Speech and language pathologists working with aphasia therapy regularly encounter close relatives of people with aphasia. A common observation is that close relatives discern a connection regarding how the person with aphasia manages communication difficulties, related to their communication style before suffering from stroke. It is uninvestigated whether premorbid communication style and functional communication in people with aphasia are related to each other. This study aims to explore if there is a relationship between premorbid communication style, cognitive functioning, and post-stroke functional communication in people with aphasia. Premorbid communication style, functional communication and cognitive functions were measured in 47 participants with severe aphasia. Correlation analyses were used to examine if these areas are related to each other. No relationship could be demonstrated between communication style and functional communication, which could be explained by the unreliable measurements that was used to measure communication style. However, there was a statistically significant positive relationship between cognitive function and functional communication. Additional research is needed to reliably measure communication style in future studies. This study contributes valuable information for continued research examining the relationship between premorbid communication style and functional communication in people with aphasia. / Logopeder som arbetar med afasibehandling möter ofta närstående till personer med afasi. En vanlig observation är att närstående ofta noterar en koppling gällande hur personen med afasi hanterar kommunikationssvårigheterna relaterat till sin kommunikationsstil före insjuknande i stroke. Det är outforskat huruvida premorbid kommunikationsstil och funktionell kommunikation hos personer med afasi är relaterade till varandra. Denna studie syftar till att utforska om det finns ett samband mellan premorbid kommunikationsstil, kognitiva funktioner och funktionell kommunikation för personer med afasi. Premorbid kommunikationsstil, funktionell kommunikation och kognitiva funktioner har mätts på 47 deltagare med grav afasi. Korrelationsanalyser har använts för att undersöka om det finns ett samband mellan dessa domäner. Inget samband kunde påvisas mellan premorbid kommunikationsstil och funktionell kommunikation, vilket skulle kunna förklaras av de mindre tillförlitliga mätningarna som gjordes för att mäta kommunikationsstil. Däremot fanns ett statistiskt signifikant positivt samband mellan kognitiv funktion och funktionell kommunikation. Ytterligare forskning behövs för att kunna mäta kommunikationsstil med pålitliga resultat. Denna studie bidrar med värdefull information inför fortsatt forskning om sambandet mellan premorbid kommunikationsstil och funktionell kommunikation för personer med afasi.

Bakgrund   Antalet personer med kognitiva sjukdomar ökar dramatiskt. Största andelen av människor som drabbas av kognitiva sjukdomar är äldre vuxna, 65 år eller äldre. Personer med kognitiva sjukdomar upplever att de har sämre livskvalitet och mindre mobilitet. Därför är fysisk aktivitet för denna patientgrupp en viktig fråga för att förbättra deras livskvalitet via implementering av personcentrerad omvårdnad. Därför finns det behov av att genomföra en icke-systematisk litteraturöversikt för att belysa den evidens och forskning som finns inom området. Syfte  Syftet var att beskriva upplevelser av fysisk aktivitet hos personer med kognitiva sjukdomar som är 65 år eller äldre.  Metod Denna studie är en icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderar 16 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metodansats. Databaserna PubMed och CINAHL användes för inhämtning av artiklarna med hjälp av olika sökordskombinationer. Alla de inkluderade artiklarna kvalitet granskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och resultatet analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat I resultatet sammanställdes fyra huvudkategorier: Positiva upplevelser av fysisk aktivitet, Upplevelser av hinder vid fysisk aktivitet, Upplevelser av social interaktion och Omgivningens betydelse vid fysisk aktivitet. Resultatet visade en nyanserad bild av olika subjektiva upplevelser där positiva emotionella upplevelser och upplevelser av social interaktion var centrala. Känsla av sammanhang, interprofessionella samspel samt betydelse av miljö var viktiga faktorer som bidragit till både positiva och negativa upplevelser hos personer med kognitiva sjukdomar. Slutsats Denna icke-systematisk litteraturöversikt visade behov av personcentrerat omvårdnad samt interprofessionell, tvärvetenskaplig rehabilitering i form av fysisk aktivitet hos personer med kognitiva sjukdomar. Evidensbaserad implementering kan med fördel användas i syfte att skapa individuellt anpassade tränings- och aktivitetsprogram samt förbättra sjuksköterskans kunskap, kompetens och genomförande av omvårdnadsarbete inom denna patientgrupp. En effektiv planering, resursfördelning och genomförande av interventioner som inkluderar social interaktion mellan vårdtagare, deras anhöriga och vårdpersonal bidrar till positiva upplevelser av fysiska aktiviteter hos personer med kognitiva sjukdomar. / Background The number of people with cognitive disorders is increasing. The largest proportion of people affected by cognitive disorders are people 65 years of age or older. People with cognitive disorders experience a lower quality of life and less mobility. Physical activity for this patient group is an important issue