Fysisk aktivitet i undervisningen och dess inverkan på elevers kognitiva förmågor upplever vi som ett väsentligt inslag i grundskolans tidigare år. Syftet med studien har varit att undersöka omfattningen av lärares uppfattningar kring denna inverkan samt deras åsikter kring detta arbetssätt och dess effekter. Metoden som använts har varit kvantitativ med en kvalitativ del och har utgått från en enkät med såväl kvantitativa som kvalitativa frågor. Enkäten delades ut till lärare i nio olika grundskolor i två kommuner i Västra Götalands län. Genom enkäten har vi undersökt utbredningen av lärarnas åsikter kring fysisk aktivitet i undervisningen och även gett dem utrymme att motivera och förklara sina åsikter.Resultatet av studien visar att majoriteten av lärarna anser att fysisk aktivitet i undervisningen har en positiv inverkan på elevers kognitiva förmågor såsom koncentration, minne och lärande. De uttrycker att de upplever arbetssättet som övervägande positivt och ger även uttryck för sina erfarenheter kring vad det är med arbetssättet som resulterar i de effekter det medför. Resultatet visar bland annat att lärarna ser att arbetssättet tillgodoser elevernas behov av att få använda flera sinnen i sitt lärande.Slutligen diskuterar vi resultatet med utgångspunkt i forskning, litteratur och teori.Bland annat diskuterar vi den fysiska aktivitetens placering i undervisningen, om den bör integreras eller fungera som en paus. Vi diskuterar även vikten av ett varierat arbetssätt för att tillgodose elevers olika lärstilar och öppna upp för användande av fler sinnen i undervisningen. / Physical activity in teaching and its impact on students’ cognitive abilities is something we experience as an essential part of primary education. The aim of the study was to examine the extent of teachers’ perceptions of this impact as well as their opinions about this working method and its effects. The method used in the study was quantitative with a qualitative part and was based on a questionnaire with both quantitative and qualitative questions. The questionnaire was handed to teachers in nine different elementary schools in two municipalities in the county of Västra Götaland, Sweden. Through the survey, we investigated the distribution of teachers’ opinions about physical activity in teaching and also gave them space to justify and explain their opinions.The results of the study show that the majority of the teachers think that physical activity in education has a positive impact on students’ cognitive abilities such as concentration, memory and learning. They express that they experience this way of working as mainly positive and also express their experiences concerning what it is about this working method that results in the effects that it brings. The result shows that the teachers perceive that the working method meets pupils’ needs to use multiple senses in learning.Finally, we discuss the results on the basis of research, literature and theory. Among other things, we discuss the physical task's position in teaching, whether it should be integrated or act as a break. We also discuss the importance of a varied approach to meet students' different learning styles, and open up the use of more senses in teaching.

The purpose of this master's degree thesis was to develop an understanding of how hospital management, in the case studied, worked to achieve changes in an organization influenced by differing professional cultures. To gain insight into the conditions that may have contributed to nurses and physicians developing appropriate attitudes and behaviours, which may have affected the organization's ability to achieve the Swedish Quality Award 2012.  A qualitative single case study was conducted at Karlskoga Hospital, with focus groups as well as individual depth interviews.   The results of the case study showed the following conditions provided nurses and physicians the potential to develop appropriate attitudes and behaviours, which may have influenced the hospitals ability to achieve the Swedish Quality Award:   Responsibility and influence over the development processes. Participation in management teams and quality development groups as well as individual fields of responsibility. Training programs that have given insights and skills in quality management related to clinical practice. Nurses and physicians as key individuals gave legitimacy to development process, and served as management advisors. Collaboration between all kind of employees and responsibilities. Committed management.

