                                                                                              15 högskolepoäng SAMMANFATTNING Katarina Kåberg Sara Nilsson Den fysiska lärandemiljön i klassrummet. En studie om lärares syn på den fysiska lärandemiljön.   2010                                                                                                                          21 sidor Syftet med denna studie var att belysa lärarnas syn på en god fysisk lärandemiljö. Vi ville ta reda på hur lärarna definierar en god fysisk lärandemiljö och vilka faktorer de anser är underlättande i en god fysisk lärandemiljö. För att undersöka detta intervjuade vi åtta lärare i år 1-3 samt att vi studerat aktuell litteratur och forskning i ämnet. Det resultat vi funnit med studien är att lärarna tycker att den fysiska lärandemiljön är viktig. Lärarna definierar en god fysisk lärandemiljö på följande sätt; stora ytor med möjlighet att skärma av, möbler som är anpassade efter eleverna, inbjudande och estetiskt tilltalande samt ett klassrum som är lockande för elevens fortsatta lärande och utveckling. Lärarna anser att det kan finnas underlättande faktorer i den fysiska lärandemiljön som främjar elevernas utveckling, att vara kreativ och skapa stimulans i klassrummet så att eleverna känner lust till att lära.         Nyckelord: Fysisk lärandemiljö, klassrumsmiljö, lärande, lärare, grundskola.

Syftet med denna studie har varit att undersöka den fysiska miljön för yngre skolelever i klassrummet utifrån ett tal-, läs- och skrivutvecklingsperspektiv. Detta har gjorts genom att intervjua sex lärare på olika skolor samt att göra en observation av deras klassrum. Utifrån studien har vi sett att samtliga lärare har en uppfattning om hur de vill utforma den fysiska miljön för de yngre skolelevernas tal-, läs- och skrivutveckling. Medvetenheten och svaren skiljer sig dock åt och under flera observationer har vi också kunnat konstatera att lärarna "inte lever som de lär" utan att miljön ser ut på ett annat sätt än vad de säger sig vilja eftersträva.

Syftet med vår studie var att genom observationer och intervjuer undersöka pedagogers och elevers uppfattningar om sin fysiska klassrumsmiljö samt dess påverkan. Med begreppet fysisk klassrumsmiljö menar vi hur ett klassrum är inrett och möblerat. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar: • Hur kan pedagoger och elever påverka sin egen klassrumsmiljö? • Hur anser pedagoger att eleverna påverkas av klassrumsmiljön? • Vad har elever och pedagoger för uppfattningar om sitt klassrum? Vi har observerat 4 olika klassrumsmiljöer på två olika skolor, en landsortsskola och en stadsskola, och sedan intervjuat 8 elever och 4 pedagoger. Studien visar att pedagoger och elever har möjligheter att påverka sin miljö, men det kräver ett stort engagemang, idérikedom och till viss del ekonomiska förutsättningar. Studien visar även att pedagogerna anser att eleverna påverkas enormt mycket av sin klassrumsmiljö. I vår studie framkom att detta även gäller för pedagogerna. Vår studie visar också att ju mer pedagogerna engagerar sig i klassrumsmiljön, desto mer visioner får eleverna till att vilja göra ytterligare förändringar.

Detta examensarbete belyser betydelsen som klassrummets utformning har för lärarens arbetssätt. Med utformning menas rummets innehåll; placering av kateder, bänkar/bord, förvaring av arbetsmaterial, samlingsplats/fria ytor etc. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna diskuterar vilka för- och nackdelar som tillgång till bänk/bord, samlingsplats, material och utrymmen har i kontexten klassrum och undervisning. Resultatet visar att den fysiska utformningen av klassrummet, beroende på lärarens inställning, kan utgöra både möjlighet och hinder i undervisningen.