to improve their quality of life via the implementation of person-centered care. Aim The aim was to describe experiences of physical activity in people with cognitive disorders aged 65 or older. Method This study is a non-systematic literature review that includes 16 original scientific articles with a qualitative methodological approach. The databases PubMed and CINAHL were used to retrieve the articles using different search word combinations. All the included articles were analyzed by Sophiahemmet Högskolas assessment basis document. An integrated data analysis method was used. Results In the result four main categories were compiled: Positive experiences of physical activity, Experiences of obstacles during physical activity, Experiences of social interaction and The importance of the environment during physical activity. The result showed a nuanced picture of different subjective experiences where positive emotional experiences and experiences of social interaction were central. A sense of coherence, interprofessional interaction and the importance of the environment were factors that contributed to both positive and negative experiences. Conclusions This non-systematic literature review showed a need of person-centred nursing as well as interprofessional, interdisciplinary physical activity rehabilitation for people with cognitive disorders. Evidence-based implementation can be used in order to create individually adapted training and activity programs and to improve the nurse's knowledge, competence and implementation of nursing work within this patient group. An effective planning, resource allocation and implementation of interventions that include social interaction between care recipients, their relatives and care staff contributes to positive experiences of physical activities in people with cognitive disorders.

Background: Patient safety is one of the nurse's most important tasks. It includes working preventively and evidence-based under constantly changing conditions. Work routines, burden of care and relationships with colleagues are some of the factors that underlie stress in the nurse's professional role. Safe care means creating the conditions for maintaining good patient safety with an evidence-based working method, cooperation in teams and clear leadership.Aim: To describe how the effects of stress in the nurse's professional role affected patient safety in inpatient care.Method: A literature review with articles of a quantitative approach where research articles published between 2013-2023 was retrieved through the databases Cinahl and Medline. Quality assessment were executed through Jönköping University’s protocol for quantitative literature reviews. The 14 included articles were analyzed in four steps according to Friberg (2022). Results: The main findings of the literature review are staff culture, patient safety culture and burden of care. Nurses' level of stress was found to be negatively affected by factors such as workload, working hours and workplace bullying. The increased degree of stress in the nurse resulted in a less functioning patient safety culture with care-related injuries as a consequence.  Conclusion: The patient safety culture was found to be greatly affected by bullying among nurses as well as by care-heavy and rotating shift work, all factors were found to be affected by the nurse's stress. To increase patient safety, nurses should be strengthened in their knowledge of factors that underlie stress, how stress affects patient safety and how these factors can and should be counteracted. Qualitative research is recommended around collaboration in teams and leadership in order to supplement the results of the literature review. / Bakgrund: Patientsäkerhet är en av sjuksköterskans viktigaste arbetsuppgifter. Det innefattar att arbeta förebyggande och evidensbaserat under konstant skiftande förutsättningar. Arbetsrutiner, vårdtyngd och relationer till kollegor är några utav de faktorer som ligger till grund för stress inom sjuksköterskans yrkesroll. Säker vård innebär att med evidensbaserat arbetssätt, samverkan i team och tydligt ledarskap skapa förutsättningar för att upprätthålla god patientsäkerhet. Syfte: Att beskriva hur effekter av stress inom sjuksköterskans yrkesroll påverkade patient-säkerhet inom slutenvård.   Metod: Litteraturöversikt med artiklar av kvantitativ ansats där sökningar av artiklar publicerade mellan 2013–2023 har utförts genom databaserna Cinahl och Medline. Kvalitetsgranskning har skett med hjälp av Jönköping Universitys protokoll för kvantitativa litteraturöversikter. De 14 inkluderade artiklarna analyserades i fyra steg enligt Friberg (2022). Resultat: Litteraturöversiktens huvudfynd är personalkultur, patientsäkerhetskultur och vårdtyngd. Sjuksköterskors nivå av stress visade sig påverkas negativt av faktorer som vårdtyngd, arbetstider och mobbing på arbetsplatsen. Den ökade graden av stress hos sjuksköterskan resulterade i en sämre fungerande patientsäkerhetskultur med vårdrelaterade skador som följd. Slutsats:  Patientsäkerhetskulturen visade sig i hög grad vara påverkad av mobbning bland sjuksköterskor samt av vårdtyngd och roterande skiftarbete, samtliga faktorer påverkades av sjuksköterskans stress. För att öka patientsäkerheten bör sjuksköterskor stärkas i sin kunskap kring faktorer som ligger till grund för stress, hur stress påverkar patientsäkerheten och hur dessa faktorer kan och bör motverkas. Kvalitativ forskning rekommenderas kring samverkan i team och ledarskap i syfte att komplettera litteraturöversiktens resultat.