Products and services have for a long time competed with their brands. For some time now, cities have begun to compete with each other to attract visitors and other stakeholders to come to their town. It is important that the citizens feel as they are a part of the message that the city sends out in its communication.Cities are today working actively with their brands, much like regular companies, in order to create the profile and image in order to be competitive against other cities and places. Cities and places are part of a dynamic process which includes both positive and negative events. These events might have an impact on the brands, and therefore it is a necessity to be able to react on these events to make the most of positive things and deal with the negative in a way that minimizes the effects on the brand.Citybranding as a research field is quite new. This fact has had an impact on the study in the sense that the author’s interpretations of the empirical findings and the theories constitute an important part of the study.During the year 2010 and the beginning of 2011 a series of violet events accord in the city of Örebro witch made several national headlines in different media. The nature of these actions was of a kind that started a discussion regarding the security for citizens in Örebro. It is this series of events that constitute the background for this study.The study consists of a qualitative study consisting of interviews with representatives from the different actors responsible for the brand Örebro. In addition a respondent from Örebro University and the local police has been interviewed during this study.The authors are interested in trying to understand and create knowledge about the different actors and their respective views on the responsibility they have and the possibilities for the brand Örebro. The authors are also interested in the different actors views on the possibilities for the brand to make the most of good things that take place and the possibilities to react to bad things that occur. Based on these questions the study show which actors that has the possibility to affect the public image of a city. / Likt produkter och tjänster så har städer börjat konkurrera med varandra för att attrahera besökare och andra aktörer att komma till staden. Det är också av vikt att stadens medborgare känner sig delaktiga i de budskap som staden sänder ut i sin kommunikation. Städer arbetar idag aktivt med sina varumärken för att kunna profilera sig och utmärka sig i den allt hårdare konkurrensen från andra städer och platser. Städer och platser är en del av en dynamisk process vilka inkluderar att både positiva och negativa händelser kommer att inträffa och det är viktigt att städer och platser har kunskapen och insikten i hur dessa ska hanteras. Forskningsområdet som studien berör är ett relativt nytt ämne inom den ekonomiska forskningen. Flera forskare förklarar att det saknas kunskap och insikt om varumärkeskriser kopplade till städer. Detta har medfört att författarnas tolkningar och kopplingar mellan den teoretiska referensramen och den insamlade empiri har utgjort ett viktigt moment under studiens gång, då detta bidragit till att skapa förståelse.Under 2010 och början av 2011 ägde en rad våldshandlingar rum i Örebro stad som gjorde att staden blev nationellt uppmärksammat och fick negativ publicitet i bland annat medier. Dessa handlingar var av sådan art att besökare, medborgare och andra aktörer började ifrågasätta tryggheten i Örebro stad av olika anledningar. Detta medförde att Örebro som stad i media under denna period kom att betraktas som ett centrum för våld av olika slag. Det är med denna bakgrund som författarna av denna uppsats valde att genomföra en studie med Örebro stad och dess varumärke som studieobjekt. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod och har intervjuat personer som representerar de organisationer som samtliga är delägare av Örebrokompaniet. Utöver dessa så har också respondenter från Universitetet samt den tidigare informationschefen från Polisen intervjuats. Författarna var intresserade av att förstå och öka kunskapen om hur de som förhåller sig eller de som tagit på sig ansvaret för en stads varumärke, ser på sin uppgift och hur dessa olika aktörer använder stadens möjligheter för att dra nytta av positiva händelser samt hantera negativa händelser, som uppkommer längst den dynamiska resa som en stad tar. Utifrån frågeställningen har studiens slutsatser lyckats att ge en bild av vilka aktörer som har möjligheten att påverka den offentliga bilden av en stad, det vill säga den bild som kommuniceras ut gentemot utvalda målgrupper, samt visa på vilka aktörer som anser sig ha hand om den offentliga bilden i Örebro och vad deras åsikt är om varumärket samt hur de hanterade de händelser som primärt var under 2010.

