Inom revision blir automatisering allt mer förekommande. “Revisionsrobotar” tenderar i ettglobalt perspektiv att ta över arbetsuppgifter och tidigare studier belyser att det blir viktigt attmedarbetarna kan tillföra affärsvärde för klienten. Människors arbetsuppgifter ersätts aveffektivare arbetssätt, vilket leder till omformulerade krav som anpassas till nutidensutmaningar. För framtida revisorn kommer granskningsarbetet antagligen att uppta mindre tidoch förtroende- och värdeskapande rådgivning blir mer viktigt. Syftet med studien är därföratt undersöka om digitalisering har en positiv eller negativ påverkan på revision, revisornsroll, relationer inom revisionsteam samt relation mellan revisor och klient med inriktning påkommunikation och samarbetsformer. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metodanvänts, i form av intervjuer med revisorer.Studiens teoretiska referensram beskriver revisorns roll, revisionsprocessen, relationer inomrevisionsteam samt relation mellan revisor och klient. Studien redogör respondenternas egnaerfarenheter om digitaliseringens påverkan på deras arbete. Intervjuerna med revisorernastyrker uppfattningen om att revision påverkas på flera olika sätt av digitalisering.Kommunikation och samarbetsformer visas vara fundamentala byggstenar för revisornspraktiska arbete. Framförallt indikerar studiens resultat att det finns andra faktorer ändigitalisering som har betydande effekter på revisorns arbete, associerat till lagförändringar.Studiens resultat indikerar att mail ökar hela tiden, vilket har negativa påföljder eftersomrelationen mellan revisor och klient blir mer distanserad då digitaliseringen bidragit till färreklientmöten och telefonsamtal. Studiens slutsats visar att digitalisering har bidragit till attsamarbetsformerna har blivit mer flexibla på så sätt att revisorer inte är platsberoende.Revisorer kan sitta och arbeta var som helst i världen då de flesta granskningsprogram äronlinebaserade vilket stärker revisionsteamen. Förslag till vidare forskning bör vara attintervjua både klienter och revisorer för att få ett bredare perspektiv. Studiens empiriskamaterial betonar att det är en nödvändighet att revisionsbyråerna ska vara digitaliserade för attvara konkurrenskraftiga. Därför bör framtida forskning undersöka om revisionsbyråer kanavstå från digitalisering eller om det är ett krav som följer av exempelvis lagstiftning. / Inom revision blir automatisering allt mer förekommande. “Revisionsrobotar” tenderar i ett globalt perspektiv att ta över arbetsuppgifter och tidigare studier belyser att det blir viktigt att medarbetarna kan tillföra affärsvärde för klienten. Människors arbetsuppgifter ersätts av effektivare arbetssätt, vilket leder till omformulerade krav som anpassas till nutidensutmaningar. För framtida revisorn kommer granskningsarbetet antagligen att uppta mindre tid och förtroende- och värdeskapande rådgivning blir mer viktigt. Syftet med studien är därför att undersöka om digitalisering har en positiv eller negativ påverkan på revision, revisorns roll, relationer inom revisionsteam samt relation mellan revisor och klient med inriktning på kommunikation och samarbetsformer. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metodanvänts, i form av intervjuer med revisorer. Studiens teoretiska referensram beskriver revisorns roll, revisionsprocessen, relationer inom revisionsteam samt relation mellan revisor och klient. Studien redogör respondenternas egna erfarenheter om digitaliseringens påverkan på deras arbete. Intervjuerna med revisorerna styrker uppfattningen om att revision påverkas på flera olika sätt av digitalisering. Kommunikation och samarbetsformer visas vara fundamentala byggstenar för revisorns praktiska arbete. Framförallt indikerar studiens resultat att det finns andra faktorer än digitalisering som har betydande effekter på revisorns arbete, associerat till lagförändringar. Studiens resultat indikerar att mail ökar hela tiden, vilket har negativa påföljder eftersom relationen mellan revisor och klient blir mer distanserad då digitaliseringen bidragit till färre klientmöten och telefonsamtal. Studiens slutsats visar att digitalisering har bidragit till att samarbetsformerna har blivit mer flexibla på så sätt att revisorer inte är platsberoende. Revisorer kan sitta och arbeta var som helst i världen då de flesta granskningsprogram är onlinebaserade vilket stärker revisionsteamen. Förslag till vidare forskning bör vara att intervjua både klienter och revisorer för att få ett bredare perspektiv. Studiens empiriska material betonar att det är en nödvändighet att revisionsbyråerna ska vara digitaliserade för att vara konkurrenskraftiga. Därför bör framtida forskning undersöka om revisionsbyråer kan avstå från digitalisering eller om det är ett krav som följer av exempelvis lagstiftning.