I denna studie undersöker vi de främsta anledningarna till att medieteknikstudenter på KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) använder blåljusfilter. Då man som medieteknikstudent använder elektroniska enheter under sina studier är det relevant att undersöka de vanor som studenterna har i deras användande och förstå anledningen bakom deras vanor. 17 studenter intervjuades med frågor kopplade till användningen av blåljusfilter där en del av intervjun fokuserade på den intervjuades vanor i användandet medan den andra delen fokuserade på upplevda effekter av användandet. Efter att ha sammanfattat intervjuerna kunde vi sammanställa de anledningar som framkom flest gånger under intervjuernas gång. Det framkom då att den främsta anledningen till att medieteknikstudenter använder blåljusfilter är att deras ögon blir mindre ansträngda, vilket de upplever ökar bekvämligheten framför skärmen. Den näst främsta anledningen var att studenterna ville få bättre sömnvanor. De främsta anledningarna till att medieteknikstudenter använder blåljusfilter är samma anledningar till att blåljusfilter rekommenderas och dessa anledningar stämmer överens med teorin. Anledningarna kan motivera personer som spenderar mycket tid framför skärmar att testa på denna vana om de upplever ett behov av mindre ansträngda ögon eller sömnvanor. / This study examines the main reasons behind why media technology students at KTH (Royal Institute of Technology) use blue light blocking filters on their technical devices. Since technical devices are frequently used during the studies of media technology it’s interesting to discover more about the habits in front of the screens and the reason behind those habits. 17 students were interviewed with questions related to their habits with the blue light blocking filter. One part of the interview focused more on their everyday usage while the other part where more focused on the experienced effects after using these filters. The interviews were then summarized and the reasons for the usage could be compiled in order to achieve a ranked list that would answer our question. The main reason why media technology students use blue light blocking filters is because it decreases the strain on the eyes, which increases their comfort in front of the screen. The reason that ended up in second place was in order for the students to develop more healthy sleeping habits. The main reasons why media technology students use blue light blocking filters are also the same reasons why these filters are recommended. The reasons also correspond to the previous research that has been done within this area. These reasons can motivate people that spend a lot of time in front of their screens to implement this habit of using a blue light blocking filter if they experience strained eyes or bad sleeping habits.

No description available.

