Detta examensarbete handlar om klassrumsmiljö, vad pedagogerna tänker kring den och hur stort inflytande eleverna har. Idéen till denna studie kom från en diskussion om elevers behov, inkludering och exkludering samt deras möjlighet till påverkan av klassrummet under sin egen skolgång.Syftet med denna studie är att se hur några klasslärare utformar sina klassrum samt hur stordel eleverna kan och får påverka. Vi kommer även att undersöka de olika pedagogikerna, Reggio Emilia, Waldorf och Vittra, och vilka tankar dessa pedagogiker har kring sin klassrumsmiljö. Vi har genomfört en kvalitativ intervju med mailfrågor och lärarna vi intervjuat kommer från olika delar i Sverige och undervisar på lågstadiet.Resultatet visar på att eleverna inte har så stort inflytande, men att lärarna ändå har en tanke kring utformningen av sitt klassrum. Majoriteten av lärarna har läshörna med soffor eller annan rumsindelning, en del av lärarna kan påverka detta medan i andra fall styr pedagogiken. Deras elever sitter för det mesta i rader eller öar tillsammans med en starkare eller svagare kamrat och får sällan välja vem den kamraten är.

Genom vår verksamhetsförlagda tid har vi kommit i kontakt med elever med primära koncentrations-svårigheter. Då vi är blivande lärare i matematik ville vi ta reda på hur de primära koncentrationssvårigheterna påverkar elevens lärande i matematik samt ta reda på hur vi kan hjälpa eleven. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre speciallärare och tre klass-lärare från tre olika skolor i södra Sverige. Resultatet av vår undersökning visade att pedagogerna var överens om att en lugn och strukturerad miljö är betydelsefull, medan åsikterna om matematikboken gick isär. Genom kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till att en elev med primära koncentrations-svårigheter oftast har förståelsen trots problem med matematiken. En lugn och strukturerad miljö, där eleven möter acceptans och förståelse, gynnar en elev med primära koncentrations-svårigheter i dennes lärande. / Genom vår verksamhetsförlagda tid har vi kommit i kontakt med elever med primära koncentrations-svårigheter. Då vi är blivande lärare i matematik ville vi ta reda på hur de primära koncentrationssvårigheterna påverkar elevens lärande i matematik samt ta reda på hur vi kan hjälpa eleven. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre speciallärare och tre klass-lärare från tre olika skolor i södra Sverige. Resultatet av vår undersökning visade att pedagogerna var överens om att en lugn och strukturerad miljö är betydelsefull, medan åsikterna om matematikboken gick isär. Genom kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till att en elev med primära koncentrations-svårigheter oftast har förståelsen trots problem med matematiken. En lugn och strukturerad miljö, där eleven möter acceptans och förståelse, gynnar en elev med primära koncentrations-svårigheter i dennes lärande.

Jag tar i denna studie upp en del av de problem som finns runt undervisning mot personer med Aspergers syndrom. 20 personer med diagnostiserad Aspergers har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats och sammanställts.Svaren i intervjuerna har analyserats med hjälp av min 10-åriga erfarenhet som lärare på gymnasiets tekniska program, där jag i min dagliga yrkesutövning mötte många elever med Aspergers.Resultatet visar att personer med Aspergers är väl medvetna om vilket hinder deras funktionsnedsättning skapar, samt vilka behov de har när det kommer till att befinna sig i ett klassrum och ta emot undervisning.

Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka om pedagogerna underlättar för elever i koncentrationssvårigheter och i så fall på vilket sätt detta görs. Vi vill också undersöka när pedagogerna anser att elever har koncentrationssvårigheter. Arbetet bygger på litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt tolv pedagoger och special¬pedago¬ger i årskurs två och fem från två skolor i två kommuner har intervjuats. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att de flesta pedagoger gör sitt bästa för att underlätta för elever i koncentrationssvårigheter i skolsituationen. För att eleverna ska kunna ta till sig teoretiska kunskaper på bästa sätt måste pedagogerna först bygga upp en god relation med mänskligt engagemang. Det ska finnas tydliga instruktioner, gränser och struktur i skolarbetet. Elever ska ha korta mål för att bevara lusten att lära. Specialpedagogen arbetar som ett pedagogiskt stöd för både elever och pedagoger.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att ”hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov […] därför kan undervisningen aldrig utformas lika föralla” (Lärarförbundet, 2006:10). I dagens skolor diskuterar pedagoger värdegrund, elevers lika värde och hur viktigt det är att ta tillvara på olikheterna och utgå från varje individs förutsättningar. Det har under en lång period bedrivits forskning kring ämnet inlärningsstilar.Rita & Ken Dunn, Howard Gardner samt Richard Bandler och John Grinder är exempel påbetydelsefulla forskare. Syftet med studien ”Elevers inlärningsstilar i skolan” är att belysa vikten av inlärningsstilar samt hur de införlivas av pedagoger i planeringen och genomförandet avundervisningen. Frågeställningarna är: Hur resonerar pedagoger kring inlärningsstilar iundervisningen? Hur tar pedagoger hänsyn till de olika inlärningsstilarna vid planeringen av bild-, matematik-, och svenskundervisningen? Hur tas de olika inlärningsstilarna i beaktning gällande utformningen av klassrummet? Det empiriska materialet samlades in genom en webbenkät samt intervjuformulär och observationer av lärare och deras klassrum i åldersspår 1-6. Den viktigaste slutsatsen i studien är att lärare idag har en medvetenhet om inlärningsstilar men att de har svårt att tillfredställa alla barns behov på grund av att det inte finns tillräckligt med tid eller resurser.