This diploma thesis deals with the issue of debt of people in the age category 18-26 years. The object of the diploma thesis is to map the reasons for the indebtedness persons in the age of 18 - 26. To accomplish main object were set two sub-objectives: 1. Identify the reasons that lead to indebtedness. 2. Identify competencies whose absence may lead to indebtedness. The thesis is divided into theoretical and empirical part. The theoretical part includes description of the term dept problematic, definition of commitments, characteristics of indebtedness and overindebtedness, the reasons of debts, social counseling, the klient of social counseling and last but not least, debt counseling as a social counseling activity. In the empirical part is described the research itself, which includes objectives, research questions, methodics and results of research and last but not least discusion and result of whole research.The research was used qualitative strategies, method of questioning and semi-structured interview technique. The basic sample for this thesis were formed by clients of social counseling in Příbram. The research results into the fact that people in the chosen age group are most often indebted because of the lack of financial literacy, which leads them to falling into a debt trap, which then deepens, mainly because of their indiscretion. The main cause of debts in such young peoples is the separation from the family and the searching for adequate housing. The research also proved that this group of people is located on the brink of society and will find it difficult to deal with this situation, as they know the solutions but rarely know where they can find advice or help. The consequences of their actions then have a bad effect on their psyche and subsequently worsen their health. The results of thesis can be used as educative material for wide public. The thesis can be also publicated in the local peridiocals in terms of the actual topic in connection with the amendment of insolvency act. It can be also used in social work with the chosen age group. For social workers can served as insight into this problematic.

<p>The aim of this study was to examine how clients who have or have previously had a drug- and/or alcohol addiction experienced interchanges with social workers. In this study, eight semi-structured interviews were made with respondents from an out-patient clinic in a small town in Sweden. Questions were asked regarding clients’ experience of the social workers' attitudes during the initial meeting as well as all continuing meetings. Other possible variables that affected the interchanges, either positively or negatively, including how the clients wanted to be treated, were also explored. Theories used in the interpretation of the results were power and an interactional perspective. The power at the social bureau is unevenly dispensed in favor of the social worker and they should use that power in a non-offending way. Good communication is essential to avoid misconceptions and to make the interaction work well between social workers and clients. The results showed that concepts such as being listened to, mutual trust between client and social worker, and that the clients felt respected, were all important. Aspects that had a negative effect were mistrust from the social worker, lack in professionalism as well as the clients’ attitudes. Most respondents were satisfied with the way they were being treated.</p> / <p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur klienter som har eller har haft en alkohol- och/eller drogproblematik upplever bemötandet på socialkontoret. För att få svar på syftet undersöktes klienters upplevelser av bemötandet vid sitt första möte och under fortsatta möten. Även faktorer som påverkar bemötandet positivt eller negativt samt hur de skulle vilja bli bemötta undersöktes. För att få svar på syftet gjordes åtta semistrukturerade intervjuer med respondenter från en öppenvårdsmottagning i en liten ort i Mellansverige. Teorier som använts vid tolkningen av resultatet var makt och interaktionistiskt perspektiv. Makten på socialkontoret är ojämnt fördelad till handläggarens fördel, det är viktigt att makten används enligt socialtjänstens riklinjer för att inte kränka klienten. Bemötandet uppstår i interaktionen mellan människor, och det är viktigt att kommunikationen mellan handläggare och klient fungerar för att inte missförstånd ska uppstå. Resultatet visade att det som var viktigt för ett bra bemötande var att respondenterna blev lyssnade på, att det fanns ett ömsesidigt förtroende mellan klient och handläggare och att de blev respekterade. Det som kunde påverka bemötandet negativt var misstro från handläggaren, brister i professionaliteten och klientens egen attityd. De flesta var dock i stort sett nöjda med bemötandet på socialkontoret.</p>