I hela världen lever omkring 55 miljoner personer med en kognitiv sjukdom. I Sverige beräknas omkring 150 000 personer ha en kognitiv sjukdom. Kognitiva sjukdomar påverkar det dagliga livet för både personer som lever med sjukdomen, men omgivningen kan även påverkas. Det är vanligt att utveckla beteendemässiga och psykiska symtom vid kognitiv sjukdom och en av de vanligaste bakomliggande orsakerna till uppkomsten av dessa symtom är smärta.  Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av smärtlindrande strategier i vården av personer med kognitiv sjukdom.  Vald metod för att besvara syftet är litteraturöversikt. Resultatet har sammanställts genom kvalitativ innehållsanalys av 17 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ design, publicerade mellan åren 2013-2023.  Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Hinder och möjligheter, Samverkan samt Organisation. Nedsatt verbal kommunikation kan vara ett hinder för att upptäcka, bedöma, lindra och utvärdera smärta. När den verbala förmågan är nedsatt kan beteendeförändringar och kroppsspråk läsas av för att upptäcka smärta. Samverkan mellan sjuksköterska och anhöriga, samt samverkan med andra yrkeskategorier i teamet, kan underlätta arbetet med smärtlindring.  Slutsatsen är att sjuksköterskors erfarenheter av smärtlindrande strategier hos personer med kognitiv sjukdom är en utmaning. Sjuksköterskors erfarenheter inom omvårdnad kopplat till smärtlindrande strategier för personer med kognitiv sjukdom är värdefulla att ta vara på för att kunna utveckla mer anpassade verktyg och rutiner för denna målgrupp. För att kunna möta personens unika behov framkommer det att ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden är meningsfullt. Sjuksköterskor uppger ett behov av mer kunskap om kognitiva sjukdomar för att kunna upptäcka och bedöma smärta, samt kunna sätta in lämpliga åtgärder för att lindra smärta. Teamsamverkan behöver lyftas fram och stärkas i det dagliga arbetet med personer med kognitiv sjukdom. / Worldwide, around 55 million people live with a cognitive disorder. In Sweden, it is estimated that around 150,000 people have a cognitive disorder. Cognitive disorders affect the daily life of both people living with the disorder, but also the surroundings can be affected. It is common to develop behavioral and psychological symptoms in cognitive disorder and one of the most common underlying causes for the onset of these symptoms is pain. The purpose of the literature study was to describe nurses' experiences of pain-relieving strategies in the care of people with cognitive disorders. The chosen method to answer the purpose is a literature review. The result has been compiled through thematic content analysis of 17 scientific articles with a qualitative design, published between the years 2013-2023. The results are presented in three main categories: Obstacles and opportunities, Collaboration and Organization. Impaired verbal communication can be a barrier to detecting, assessing, alleviating and evaluating pain. When verbal ability is impaired, behavioral changes and body language can be read to detect pain. Cooperation between nurses and relatives, as well as cooperation with other occupational categories in the team, can facilitate the work with pain relief. The conclusion is that nurses' experiences of pain-relieving strategies in people with cognitive disorders are a challenge. Nurses' experiences in nursing linked to pain-relieving strategies for people with cognitive disorders are valuable to take advantage of in order to develop more adapted guidelines and routines for this target group. In order to be able to meet the person's unique needs, it appears that a person-centered approach in nursing makes sense. Nurses state a need for more knowledge about cognitive disorders in order to be able to detect and assess pain, as well as to be able to implement appropriate measures to relieve pain. Team collaboration needs to be highlighted and strengthened in the daily work with people with cognitive disorders.

I denna studie undersöktes frågan om vad lärare kan göra för att öka elevernas koncentration i matematikundervisningen. För att svara på frågan användes DBR-modellen vid utformningen av studien. I studien observerades två klasser på en högstadieskola, där elevernas koncentration mättes med hjälp av ett observationsprotokoll. De observerade klasserna valdes utifrån den temadefinierade universumsprincipen samt den geografiskt definierade universumsprincipen (Fangen, 2005). I samband med observationerna och en litteraturundersökning togs rekommendationer fram i form av ett textdokument i syfte att tillföra förslag för matematiklärare på vad de kan göra för att främja elevernas koncentration, detta gjordes genom intervjuer samt tematisk analys. Rekommendationerna innefattar uppmaningar såsom exempelvis insamling av mobiltelefoner inför lektioner, lätt tillgång till material för eleverna samt uppmaningar till att använda målfria uppgifter i undervisningen. Rekommendationerna implementerades i de observerade klassrummen och elevernas koncentration mättes på nytt med hjälp av det framtagna observationsprotokollet. Under implementeringen av rekommendationerna skedde flera intervjuer med de deltagande lärarna i syfte att förbättra rekommendationerna och testa dem på nytt genom att ta fram nya versioner av rekommendationerna. Intervjuerna analyserades med hjälp av en tematisk analys. I syfte att undersöka om rekommendationerna hade någon inverkan på elevernas koncentration jämfördes den insamlade data från observationsprotokollet innan implementeringen av rekommendationerna med den insamlade data efter implementeringen av rekommendationerna med hjälp av Mann-Whitney’s U-Test. Analysen av data visade att det skedde en statistiskt signifikant förbättring av elevernas koncentration i en av de observerade klasserna. I den andra klassen skedde en mindre förbättring som inte var statistiskt