Detta arbete är gjort i syftet att synliggöra det som många lärare, elever och studenter jag kommit i kontakt med uttryckt: en sorts fascination över möjligheterna det erbjuder tillsammans med svårigheterna som följer i användandet av materialet i klassrumsmiljö. Många av de bildlärarkollegor jag samtalat med berättar att de ofta använder lera i sin undervisning för 3-dimensionell gestaltning även om keramik inte varit en del av deras bildlärarutbildning. Arbetets undersökande del innehåller två olika delar: del ett där undersökningen sammanställer några elevers uttryckta tankar om sin erfarenhet av lera som skapande material och keramik och del två där åsikter uttryckta av bildlärare om materialet lera och deras syn på hur det bidrar till lärandet i skapande processer. I resultatet finns en jämförelse mellan lärares och elevers åsikter.  Resultatet visar att det finns stora fördelar med lera som material som uttrycks av både lärare och elever men även en del nackdelar. Fördelarna handlar om att materialet inte har några begränsningar i formandet då det inte har någon given struktur. Exempelvis handikappade kan arbeta med lera. Nackdelarna handlar om att det blir mycket arbete runt omkring leran och hanteringen av materialet.

Syftet med studien var att få ökad kunskap om klassrummets betydelse i förhållande till musikpedagogik. Utgångspunkten var att få mer vetskap om hur rumsmiljön påverkar musikpedagogiken och hur det med hjälp av enkla medel går att påverka undervisningen genom att manipulera det befintliga rummet och hur det i så fall påverkar eleverna men också läraren. Detta utfördes metodiskt genom filmade observationer samt intervjuer med musikpedagogen vid tre återkommande tillfällen under samma typ av undervisningssituationer. Vid varje tillfälle observerades klassrummet utifrån tre olika förutsättningar som därefter analyserades. Studiens resultat påvisar att enkla förändringar i klassrummets förutsättningar förändrar elevernas beteende men även pedagogens agerande. Resultatet indikerar bland annat ökad koncentration, fokusering samt trygghet. Studiens tvärvetenskapliga ansats där musikpedagogik kombineras med infallsvinklar från arkitekturdesign med fokus på musikundervisning i klassrummet kan bidra till det musikpedagogiska forskningsfältet.

Syftet i kunskapsöversikten är att undersöka frågeställningen: Hur kan bildläraren utforma den fysiska miljön i klassrummet för att inkludera elever med NPF-diagnoser och deras särskilda behov? Metoden består av ett insamlande av artiklar som bygger på forskning och teorier i ämnesområdet. Resultatet visar på att den fysiska miljön bör utformas utefter ett sammanvägande av sociala och fysiska faktorer, där bildläraren har en stor roll att utforma miljön tillsammans med andra aktörer (arkitekter och skolpersonal med kompetens inom NPF-diagnoser). Det finns inte en generell modell för hur ett inkluderande klassrum kan utformas, utan beror på individens individuella behov. Dock finns generella riktlinjer och rekommendationer kring hur den fysiska miljön bör konstrueras för att inkludera behoven hos elever med autism och ADHD, liksom en teoretisk grund, TEACCH- program, som hänvisar till en strukturerad lärandemiljö som gynnar elever med diagnoserna. Nyckelord: ADHD, arkitektur, autism, bildlärare, klassrumsmiljö, rumslig inkludering.

Bakgrund: Vi har undersökt två pedagogers arbete med ”trafikljuset” som en del av klassrumsmanagement. ”Trafikljuset” används bl.a. för att förbättra klassrumssituationen och träna barnen i ”fördröjd uppmärksamhet”, d.v.s. lära barnen vänta på sin tur. Vi vill se vilka tankar pedagogerna har om ”trafikljuset” och hur eleverna ser på de nya arbetsformerna och klassrumsmiljön. Vi vill även se hur pedagogerna strukturerat om sin klassrumsmiljö.Syfte:Vårt syfte med vår fallstudie är att bidra till användningen av klassrumsmanagement för att befrämja lärandet. Syftet med klassrumsmanagement är att få ett lugnare klassrumsklimat.Vårt syfte är att beskriva hur pedagoger kan använda klassrumsmanagement som en del av undervisningen. Med utgångspunkt från vårt syfte ställde vi oss följande frågor: •Hur kan klassrumsmanagement användas i undervisningen?•Vilka tankar har pedagogerna och eleverna om ”trafikljuset” och klassrumsmiljön?•Hur har pedagogerna strukturerat om klassrumsmiljön? Metod:För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat och observerat pedagogerna och även gjort några barnintervjuer. Resultat: Resultatet av våra studier visar att genom att använda ”trafikljuset” som en del av klassrumsmanagement skapar man ett bättre klassrumsklimat. Pedagogerna använder bl.a. ”trafikljuset” för att träna barnen i ”fördröjd uppmärksamhet”.