Vid brister i föräldraförmågan, där modern inte kan se till att sitt barn får de grundläggande behoven tillgodosedda tvingas hon ibland till familjehemsplacering av sitt barn enligt Socialtjänstlagen (SoL, SFS 2001:453) eller enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU, SFS 1990:52). Dessa mödrar har enligt lag rätt till stöd för att bearbeta de känslor som kan uppstå vid denna typ av trauma. Mödrar med egna erfarenheter, exempel Widerlöv (2012) och Trullson (2008) har skrivit // artiklar och böcker där de berättar om att mödrar kan drabbas av känslor som skuld, skam och sorg, och att de har ett behov av stöd i samband med familjehemsplaceringarna.Studien är gjord efter en kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt. För att kunna besvara studiens syfte och svara på frågeställningarna har sju semi-strukturerade intervjuer med biologiska mödrar genomförts.I resultatet har det framkommit att alla mödrar utom en är missnöjd det stöd som de har erbjudits. Det handlar både om att de inte har blivit erbjudna stöd och att det har varit fel sorts stöd för dem. Andra viktiga aspekter som har framkommit i resultatet är mödrarnas känsla av sorg när deras barn blir familjehemsplacerade, den nya föräldrarollen som uppstår, att socialtjänsten har ett barnperspektiv vid utredningar och beslut samt vilken typ av stöd mödrarna önskar. Detta analyseras sedan med hjälp av den tidigare forskningen som har hittats inom ämnet och med hjälp av Fyhrs sorgteori samt anknytningsteorin. I slutet av uppsatsen presenteras de slutsatser författarna har kommit fram till och en diskussion om dessa. / In lack of parenting skills, where the biological mother can´t give her child its fundamental needs, they´re sometimes forced to place their children into foster homes according to the Swedish law. The two laws who decide if the social services need to help the child is the law of social services (SoL, SFS 2001:453) or the law with special provision about care of children and youth (LVU, SFS 1990:52). These mothers have according to the law the right to get support from the social services to handle the feelings that can come up in these types of trauma. Mothers with direct experience, for example Widerlöv (2012) och Trullson (2008), have written books and articles where they explain that mothers suffer feelings like quilt, shame and sorrow. Therefore they really need the support from the social services. This study is made out of a qualitative and inductive method and to answer the questions of this study, seven semi-structured interviews with biological mothers have been made.In the result the reader can see that all mothers except one are not satisfied with the support that they´ve been offered. It´s both that they haven´t been offered support and that it has been the wrong kind of support for them. There are other important aspects shown in the result which is for example the mothers sorrow when their children move to a foster family, the new role of parenting, and the sorrow for the mothers that the social services works in the perspective of children in investigations and decisions, and what type of support the mother has the right to get. In the analysis the results connects to research related to this subject and the theory of sorrow by Fyhr and the attachment theory. The writers will in the end of this essay account about the conclusions of this study and follow that up with a discussion.

Den svenska skolan har genomgått stora förändringar, samhället ställer andra krav på dagens unga och internationella mätningar visar att svenska elever presterar sämre i skolan. Forskning har visat på att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad är skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehållsanalys granskas Skollagen, grundskolans läroplan och FN:s barnkonvention, med fokus på skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rättigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har också granskat utbildningsplanen för grundskollärarutbildningen på Högskolan Väst för att klargöra lärares kunskapsområde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lärare i ovanstående ansvar och uppdrag i förhållande till hemmet. Den socialpedagogiska referensramen betonar vikten av att se helheten i ett barns situation och det viktiga i att barn och unga inkluderas i sociala gemenskaper och verksamheter för att utvecklas. För att utvecklas behöver barn få de grundläggande behoven i Maslows behovspyramid tillgodosedda. Vilket ger en förståelse för hur viktigt det är att ge barn och unga rätt förutsättningar för att utvecklas optimalt. Utifrån kategorierna socialisering, hemmet och skolan, trygg skolmiljö, icke-kognitiv kunskap och disposition framkommer bland annat att skolan har ett viktigt ansvar för barnets utveckling men att hemmet har det grundläggande ansvaret samt att skolan har ett ansvar för mer än bara kognitiva kunskaper. / The Swedish school has undergone great changes, society places different demands on today's youth's and international measurements show that Swedish pupils perform lower results in school. Research has shown that non- cognitive skills play a major role in the future progress and development of cognitive skills. What is the school's mission to develop children and young people's non- cognitive skills? Through a qualitative content analysis examines the Education Act, the compulsory school curriculum and the UNCRC, focusing on school assignments for child and adolescent development of non- cognitive skills, young people's rights to a safe school environment and the opportunity for socialization and how the document allocates responsibility between school and home in child