<p>Swedish accountants are, amongst other laws, controlled by a couple of so called duties. One of those is the professional secrecy, which guarantees the safety of company secrets and other important information that the accountant needs to know but shouldn’t tell anybody. Since 1999 Swedish accountants also need to follow the regulations of the reporting duty. In short, this means that in some cases of suspected crime within a company, auditors are obliged to report this to the authorities. Some auditors consider these two duties to be in conflict with one another. This specific conflict is very rarely touched upon in other media than essays.A few auditors have, in case of a suspected crime with very vague evidence, gone against the law by getting rid of their client thus not having to take the risk of being sued because of violation of the professional secrecy by reporting the crime in vain. This fact, that some auditors even break the law, is reason enough to investigate why some auditors consider the two duties to be in conflict with one another.During our study, personal interviews with four auditors and two persons of authority were carried out. None of them have experienced any negative emotions about the reporting duty, but when it comes to the auditors that in fact do consider the two duties to be in conflict with one another, the opinions start to differ. Some say that it is practically impossible to get rid of a client by the above reasons without reporting the suspected crime, while others claim the opposite. A possible explanation for the different opinions regarding the two duties could be due to the fact that the regulations surrounding the reporting duty are very differently interpreted by different people. Does the law guarantee the safety of the auditor, or does it not? Is there a conflict between the two duties or not?We are of the opinion that there is absolutely a need to thoroughly investigate this topic, possibly by deciding upon which interpretation of the law is the right one. Swedish accounting organizations need to take this case more seriously than they have so far. Or could it be that they simply don’t want to?</p> / <p>Svenska revisorer lyder bland annat under ett antal olika plikter. En av dessa är tystnadsplikten, som garanterar säkerheten för företagshemligheter och annan viktig information som revisorn måste känna till men inte får yppa för någon. Sedan år 1999 måste svenska revisorer också ta hänsyn till anmälningsplikten. Kortfattat innebär denna att revisorn, i vissa fall, själv måste anmäla misstänkta brott denne upptäckt i företaget till myndigheterna. En del revisorer upplever att dessa två plikter befinner sig i konflikt med varandra. Denna konflikt berörs ytterst sällan i annan media än uppsatser.Några revisorer har, i fall då ett misstänkt brott upptäckts men bevisningen är mycket vag, begått ett lagbrott genom att göra sig av med klienten. På så vis slipper de ta risken att anmälan inte leder någon vart och då riskera att bli stämd för att ha brutit mot tystnadsplikten. Detta, att vissa revisorer går så långt som till att bryta mot lagen, är skäl nog att utreda varför vissa revisorer upplever en konflikt mellan de två plikterna.Vi utförde under denna studie personliga samtal med fyra revisorer och två myndighetspersoner. De upplever personligen inga problem med anmälningsplikten, men har olika åsikter om de revisorer i tidigare studier som faktiskt menar sig uppleva en konflikt. Vissa menar att det är fullständigt omöjligt att göra sig av med en klient för att slippa anmäla ett misstänkt brott - andra det motsatta. En förklaring till att åsikterna om konflikten mellan plikterna varierar skulle kunna vara att tolkningen av lagtexten är föremål för många varierande tolkningar. Garanterar lagtexten revisorns säkerhet eller ej? Finns det en konflikt mellan de två plikterna?Avslutningsvis anser vi att det finns ett stort behov av att utreda detta, förslagsvis genom att bestämma vilken lagtolkning som är den korrekta. Svenska revisorsorganisationer måste ta ämnet på större allvar än hittills. Eller de kanske inte vill?</p>

