Abstrakt   Syftet med undersökningen har varit att undersöka två skolor beträffande sitt arbetssätt med elever i behov av särskilt stöd; tillämpade de segregerad eller integrerad undervisning för dessa elever, hur dessa elevers lärmiljö såg ut, hur fungerade samarbetet mellan hemmen, skola och övriga samhällsfunktioner.   Bakgrunden till undersökningen var dels det egna intresset för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, dels Skolverkets utbildningsinspektions rapport (2007) där de rapporterade att en del kommuner inte följde lagen i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd.   Författaren valde att göra en jämförande fallstudie med enkät och frågeguide som metod för undersökningen. Två skolor jämfördes och tre lärare svarade på enkätfrågorna.   Resultatet av undersökningen visade att båda skolorna hade någon form av segregerad undervisning för de elever som hade det extra svårt och omfattningen ökade i de äldre årskurserna. De vanliga klassrummen var sällan anpassade för utåtagerande elever med koncentrationssvårigheter m.m. I de högre årsklasserna var samarbetet med hemmen, polisen och resursgruppen (socialtjänsten) betydligt intensivare.                                                                                                                                     Nyckel ord: Elever i behov av särskilt stöd,  klassrumsmiljö, segregerad undervisning, integrerad undervisning, anpassad undervisning.

i den tidiga undervisningen i grundskolan inom ämnet svenska så har inlärningsmiljön stor betydelse. Genom att introducera en föränderlig språkmiljö stimuleras elever till att bli nyfikna, intresserade och aktiva. Att möblera så alla ser alla, inkluderar ett tydliggörande av vilka man har tillgång till och möjliggör samtal med flera personer samtidigt. Rum för samtal och diskussioner är viktigt i lärandeaktiviteter. Studien syftar till att generera kunskap om hur lärare organiserar den fysiska klassrumsmiljön, samt motiv för densamma. Denna studie avgränsar sig till den fysiska miljön och fokuseras på hur klassrumsmiljön används för att skapa stimulans och variation i elevers lärande när det gäller ämnet svenska. Det är frågan om em kvalitativ undersökning där fyra ansvariga lärare ansvariga för elever inom årskurs 1-3 har intervjuats. Genom dessa intervjuer, vilka har kompletterats med en dokumentation av klassrumsmiljön inom de olika skolorna,har jag belyst faktiska förhållande inom skolan. Vid bearbetning av insamlad information och olika sätt att relatera till litteraturgenomgången, har det varit möjligt för mig att belysa klassrumsmiljön i det som varit syftet med detta examensarbete. Resultatet visade att alla lärare tyckte att den fysiska klassrumsmiljön hade betydelse för elevers lärande i svenska. De nämnde att miljön ska vara inspirerande och lustfylld. Flera av de intervjuade lärarna framhöll att det är viktigt att skapa miljöer som inbjuder till olika möjligheter av placering. Eleverna får då möjlighet på ett varierande sätt tillfälle till samarbete, samt ges tillfälle att utveckla ett rikt språk i form av att lyssna, diskutera och reflektera. Lärarna lyfte fram att lärande och utveckling sker i samspel och att kommunikation är en viktig del i att skapa en språkstimulerande klassrumsmiljö. / Particular design aspects valid for any classroom used for teaching swedich language and grammar within the prescool. In early teaching of elementary scool in the subject swedich language the environment are essential. By introducing a changing language environment pupils are encouraged to become curious, interested and active. Reshuffling so everybody sees everybody, includes a clarification of who and what we have access to, and enables a group of people taking to each other. Rooms for talks and discussions are importent in learning activities. This study aims to gain insights and experiences regarding particular design aspects of any classroom, especially those used for teaching swedich language and grammar within the preschool. Thus has the teachers different ways to organise the classroom been investigated. This has been carried out by means of interviewing four teachers in four different schools that all of them were responsible for pupils within the forms 1-3 as well as by mapping/documenting each of the four classrooms. By means of processing information collected by meens of interviews and mappings/documentations of each classroom. I have been able to connect this particular information to specific discussions based on a presented survey of the relevant literature, which also is comprised in this report/study. This in turn has allowed me to illuminate and discuss the particular design aspects sought for. One example of the findings brought forward; while teaching swedish was among other things the possibilities for rearranging the seats in the classroom underlined by as being crucial. That is, the four interviewed teachers were all of them advocating for a classroom which allowed the pupils to vary theirs positions and constellations in order to thereby promote an enhanced cooperation between themselves, as well as also to so to say create rooms within then room.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om och/eller hur man kan skapa en klassrumsmiljö som befrämjar elevers motivation, prestation och utveckling i den kommunala skolan. För att få svar på denna fråga intervjuades åtta lärare i årskurs ett till fem om hur de uppfattar den fysiska miljön och hur de tror att den kan påverka elevers motivation. Vi använde oss av en kvalitativ intervju av halvstrukturerad typ samt aktuell litteratur i ämnet för att få svar på våra frågor   Studien visar att lärarna anser att den fysiska klassrumsmiljön har stor påverkan på elevernas motivation och lust att lära. I intervjuerna framhöll alla lärare att den fysiska miljön påverkar eleverna på ett eller annat sätt. Flera av lärarna betonade vikten av att eleverna trivs och känner sig välkomna i klassrummet. De anser även att det är viktigt med en mysig och hemtrevlig stämning. Resultatet på vår undersökning visar även att flera av lärarna anser att en varierande och spännande miljö är positivt för elevernas lust och motivation. Flera av lärarna anser att det finns faktorer i ett klassrum som kan bidra till att stimulera och motivera eleverna till en bra prestation. Saker som lärarna uttrycker som önskvärda i ett motiverande klassrum är fler grupprum, avskärmningsväggar, ny teknik såsom smartboard, storbildsskärm och multimedieanläggning.   Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade lärarna framhåller att oavsett den fysiska klassrumsmiljön är det framför allt är mötet mellan lärare och elev som är det viktigaste för elevernas motivation. Slutsatsen är att lärarna anser att det inte är ekonomiska resurser eller nybyggnationer som är avgörande för att lärandemiljön ska bli den bästa – istället anser de att det är lärarens medvetenhet om miljöns påverkan på inlärningen samt elevernas möjlighet att påverka och delta i miljöns utformning som är de viktigaste faktorerna.