development. The study also examines the curriculum for elementary teacher program at University West to clarify teachers' knowledge area and analyzed how a social pedagogical framework can supplement teacher in the above responsibilities and tasks in relation to home. The social pedagogical reference framework emphasizes the importance of seeing the big picture of a child's situation and that it´s important that young people are included in social communities and businesses to develop. To thrive, children need to get the basic needs in Maslow's needs pyramid satisfied. This gives an understanding of how important it is to give children and young people right conditions to develop optimally. Based on the categories of socialization, home and school, safe school environment, non- cognitive skills and disposition reveals among other things that the school has an important responsibility for the child's development but that the home has the primary responsibility and that the school is responsible for more than just cognitive skills.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka, utifrån en etnografisk och kvalitativ ståndpunkt, möjligheten till att utöka kunskapen om Situation Awareness (SA). Forskning inom området har länge präglats av ett kvantitativt förhållningssätt vilket anses ha missgynnat och till en viss del hindrat alternativa kvalitativa forsningsansatser för att studera detta intressanta fenomen. Detta arbete försöker, i form av två studier (en litteraturstudie och en fallstudie), bryta trenden av kvalitativ forskning och presentera en annan infallsvinkel för hur SA kan vara organiserat och ett annat förhållningssätt för hur forskning kring SA kan bedrivas. Utgångspunkten för detta försök är teorierna bakom Distributed Cognition (DC), vilka föreslår studien av mänsklig kognition i ett större sammanhang där hjärna, kropp och omgivning bildar ett kognitivt system. Resultatet från litteraturstudien visar på att det finns stöd för användningen av DC då utifrån dessa teorier uppstår möjligheten till att studera andra aspekter och förhållanden kring SA. Resultatet från fallstudien i sin tur ger indikationer på att inom forskningsområdet finns ett dominerat kvantitativt förhållningssätt samt går det att identifiera ett behov av kvalitativa ansatser som ett sätt att komplettera den nuvarande forskningen. Sammanfattningsvis uppvisar detta arbete indicier som tyder på att DC och kvalitativa ansatser erbjuder andra användbara utgångspunkter och forskningsmöjligheter för studier av SA.

Syftet med uppsatsen är att bidra till att öka kunskapen om hur tekniska hjälpmedel kan användas för att underlätta vardagen för vuxna människor med ADHD.  För att åstadkomma detta görs en genomgång av vilka problem som kan föreligga vid ADHD och vilka strukturer och aktörer som finns i samhället för att erbjuda hjälp och stöd som vuxna med ADHD kan ha behov av. Därefter betraktas vilka strategier och metoder som kan vara användbara för att kompensera för de problem ADHD kan innebära och hur teknik, såväl specialtillverkade hjälpmedel som vanliga produkter, kan användas för att kompensera. En översikt görs av hur teknik kan utformas för att bli användbar, såväl generellt som mer specifikt rörande utformning av hjälpmedel. Detta åskådliggörs genom exempel från några svenska hjälpmedelsprojekt följt av en probleminventering där ett antal studiebesök och intervjuer har tjänat som en bakgrund för förståelse av den stora mängd strukturer, aktörer och hjälpmedel som är möjliga men emellanåt svårtillgängliga vägar till hjälp för vuxna med ADHD.   De som i slutänden kan avgöra vilken nytta ett hjälpmedel innebär är brukarna själva. Deras upplevelser och erfarenheter är en ovärderlig källa till kunskap. Under arbetets gång har frågeställningen preciserats till att lyda: "Hur kan vanliga mobiltelefoner användas som hjälpmedel för att underlätta vardagen för vuxna med ADHD?". För att besvara denna fråga har semistrukturerade riktade intervjuer genomförts med fyra kvinnor med ADHD som använder mobiltelefonen som hjälpmedel i sin vardag. Intervjuerna har transkriberats och kategoriserats för att identifiera hur mobiltelefoner används, vad som fungerar bra och mindre bra och vad kan göra att mobiltelefonen upplevs som ett fungerande hjälpmedel.   Resultaten från bearbetning och analys av intervjuerna sammanställs i kapitlet sammanfattande analys i avsnitt med användbara funktioner, användbara egenskaper och perspektiv på stödbehov och hjälparroll. I diskussionskapitlet föreslås sedan vidare användning av resultaten i avsnitten teoretiska implikationer och praktiska implikationer. Min förhoppning är att dessa avsnitt tillsammans med de listor och tumregler som presenterats i den teoretiska referensramen skall kunna vara användbara för att identifiera behov och möjliga lösningar som kan vara värdefulla att pröva i det enskilda fallet.   En person kan behöva stöd för att ta till vara de möjligheter mobiltelefonen erbjuder som hjälpmedel. Hjälpen kan behövas i något eller alla steg från problemidentifiering och införskaffande till införande, fortlöpande uppföljning och utvärdering av hjälpmedelsanvändningen. Stödet kan behöva vara av så väl strukturell och habiliterande art som av teknisk natur för att hjälpmedelsanvändningen skall bli så framgångsrik som är möjligt. Siktet bör vara mot vad som kan innebära kvalitet, mervärde och avlastning för individen i dennes liv, inte vad som är ADHD-symptom och hur dessa skall kompenseras.   Vuxna med ADHD är en mycket heterogen grupp och de resultat som presenteras i uppsatsen är att betrakta som en utgångspunkt för vidare funderingar och prövning snarare än som färdiga lösningar som passar alla med ADHD.