Swedish accountants are, amongst other laws, controlled by a couple of so called duties. One of those is the professional secrecy, which guarantees the safety of company secrets and other important information that the accountant needs to know but shouldn’t tell anybody. Since 1999 Swedish accountants also need to follow the regulations of the reporting duty. In short, this means that in some cases of suspected crime within a company, auditors are obliged to report this to the authorities. Some auditors consider these two duties to be in conflict with one another. This specific conflict is very rarely touched upon in other media than essays.A few auditors have, in case of a suspected crime with very vague evidence, gone against the law by getting rid of their client thus not having to take the risk of being sued because of violation of the professional secrecy by reporting the crime in vain. This fact, that some auditors even break the law, is reason enough to investigate why some auditors consider the two duties to be in conflict with one another.During our study, personal interviews with four auditors and two persons of authority were carried out. None of them have experienced any negative emotions about the reporting duty, but when it comes to the auditors that in fact do consider the two duties to be in conflict with one another, the opinions start to differ. Some say that it is practically impossible to get rid of a client by the above reasons without reporting the suspected crime, while others claim the opposite. A possible explanation for the different opinions regarding the two duties could be due to the fact that the regulations surrounding the reporting duty are very differently interpreted by different people. Does the law guarantee the safety of the auditor, or does it not? Is there a conflict between the two duties or not?We are of the opinion that there is absolutely a need to thoroughly investigate this topic, possibly by deciding upon which interpretation of the law is the right one. Swedish accounting organizations need to take this case more seriously than they have so far. Or could it be that they simply don’t want to? / Svenska revisorer lyder bland annat under ett antal olika plikter. En av dessa är tystnadsplikten, som garanterar säkerheten för företagshemligheter och annan viktig information som revisorn måste känna till men inte får yppa för någon. Sedan år 1999 måste svenska revisorer också ta hänsyn till anmälningsplikten. Kortfattat innebär denna att revisorn, i vissa fall, själv måste anmäla misstänkta brott denne upptäckt i företaget till myndigheterna. En del revisorer upplever att dessa två plikter befinner sig i konflikt med varandra. Denna konflikt berörs ytterst sällan i annan media än uppsatser.Några revisorer har, i fall då ett misstänkt brott upptäckts men bevisningen är mycket vag, begått ett lagbrott genom att göra sig av med klienten. På så vis slipper de ta risken att anmälan inte leder någon vart och då riskera att bli stämd för att ha brutit mot tystnadsplikten. Detta, att vissa revisorer går så långt som till att bryta mot lagen, är skäl nog att utreda varför vissa revisorer upplever en konflikt mellan de två plikterna.Vi utförde under denna studie personliga samtal med fyra revisorer och två myndighetspersoner. De upplever personligen inga problem med anmälningsplikten, men har olika åsikter om de revisorer i tidigare studier som faktiskt menar sig uppleva en konflikt. Vissa menar att det är fullständigt omöjligt att göra sig av med en klient för att slippa anmäla ett misstänkt brott - andra det motsatta. En förklaring till att åsikterna om konflikten mellan plikterna varierar skulle kunna vara att tolkningen av lagtexten är föremål för många varierande tolkningar. Garanterar lagtexten revisorns säkerhet eller ej? Finns det en konflikt mellan de två plikterna?Avslutningsvis anser vi att det finns ett stort behov av att utreda detta, förslagsvis genom att bestämma vilken lagtolkning som är den korrekta. Svenska revisorsorganisationer måste ta ämnet på större allvar än hittills. Eller de kanske inte vill?