<p>Vårt mål med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan på elevernas lärande ur ett lärarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lärare på olika skolor, både moderna och äldre skolor som är i behov av renovering för att få en bredd och se om lärares tankar och uppfattningar varierar.</p><p>Med fysisk klassrumsmiljö så har vi inriktat oss på möbleringen, design och funktion. Där det bästa utifrån aspekter på trivsel och inlärningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lärare för barn i de tidiga åldrarna, skolår 1-3, för att lyssna och få ett värde till varje enskild lärares uppfattningar.</p><p>Syftet med vår undersökning var att få reda på lärares olika uppfattningar hur de tänker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hänger ihop då lärare planerar så barnen får den bästa lärande miljön i klassrummet.</p><p>Frågeställningar som vi har arbetat med är:</p><p>• Vilken betydelse anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lärande?</p><p>• Hur anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsättningar för att lära?</p><p>• Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lärarna bidrar till en kreativ lärandemiljö?</p> / <p>The purpose of our study was to look at the physical classroom environment and how it influences the children’s learning from a teacher’s point of view. We choose to look at classroom environment on the physic aspect and how it influences pedagogic and the teachers’ vision for the students’ best learning. We have done interviews with teachers on different schools, both modern and older schools that need a make-over. This in hope of that it will give us a broad view and see if thoughts in different schools vary.</p><p>With physic classroom environment as our subject, we have looked on furniture placement, design and function. There you can find the best learning for the children.</p><p>We have chosen interviews with teachers as work with children in earlier classes’ year 1-3 as method. This we did because we wanted to listen and understand every teacher’s own apprehension.</p><p>The purpose of our examination was to find the variation of thoughts from teachers about the classroom environment and if there thoughts influence the classrooms furnishing and organization. We wanted to know if thought and action act together when teacher plan for the children’s best learning in the classroom.</p><p>Our questions that we have worked with are:</p><p>• What meaning says the teachers the physical classroom environments have for the children’s learning?</p><p>• How can teachers make the classroom tribute to different children will learn from different learning styles?</p><p>• What parts in the classroom say the teachers will tribute to a creative learning environment?</p>