The impact of classroom enviroment with respect to learning

Gustavsson, Johanna & Hanselius, Marie (2011). Pedagogers erfarenhet kring hur skolsituationen kan se ut för elever med diagnosen ADHD? En studie om sex pedagogers erfarenheter av elever med diagnosen ADHD. (Pedagogue´s experience how the school situation appear for students that are diagnosed with ADHD? This is a study about six pedagogue’s experience for the children with ADHD.) Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Studiens syfte har varit att undersöka sex pedagogers erfarenheter kring skolsituationen för elever med diagnosen ADHD. Fokus var att ta reda på pedagogernas erfarenheter kring det pedagogiska arbetet, sin pedagogiska betydelse för lärandemiljön samt klassrumsmiljön. Vi använde oss av en kvalitativ studie eftersom vi ville öka förståelsen av intervjupersonernas upplevelser av sina erfarenheter. Resultatet visar att pedagogerna inte gör någon skillnad på hur de lägger upp det pedagogiska arbetet för eleven oavsett om eleven har diagnosen ADHD eller inte. De menar att det är elevens behov och förutsättningar som styr upplägget. Dessa elever behöver tydlighet, struktur, tillgång till rätt resurser och arbetsro. Det framkommer i resultatet att pedagogernas betydelse för elevers lärandemiljö är av stor vikt. Pedagogers bemötande mot eleven med diagnosen ADHD, engagemang och förståelse för eleven och arbetsområdet är av avgörande betydelse för en god lärandemiljö. Resultatet visar att en god klassrumsmiljö är en miljö som är anpassad efter varje elevs behov.

Hur fungerar lärandet? Det är det fråga som jag reflekterar över varje gång jag träffar elevereller funderar kring hur jag skall lägga upp ett nytt arbetsområde. En viktig fråga som jag irelation till mitt kommande profession vill ha svar på. Hur ser religionskunskapslärarenstankar om vald pedagogik och metodik ut?De frågeställningar som kommer att vara ledande i man uppsats är följande:- Hur viktigt är det dialogiska samspelet i klassrummet för elevens lärande?- Existerar det dialogiska klassrummet i realiteten?- I vilken grad reflekterar religionskunskapsläraren kring elevens lärandeprocess?För att utföra detta arbete har jag använt mig av empirisk metod i form av både enkät ochintervju. Jag har under arbetets gång försökt hålla mig konsekvent till Middle Rangemetoden,där jag utifrån vald teori har byggt upp mina frågeställningar ochproblemformuleringar. Det är utifrån denna valda teorigenomgång byggt frågorna i intervjuoch enkäten på.De svar som jag fått genom min empiriska undersökning visar både en bild av hur lärareidag är medvetna om det positiva i att ha ett dialogiskt klassrum. Medan kunskapen kring hurman som lärare ska bemöta de mindre motiverade eleverna i klassen har varit sämre. Minuppsats uppmanar därför till vidare diskussion och öppenhet kring hanteringen vid olikamotiverade elever samt att arbeta utifrån det istället för att enbart ge mindre motiverade eleverenklare undervisning. En undervisning som inte sällan glömmer bort att lärande bygger påförståelse såväl som nyfikenhet.

Vi har genomfört en empirisk kvalitativ studie. Syftet med undersökningen var att identifiera Reggio Emilia filosofin i ett grundskolesammanhang. Vi genomförde intervjuer med fem lärare för att försöka skapa oss en bild av hur de tolkar och använder filosofin i sitt arbete. Vi kom fram till att det fanns vissa gemensamma nämnare framförallt i synen på kunskap, förhållningssättet till eleverna, inställningen till den synliga miljön, organisationen och vilka arbetssätt som premieras.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka pedagogiska resurser som är möjliggörande för ett lärande i en klassrumsmiljö. Lärarens kunskap samt erfarenhet när det kommer till pedagogiskt arbete med diagnoser, vad har det för avgörande roll i elevens mottaglighet? Därav blir frågan vilka metoder och strategier som används i deras dagliga arbetsroll. I studien kommer olika pedagogiska metoder att ställas i förhållande till varandra. I studien har vi tillämpat en kvalitativ metod, dels för att analysera den empiriska data i studien. Samtidigt för att få möjlighet till att hålla halvstrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i en klassrumsmiljö där det förekommer diagnoser. Med hjälp av de halvstrukturerade intervjuerna som genomförts har de klargjorts att det primära för ett lärande, dels är ett lågaffektivt förhållningssätt. Övervägande är även arbetet med tydliggörande pedagogik för att öka elevens möjlighet till ett lärande. Målet är att eleverna ska uppnå en känsla av sammanhang genom att vara delaktiga i sin skolgång, trots den existerande problematiken som en diagnos kan medföra. Att engagera eleven i sin skolgång kan öka elevens motivation och intresse för att lära sig, samtidigt som eleven får möjlighet att utvecklas i den befintliga miljön. / The purpose of this study is to investigate which educational resources are enabling for learning in a classroom environment. The teacher's knowledge and experience when it comes to pedagogical work with diagnoses, what decisive role does it play in the student's receptivity? Hence the question becomes which methods and strategies are used in their daily work role. In the study, different pedagogical methods will be put in relation to each other. In the study, we have applied a qualitative method, partly to analyze the empirical data in the study. At the same time to have the opportunity to hold semi-structured interviews with teachers who work in a classroom environment where diagnoses occur. With the help of the semi-structured interviews that have been carried out, it has been made clear that the primary thing for learning is, on the one hand, a low-affective approach. Work with clarifying pedagogy to increase the student's opportunity for learning is also predominant. The goal is for the students to achieve a sense of context by being involved in their schooling, despite the existing problems that a diagnosis can bring. Engaging the student in their schooling can increase the student's motivation and interest in learning, while at the same time giving the student the opportunity to develop in the existing environment.