The purpose of this study was to examine in which way personnel who work with LVM approach their client’s integrity, autonomy and their participation in decision making. We used a semistructured interview when we interviewed three social workers, one placement secretary and four care personnel who work at institutions for LVM. In the theoretical approach of this study we used the total institutions and the user influence by clients. The study has shown that personnel’s considerations to their client’s integrity, autonomy and participation in decisions are a convoluted problem. Care personnel who work at institutions are the unit that has the best opportunities to consider their client’s desires.  The placement secretary has a certain possibility to consider their clients desires when determining their placement. The unit of personnel that has a significant limitation when it comes to their client’s integrity and autonomy are social workers. Since LVM is a law of constraint it’s causing an insult to the client by losing their autonomy. In this regard it is impossible to consider clients integrity. / Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap kring hur personal som arbetar med LVM förhåller sig till sina klienters integritet, autonomi och medverkan i beslut. Genom att använda semistrukturerade intervjuer har tre socialsekreterare, en placeringssekreterare samt fyra behandlingspersonal på LVM-hem intervjuats. De teoretiska perspektiv som ligger till grund för denna studie är totala institutioner samt brukarmakt. Studien har visat att personals hänsynstagande till klienters integritet, autonomi och medverkan i beslut är en komplex fråga. Behandlingspersonal på institutioner är de som har störst utrymme att ta hänsyn till sina klienter. Placeringssekreterare har en viss möjlighet att kunna tillgodose klientens önskemål vid beslut om dennes placering. Den yrkeskategori som präglas av en markant begränsning till klientens integritet och autonomi är socialsekreterare. Genom att LVM som tvångslag medför en kränkning av en klient så mister denne sin autonomi. I detta avseende blir en hänsyn till en klients integritet i princip omöjlig.

Sammanfattning Nyckelgården är ett HVB-hem med inriktning på behandling av föräldrar och barn. Den primära anledningen till att familjer placeras är omsorgsbrist hos föräldrarna. Detta innebär vanligen föräldrarnas svårigheter att kontrollera sina egna känslor och frustrationer, vilket har lett till en oförmåga att prioritera barnens känslomässiga behov. Nyckelgården erbjuder kvalificerad behandling i förälder-barnrelationen och arbetar även med svårigheter knutna till självutveckling, social kompetens och nätverk. Syftet med vår studie var att utvärdera Nyckelgården för att arbetet där ska kunna utvecklas och förbättras. Vi har genomgående utgått från ett brukarperspektiv för att förmedla tidigare klienters upplevelse av sin vistelse på behandlingshemmet. De frågeställningar som konkretiserar vårt syfte är; Hur har tidigare klienter upplevt bemötande och möjlighet till delaktighet under sin vistelse på behandlingshemmet? Har tidigare klienter upplevt någon form av förändring i sin livssituation till följd av familjebehandlingen? Vad upplevde tidigare klienter som mest givande under behandlingstiden och vad behöver förbättras? För att uppnå syftet med studien har vi genom kvalitativ metod genomfört intervjuer med fem av Nyckelgårdens tidigare klienter. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån två teorier; Aaron Antonovsky’s teori om KASAM samt John Bolwby’s anknytningsteori, vilken Kari Killén utgår ifrån i sitt resonemang om professionell-klient relationen. Utvärderingen visar att respondenterna har upplevt delaktighet under sin behandling och att detta i flertalet fall har bidragit till motivation under behandlingsprocessen. Vidare visar resultatet att personalens förmåga att lyssna och visa empati upplevs som viktigt för respondenterna. Det mest givande med behandlingen upplevdes vara att de fick verktyg i form av kunskap för att bättre hantera sin föräldraroll samt hjälp till självhjälp i sin övriga livssituation. Majoriteten av respondenterna uttryckte att de upplevt positiva förändringar till följd av Nyckelgårdens behandling i form av mer fungerande relation och bättre samspel med sina barn. Vår slutsats av resultatet är att Nyckelgården är en väl fungerande verksamhet och att personalen fortsatt bör reflektera över sin förmåga att lyssna, visa empati samt bekräfta klienter i sin föräldraroll. / Abstract Nyckelgården is a treatment home that focuses on family preservation. The primary reason for placing families is care shortage from the parents. This means that parents display difficulties controlling their emotions and frustrations, which have led to an inability to prioritize the emotional needs of the children. Nyckelgården offers qualified treatment of the parent-child relationship and also work with difficulties regarding self-development, social abilities and social networks. The aim of our study was to evaluate Nyckelgården in order to