The aim of this study has been to get a better knowledge and understanding of the way teachers are working with reading comprehension in the grades 1 and 2, which was done through description of 5 teachers way of working. The theoretical basis of this study grounds in the sociocultural perspective. I based my study on Vygotsky’s theory which claims that strategies transferred from adults to children through social interaction get internalised and then used independently. I have also made use of several theories that specifically deal with reading comprehension that allowed me to identify this area of teaching as a complex one, consisting of several elements. In order to understand a text on a deeper level a reader has to be able to infer, or read between the lines. In order to be able to develop their comprehension to this level pupils need to be educated in that. Methodologically this is a qualitative study based on interviews with five teachers, three of them work as teachers at the elementary school, and two – as teachers for pupils with special needs. All of the respondents work in three different schools in Stockholm area. The result of this study shows that almost all of the teachers interviewed work with different elements that reading comprehension consists of. Only one teacher works actively to give pupils an idea of reading comprehension on a deeper level.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete var att undersöka lärares materiella och strukturella resurser samt hur de använder sig av dessa i sin läs- och skrivundervisning i åk f-3. Denna studie bygger på intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi har studerat ämnet utifrån ett sociokulturellt perspektiv.  Den teoretiska genomgången behandlar läs- och skrivlärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Därefter presenteras en avgränsad del av forskning kring barns läs- och skrivlärande för tidigare år. Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare i åk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans värld i många år. De har stor erfarenhet och kunskap inom ämnet. Resultatet visar att lärarnas undervisning är varierad samt sker med alla sinnen. De sex lärarna anser att bokstävernas ljud är viktigt och att samspel är betydelsefullt för barnens läs- och skrivlärande. Högläsning i hemmet och i skolan är av stor vikt enligt de intervjuade lärarna för att det bidrar till positiva erfarenheter av läsning. Resultatet visar även att det råder personal- och tidsbrist vilket leder till sämre individanpassning. En del av lärarna använder test för anpassa nivån på undervisningen. Vidare menar de att klassrumsmiljön har betydelse för barnen läs- och skrivlärande.

Elever med kognitiva funktionsnedsättningar har ofta nedsättningar av de exekutiva förmågorna. Denna målgrupp har ett stort mörkertal i skolan och får därför inte alltid det stöd de behöver i skolan, vilket kan leda till elevernas delaktighet i skolaktiviteter inskränks. Studien syftar därför till att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar med teknikstöd för att främja delaktighet i skolaktiviteter för elever med kognitiva funktionsnedsättningar. Studien är en empirisk undersökning vars forskningsmetod är en kvalitativ intervjustudie. Studiens deltagare är legitimerade arbetsterapeuter som arbetar på skolor runt om i Sverige. I resultatet presenteras tre huvudteman som beskriver att arbetsterapeuten arbetar i en process för att utforma elevernas teknikstöd, som kan vara hög- eller lågteknologiska som förebygger eller kompenserar för elevernas svårigheter. Genom att handleda skolans övriga personal kan arbetsterapeuten få stöd i arbetet med teknikstöd för att främja elevers delaktighet i skolans aktiviteter. De utmaningar som arbetsterapeuten möter i sitt arbete är lärarnas attityd och kunskap om teknikstöd, vilket påverkar arbetsterapeutens samarbete kring teknikstöd. Slutsatsen är att eftersom att arbetsterapeuter fortfarande håller på att etablera sig i skolan så påverkas deras arbete med teknikstöd av det. Hade detta varit en etablerad verksamhet för arbetsterapeuter hade deras arbete med teknikstöd fått ytterligare stöd från yttre faktorer. / Students with cognitive disabilities often have reduced executive skills. It is not known exactly how many students with cognitive disabilities there are in schools and therefore they do not always receive the support they need. Lack of support can lead to reduced participation in school activities. The study therefore aims to describe how occupational therapists work with assistive technology to promote participation in school activities for students with cognitive disabilities. This is an empirical study whose research method is the qualitative interview. The participants were registered occupational therapists working at schools around Sweden. The results present three main themes describing the occupational therapist’s working process for designing assistive technology. Assistive technology can be high or low tech, and may prevent or compensate for difficulties. By tutoring school staff, the occupational therapists can get support in their work on assistive technology. The challenges faced by the occupational therapists in their work are the teachers' attitude towards and knowledge of assistive technology, which affect the collaboration with therapists on assistive technology. The conclusion is that since occupational therapists are still becoming established in schools, their work on assistive technology is affected. Had occupational therapy already been established in schools, their work with assistive technology would have received further support from the politic and economic environment, as well as other professionals in school.