signifikant. Slutsatsen med studien är därmed att elevernas koncentration i matematikundervisningen kan förbättras genom implementeringen av rekommendationerna. / This study investigates the question of what teachers can do to increase students’ concentration in mathematics teaching. To answer the question, the DBR-model was used in the design of the study. In the study, two classes in a junior high school were observed, where the students’ concentration was measured using an observation protocol. The observed classes were chosen based on the theme-defined universe principle and the geographically defined universe principle. In connection with the observations and a literature survey, recommendations were drawn up in the form of a text document with the aim of adding suggestions for mathematics teachers on what they can do to promote students’ concentration, this was done through interviews and thematic analysis. The recommendations include suggestions such as collection of mobile phones before lessons, easy access to material for students and suggestions to use goal-free tasks in teaching. The recommendations were implemented in the observed classrooms and the students’ concentration was re-measured using the developed observation protocol. During the implementation of there commendations, several interviews took place with the participating teachers in order to improve the recommendations and test them anew by producing new versions of the recommendations. The interviews were analyzed using a thematic analysis. In order to investigate whether the recommendations had any impact on the students’ concentration, the collected data from the observation protocols before the implementation of the recommendations were compared with the collected data after the implementation of the recommendations using the Mann-Whitney’s U-Test. The analysis of the data showed that there was a statistically significant improvement in the students’ concentration in one of the observed classes. In the second class, there was a smaller improvement that was not statistically significant. The conclusion of the study is thus that students’ concentration in mathematics teaching can be improved through the implementation of the recommendations.

Bakgrund: Demens är en utbredd sjukdom som påverkar kognitiva funktioner och kan ge beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Omvårdnadsbehovet ökar i takt med att sjukdomen utvecklas. Tidigare forskning har visat att musik kan vara användbar vid sjukdom för att minska stress, oro och skapa lugn. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av musik på kognitiva funktioner hos personer med demens samt BPSD. Vidare var syftet att beskriva de ingående studiernas genomförande av interventionen. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design, baserad på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar vilka söktes i databaserna Cinahl och PubMed.   Huvudresultat: En positiv effekt av musikinterventioner på kognitiva funktioner som kommunikation, relation och minnesförmåga hos personer med demens påvisades. Musikens effekt på BPSD varierade, men positiv effekt visades på depressions symtom, aggressivitet, oro samt andra beteendemässiga och psykiska symtom. Dock var inte resultaten entydiga. De positiva effekterna var mestadels omedelbara och som högst direkt efter genomförd intervention. På lång sikt påverkades kognitiva funktioner och BPSD vagt av musik. Hälften av de inkluderade studierna genomfördes med musikterapi i grupp och hälften individuellt. Majoriteten hade kontrollgrupper som mottog standard vård, men även andra aktiviteter förekom. I hälften av studierna användes deltagarnas favoritmusik och i flera fall var deltagarna aktiva genom rörelse och med hjälp av instrument.  Slutsats: Resultatet av föreliggande studie beskriver att musik kan främja kognitiva funktioner samt förbättrar BPSD hos personer med demens. Musik som aktivitet kan därför anses lämpligt att använda som en alternativ behandlingsmetod och som en del i omvårdnaden. / Background: Dementia is a widely spread disease that affects cognitive functions and can cause behavioral and psychological symptoms (BPSD). The need of nursing increases as the disease progresses. Previous research has shown that music can be useful during illness to reduce stress, anxiety and create calm. Aim: The purpose was to describe what effect music has on cognitive functions in people with dementia and BPSD. Furthermore, the aim was to describe the included studies implementation of the intervention. Method: Literature review with descriptive design based on 15 quantitative scientific articles, available in the databases Cinahl and PubMed. Main result: Music interventions was found to have positive effect on cognitive functions for people with dementia, particularly in ability to communicate, create relationships and in the ability to remember. Music's effect on BPSD varied, but positive effect was shown on depressive symptoms, aggression, anxiety and other behavioral and psychological symptoms. However, the results were not conclusive. The positive effects were mostly immediate and highest the time immediately after the intervention. In the long term the impact of music intervention was vaguely on cognitive function and BPSD. Half of the included studies were conducted with music therapy in group and half were performed individually. The majority of the control group received standard care, but also other activities were held. In half of the studies the participants' favorite music were used and in several cases the participants were active through movement and with the help of instruments. Conclusion: The results of the present study describe that music interventions can promote cognitive functions and improves BPSD in people with dementia. Music as an activity can therefore be considered appropriate to use as an alternative therapy and as part of the care.