develop and evaluate their work. Throughout our evaluation we originated from a client’s perspective in order to convey former clients experience of their time spent at the treatment home. The questions of issue have been; how have former clients experienced refutation and ability to participate during their stay at the treatment home? Have former clients experienced any kind of change in their life situation related to the family treatment? What did former clients experience to be most rewarding about their stay and what is in need of improvement? In order to attain the aim of the study we have trough qualitative method performed five interviews with former clients of Nyckelgården. The result of the interviews have been analyzed with the help of two theories; Aaron Antonovsky and his theory of KASAM and John Bolwby’s theory of attachment from which Kari Killén have discussed professional- client relationships. The evaluation show that the respondents have experienced participation during their treatment and that in many cases this has led to improved motivation during the treatment process. Further, the result show that professional ́s ability to listen and display empathy proved important to the respondents. Most rewarding in relation to treatment was receiving tools in terms of knowledge to better deal with the parenting role and to experience a sense of empowerment. The majority of the respondents expressed that they experienced positive changes in relation to their treatment at Nyckelgården as well as improved interaction with their children. Our conclusion is that Nyckelgården is a well-functioning organization and that the professionals continuously should reflect on their ability to listen, display empathy and acknowledge clients in regards to their parenting role.

The purpose of this study is to understand encounter by individual depictions of meetingsperceived by social workers and clients in social services. Thus, we want to understand moreabout how clients and social workers as actors encounter each other in meetings in the socialservices. The study also aims to understand how the two actors affect each other in this typeof interaction and whether there are other influencing factors. We conducted a qualitativestudy by interviewing informants with semi-structured interview questions. The informantswere comprised of three social workers and eight clients. The data was processed usinginductive analysis. The results revealed that the two actors interact with each other alternatelyin their encounters and that it is not possible to determine who is responsible for the firstencounter. Other factors affecting the encounters other than just the encounter performed bythe other actor was also found. These factors were: the reason behind the contact, emotionalcircumstances, and the client's life situation. Contextual factors such as roles and power werepresent at the encounters; however, this was something that only existed in the informants’underlying statements. The empirical data was analyzed in light of the theoreticalperspectives of interaction and power. The results were also analyzed in the context of theresearch by Hall (2001), Billquist (1999) and Skau (2007). The results show that the clientsand the social workers influence each other's responses in the interaction and that the clients’response is an important part in the meeting between social worker and client, more importantthan what has been shown in previous research. / Syftet med studien är att förstå bemötandet mellan socialsekreterare och klient utifrån derasindividuella skildringar av möten inom socialtjänsten. Således vill vi förstå hursocialsekreterare och klienter i en interaktion bemöter varandra och blir bemötta. Studiensyftar även till att förstå hur de båda aktörerna påverkar varandra i interaktionen och om detexisterar andra påverkande faktorer. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjuainformanter med semistrukturerade intervjufrågor. Informanterna bestod av tresocialsekreterare samt åtta klienter. Rådata bearbetades genom induktiv analys. Resultatetvisade att de båda aktörerna påverkar varandra växelvis i sina bemötande och att det inte ärmöjligt att avgöra vem som står för det huvudsakliga bemötandet. Det framkom även att detfanns en del faktorer utöver själva bemötandet som påverkade bemötandet. Dessa faktorervar: anledningen bakom kontakten, känslomässiga omständigheter samt klientenslevnadssituation. Roller och makt var närvarande i mötet som kontext till bemötandet, dockvar detta något som endast fanns underliggande i informanternas uttalanden. Det empiriskamaterialet analyserades mot bakgrund av de teoretiska utgångspunkterna interaktion samtmakt. Dessutom diskuterades resultatet i samband med den tidigare forskningen gjord av Hall(2001), Billquist (1999) och Skau (2007). Resultatet visar att klient och socialsekreterarepåverkar varandras bemötande i interaktionen och att således klientens bemötande är enviktigare del i mötet mellan socialsekreterare och klient än vad som framkommit i tidigareforskning.