Uppsatsen bygger på en både kvantitativ och kvalitativ analys av elever och pedagogers teckningar, dels av deras nuvarande klassrum och av deras önskade idealklassrum. I den empiriska undersökningen deltog elever i år 3 och 4 samt pedagoger verksamma i de tidiga åren. Syftet är att beskriva elever och lärares syn på sin klassrumsmiljö.Uppsatsen har som mål att besvara följande syftesfrågor:Hur vill elever/pedagoger att ett klassrum ska se ut?Hur upplever elever/pedagoger sin nuvarande klassrumsmiljö?Finns det skillnader mellan den faktiska och den önskade klassrumsmiljön?Finns det skillnader mellan hur lärare och elever ser på klassrumsmiljön? Finns det teoretiska idéer eller forskningsresultat som styrker pedagogernas och elevernas tankar?Den fysiska miljön diskuteras sällan när det gäller pedagogisk undervisning. Befintlig forskning kring samspelet mellan lärande och fysisk miljö är mycket sparsam, detta trots att de flesta är överens om att den fysiska miljön har betydelse för inlärningen.Våra teoretiska utgångspunkter har varit teorier om barns utveckling och forskning kring den fysiska miljöns betydelse för lärandeprocesser. Vår slutsats är att den fysiska miljön inte har utvecklats i samma takt som den pedagogik som ligger till grund för undervisningen som bedrivs i våra klassrum idag.

SammanfattningVarje dag när barn kommer till skolan så möter de inte bara sina klasskamrater och lärare, utan de gör också ett möte med sin fysiska miljö, vilken till största delen är planerad och utformad av oss pedagoger som är verksamma där. Eleverna tillbringar en stor del av sin tid i en miljö som de kan påverka i ringa omfattning men som vi är övertygade om har en stor betydelse för deras syn på lärande och utbildning.Syftet med det här arbetet är att studera och jämföra den fysiska inlärningsmiljön på två olika skolor inom två olika pedagogiska inriktningar, vilka är Montessori och Waldorf. Vi valde dessa två inriktningarna då de utifrån sett har miljöer som avviker kraftigt från vår svenska traditionella skolmiljö.Våra frågeställningar är hur de fysiska miljöerna ser ut inom de två pedagogikformerna och vilka tankar som ligger bakom utformandet av dessa. Vilka skillnader respektive likheter finns det mellan dem båda? Vilken uppfattning har pedagogerna om miljöns betydelse för elevernas lärande och välbefinnande?Vi har som metod i vår undersökning använt oss av kvalitativa intervjuer med två pedagoger och observationer med bilddokumentering. Vi besökte två skolor geografiskt belägna på den skånska landsbygdenSlutsatsen blev att båda pedagogerna inom de olika inriktningarna var helt ense om att miljön i klassrummet är av mycket stor betydelse för elevernas välbefinnande och inlärning och att man försöker efterleva den pedagogiska grundsynen vad gäller miljöns utformning i så stor utsträckning som man finner det genomförbart. Men även om det finns likheter i grundtanken kring den fysiska miljöns betydelse för inlärningen så skiljer de fysiska klassrumsmiljöerna sig åt i det mesta när det gäller dess utformning.