The aim of this study was to examine if the leaving of an abuse could be understood as a process, that incorporates both psychological and sociological parts. We collected our data through a qualitative method of reading autobiographies. The selection of materials was based on the autobiographies that dealt with substance abuse issues, where the selection was delimited to the autobiographies where the individuals had had an alcohol, drug or gambling abuse. The chosen material was written in Swedish, by the addict and after the individual had come out of their abuse. The reading of the material was based on a number of reading questions based on the study’s questions. Following the patterns we found from the reading, we formed a division of our results where eight themes were identified that seemed to play an important role when leaving an abuse: questioning, unsuccessful attempts, insight, turning point, a struggle, important help, new self and awareness. Our result was then analyzed against both psychological and sociological research to give different explanatory models of what we saw in the material. The psychologically oriented research talked about how an individual leaves addiction and how, for example, cognitive changes and turning points are central parts. The sociologically oriented research consisted of a theoretical explanation model about how an individual makes a role exit when, for example, he leaves an abuse where social factors such as environmental impact plays an important role. One of the study’s conclusions was that leaving an abuse could be understood as a process. Another conclusion was that the eight different steps of the process could include both sociological and psychological parts. Thus, through our study, we distinguished that leaving an abuse was not only influenced by one or the other approach, but that studies that illuminate and merge both psychological and sociological perspectives are needed. The study also shows the importance of bringing these two directions together in order to reach a full understanding of what the individual undergoes during his or her journey from an abuse.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar patienter med demenssjukdom uttrycker att det behövs nya idéer för hur man kan stödja patienternas närstående för att öka den upplevda livskvalitén i situationen. Närstående uttrycker ofta en upplevd hopplöshet och vänder sig främst till sjuksköterskor när de är i behov av stöd för att själva inte drabbas av ångest eller depressioner. Sjuksköterskor uttrycker samtidigt att de inte alltid har möjlighet att se till närståendes behov fullt ut, eftersom det ofta kräver ett stort engagemang och arbete som inte ryms i deras begränsade arbetspass. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att stödja närstående till patienter med demenssjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Två teman formulerades: Att hantera komplexiteten och Att vara varandras resurser. Utifrån temana formulerades fyra subteman: Att försöka förstå närståendes situation, Att begränsas av organisatoriska resurser, Att lindra närståendes lidande och Att kommunicera med närstående. Tillsammans beskriver temana och subtemana sjuksköterskors upplevelser av att stödja närstående till patienter med demenssjukdom. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever att det är svårt att stödja närstående i tillräckligt stor utsträckning, eftersom det begränsas av tid, möjlighet och kunskap. / Background: Nurses who care for patients with dementia express that new ideas are needed for how to support the patients' next of kin in order to increase the perceived quality of life in the situation. Patients’ next of kin often express a perceived hopelessness and primarily turn to nurses when they are in need of support for themselves not suffering from anxiety or depression. Nurses at the same time express that they do not always have the opportunity to fully attend the needs of their next of kin, as it often requires a great deal of commitment and work that does not fit into their limited workload. Purpose: To describe nurses' experiences of supporting patients with dementia next of kin. Method: Qualitative study with descriptive synthesis. Result: Two themes were formulated: Managing complexity and Being each other's resources. Based on themes, four sub-themes were formulated: Trying to understand patients next of kin’s current situation, To be limited by organizational resources, To ease the suffering of patients next of kin and To communicate with patients next of kin. Together, themes and sub-themes describe nurses' experiences of supporting patients with dementia next of kin. Conclusions: Nurses find it difficult to be able to support the patients’ next of kin on the level that they wanted to, as it is limited by time, opportunity and knowledge.