När en socialsekreterare ska utreda en klient enligt Lag om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta ställning utifrån många olika perspektiv. Syftet med denna studie var att ge kunskap om LVM-ärenden ur socialsekreterarens perspektiv samt att belysa deras tankar, uppfattningar och erfarenheter av LVM-handläggning. Undersökningens empiriska material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta socialsekreterare. För att kunna tolka och analysera vårt material använde vi oss av utilitarismen och det salutogena perspektivet som tolkningsram. Resultatet visar på att socialsekreterarna upplever både för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. Socialsekreterarna upplever handläggningen av LVM-ärenden likt ett dilemma. Socialsekreterarna anser att lagen är nödvändig då de i avsaknad av denna skulle känna en stor maktlöshet av att inte kunna ingripa i allvarliga situationer där klienten riskerar att avlida till följd av sitt missbruk. De anser även att tillämpningen av lagen medför stora inskränkningar i den enskilda klientens integritet och att klienten i mötet riskerar att bli kränkt utan noga eftertanke från socialsekreterarens sida. Resultatet visar även på att socialsekreterarna så långt som det är möjligt respekterar klientens autonomi men att autonomin vid fråga om liv och död måste förbises. / There are many different perspective to take under consideration when a social secretary is about to investigate a client according to the Law on Care of Addicts in certain cases (LVM). The purpose of this study was to provide knowledge, from a social secretaries perspective, about their thoughts, perceptions and experiences of the LVM-process. The studies empirical material was based on qualitative semi-structured interviews with eight social secretaries. We used the utilitarianism and the salutongenic perspective, sense of coherence as interpretative framework to analyze and interpret our empirical material. The result shows that social secretaries experiences about the legislation have both advantages and disadvantages. They feel that LVM-processing is like a dilemma. Social secretaries think that the law is necessary for them to be able to intervene in serious situations when the clients are likely to die as a result of their addiction. They also feel that the application of the law entails large restriction for the clients individual integrity and that the client, without careful consideration from the social secretary´s side, risk to be violated. The result also shows that the social secretaries, as far as possible, wants to respect the client´s autonomy but it must be overlooked in matter of life and death.

The aim of this study was to describe and analyze how social workers working in social services using evidence based practice with special focus on the clients’ experiences and wishes as source of knowledge in collecting information, assessment and decision. To get to the social workers experiences and descriptions we used a qualitative method with semistructured interviews. The empiric material of the study consists of eight interviews with social workers working in different social offices in different areas, in southern Sweden. The main result of this study was that social workers use clients’ experiences and wishes differently in different parts of the investigations. The client gets decreasingly space the further into the investigation process the social worker gets; the clients’ experiences and wishes are used largely in the initial phase of the investigation, when it comes to collect information, and decreases when it comes to assessment and decision. For the clients’ experiences and wishes to be a part of the investigation at all we also found out that there are some conditions that have to be fulfilled, such as a cooperative and motivated client and sufficient workplace recourses. Another finding of the study was that social workers define and use evidence based practice in different ways and a number of conditions have to be fulfilled in order to the use of evidence based practice. In a second analyze we’ve looked into the social workers competence related to the findings of the main analyze, and one of the results of that was that social workers competence matter when it comes to the use of the clients’ experiences and wishes in their work.