Syftet med den här processorienterade studien var att undersöka hur texttypen påverkar översättningsprocessen, och närmare bestämt om olika texttyper aktualiserar olika fokus i de kognitiva processerna. Fyra deltagare fick därför översätta två olika källtexter, en operativ och en informativ. Materialet samlades in med hjälp av Think-Aloud (TA). Studien visar att de båda texterna huvudsakligen gav upphov till liknande fokus. Texttypen verkar således inte ha haft någon märkbar påverkan på översättningsprocessen i det aktuella fallet. Vad gäller deltagarnas individuella processer fokuserade flera av dem på liknande faktorer oberoende av källtexten, vilket antyder att processerna i viss utsträckning kan antas vara individuellt betingade. / The aim of the present study was to investigate whether different text types bring different focuses to the fore in the cognitive processes during translation. Four translator students were thus asked to translate one operative and one informative text while verbalizing their thoughts. The verbalizations were recorded and later transcribed into so called think-aloud protocols (TAPs). The analysis of the TAPs showed that the participants focused on similar aspects regardless of the source text, which indicates that the text type did not have any significant effect on the translation process in the study at hand.

I denna fallstudie studeras hur medarbetare på Försäkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt där flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien är att kartlägga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. Frågorna som studien försöker besvara är 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten på skrivandet påverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar? Materialet som studeras har inhämtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer där deltagarna själva har fått bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kärngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundära deltagare, som fungerar som en resurs och sätter begränsningar för kärngruppen. Deltagarna förhandlar kring sanning, mål och idéer under den kollektiva skrivprocessen genom att verbalisera sina kognitiva processer. Förhandlingarna förebygger konflikter och missförstånd, och kompenserar delvis för det faktum att deltagarna inte delar en gemensam kognitiv monitor. I en välfungerande grupp kan deltagarna också avlasta varandra kognitivt. Studien avslutas med råd baserat på resultaten om vad man bör tänka på när man ska skriva i en komplex gruppkonstellation, och med förslag på framtida forskningsområden.

Titel: ”... and legs that will joyfully run…” Pedagogical perspectives, children's movements and cognitive learning. ”...och bena blir fulla med spring”. Pedagogisk grundsyn, barns rörelser och kognitiva lärande.   Syftet med studien är att synliggöra fem yrkesverksamma förskollärares inställning till barns rörelsebehov, hur de uppmärksammar betydelsen av barns rörelseaktiviteter för deras kognitiva lärande och hur de arbetar med barns rörelsebehov utomhus. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:   Vad är förskollärarnas inställning till barns rörelsebehov? Vilka kopplingar ser förskollärarna mellan barns rörelseaktiviteter och barns kognitiva lärande? Hur arbetar förskollärarna med barns rörelsebehov utomhus?   Studien är genomförd med semistrukturerade djupintervjuer med yrkesverksamma förskollärare utifrån en kvalitativ forskningsmetod som ligger nära en fenomenografisk forskningsansats. Resultatet visar att förskollärares pedagogiska grundsyn, organisatoriska och miljömässiga faktorer påverkar innehållet i verksamheten och hur barn får stimulans i sin rörelseutveckling. De pedagogiska grundsyner som studien fördjupar sig i är förmedlingspedagogik och dialogpedagogik. Studien visar att förskollärare är medvetna om barns rörelsebehov för deras fortsatta rörelseutveckling, sociala och kognitiva lärande men att utevistelsen används på olika sätt beroende på den rådande pedagogiska grundsynen samt organisatoriska och miljömässiga faktorer.