Högläsning i klassrummen ter sig olika beroende på pedagogen, klassrumsmiljön och eleverna. Syftet med denna kunskapsöversikt är att göra en analys av artiklar för att se vad forskningen säger kring elevernas inlärning av språk och intresse för böcker vid högläsning. De frågeställningar vi fokuserade på var: Hur möjliggör/förhindrar högläsningen elevernas språkinlärning och/eller intresse för böcker? Vilka strategier och metoder kan pedagoger använda sig av för att stärka elevers språkinlärning? Vad bör pedagoger tänka på vid högläsning för att högläsningstillfället ska kunna bidra till förhöjt intresse för böcker och läsning? I detta arbete berör vi högläsningens påverkan av elevers inlärning av språk och intresse för böcker. Med språkinlärning menar vi elevens hörförståelse, avkodning, läskunnighet, tal och vokabulär. När det kommer till elevers intresse påverkas detta framför allt av pedagogens förhållningssätt till högläsning, tidsbrist och planering, hur klassrumsmiljön ser ut men även elevers inställningar till böcker. Resultaten visade framförallt att det var pedagogens förhållningssätt som påverkade elevens intresse och språkinlärning. Vår undersökning visar att en god planering där syfte och mål tas upp kan påverka högläsningen positivt i klassrummet. Med detta kan pedagogen använda tillfället för att ge eleverna en grund till en positiv språkinlärning som i sin tur kan stärka elevernas intresse. Missköter pedagogen sin roll kan högläsning bidra med negativa effekter, framförallt på elevernas intresse för böcker.

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare vill att den fysiska klassrumsmiljön ska se ut och varför. Samt att synliggöra den fysiska lärmiljöns betydelse för lärandet i matematik. Studien har sin utgångspunkt ur ett kognitivt perspektiv framförallt utifrån begreppen arbetsminne och inhibition. Studien är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer som genomförs. Resultatet visade att lärare anser att den fysiska lärmiljön har betydelse för elevers lärande i en mer generell bemärkelse. Däremot visar resultatet en medvetenhet kring kognitiva funktioner som är centrala vid inlärning i matematik. Slutsatsen är att lärare har en viss medvetenhet om kognitiva förmågor som behövs för lärandet i matematik, däremot inte att det är särskilt viktigt att utforma den fysiska lärmiljön utifrån dessa. Vi ser att en djupare kunskap i lärarens profession utifrån detta område behövs.

Sammanfattning/Abstract Sander, Emelie (2018). Kommunikationsstödjande inlärningsmiljö för elever med språkstörning. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Förhoppningen med detta examensarbete är att fler skolor ska se till den fysiska inomhusmiljön för elever med språkstörning. Att skolor och pedagoger kan använda sig av Julie Dockrells et al (2015) observationsprotokoll vid olika placeringar av till exempel material och möbler inom klassrummet för att hjälpa elever med språkstörning så mycket det går inom ramen för den fysiska inomhusmiljön. Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet är att få en inblick i hur den fysiska miljön är utformad för elever med språkstörning i årskurs 1–3. Hur bör den fysiska miljön vara utformad utifrån aktuell forskning inom språkutvecklande arbete och hur upplever pedagoger vad som fungerar i klassrummet. I arbetet vill jag observera klassrumsmiljön utifrån Dockrells (2015) observationsprotokoll, utifrån detta vill jag sedan undersöka och synliggöra vilka anpassningar av miljön som lärarna upplever som framgångsrika för elever med språkstörning. Målet med undersökningen är att på sikt kunna handleda pedagoger kring arbetet med den fysiska miljön för att stödja elever med språkstörning på bästa sätt. Preciserade frågeställningar • Hur bör lärare utforma den fysiska inomhusmiljön utifrån tillgänglig forskning för att stödja elever med språkstörning? • Hur resonerar lärare kring den fysiska inomhusmiljön för elever med språkstörning? 3 Teori Teorin i arbetet grundar sig på det sociokulturella perspektivet där interaktion, kommunikation och samspel mellan individer och miljö spelar stor roll för språkinlärningsmöjligheter. Metod I uppsatsen kombinerades systematisk observation utifrån ett protokoll och semistrukturerade intervjuer. Resultat Resultatet visar på att i de observerade klassrummen används en kommunikationsstödjande inlärningsmiljö men lärarna är inte medvetna om forskningen. Specialpedagogiska implikationer Det är viktigt att som pedagog vara medveten om vad som gynnar klassen i helhet och speciellt elever med språklig sårbarhet, till exempel språkstörning när det gäller inlärningsmiljön. Att hur jag som pedagog kan stödja den processen är viktig. Speciallärarens roll i detta är att hitta relevant forskning som stödjer en god kommunikationsmiljö, till exempel från Dockrell (2015) och hjälpa lärarna att se att forskningen finns och hur den kan användas på bästa sätt.