Under de senaste åren har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mängd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptäcka förare som är distraherade. Målet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka människors förmåga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. Då det saknas tidigare forskning är upplägget en explorativ förstudie bestående av två delar. Under den första delen samlades material in på distraherade bilförare i simulerad förarmiljö. Distraktionen bestod av olika uppgifter designade för att skapa kognitiv distraktion. Förarnas arbetsbelastning mättes med Peripheral Detection Task (PDT). Resultaten visar att de mer komplexa kognitiva uppgifterna försämrar prestationen på PDT, men ingen skillnad dem sinsemellan observerades. I den andra delen testades hur ett antal bedömares uppskattning av distraktion hos förarna stämde överens med prestationen på PDT. Resultaten kan inte påvisa en förmåga att upptäcka distraktion hos andra, men ett antal svagheter i metoden diskuteras vilket kan ge vägledning för metoddesign i framtida studier.

The overall aim of this study is to analyze and describe the reading of a group of pupils in a preschool class and grade 1 and to search for links between preschool language and cognitive skills and early literacy development. A total of 49 pupils participated in the study and their literacy development was analyzed over two consecutive years in preschool class and grade 1, partly by teacher evaluations and partly by reading tests. In the autumn term of the preschool class the pupils’ phono­logical awareness, letter knowledge, impressive and expressive voca­bulary, short-term memory and syntactic skills were tested. The main aim was to examine how these skills predicted reading in preschool class and grade 1. Single correlation analyses revealed that phonological awareness, letter knowledge, short-term memory and syntactic skills were sig­nificantly related to literacy development, whereas these patterns of prediction were not found regarding verbal skills. When analyzing the unique contribution of every single predictor to explain variations in reading ability, phonological awareness gives a specific additional contribution to reading abili­ty in preschool class, whereas letter knowledge gives an addi­tion­al contribution both in preschool class and grade 1. These patterns of prediction were not found regarding more general verbal skills or memory.  When prior reading ability is also taken into consideration, the prediction of the analyzed preschool skills declines and it is mainly the prior reading ability that is significantly related to literacy deve­lopment. This study indicates the importance of success in early literacy development. To make this possible for all students the teachers must be able to identify the developmental stage to build upon. An impor­tant conclusion is that reading education must rely on a solid theoreti­cal basis and the use of a diagnostic approach.

Allt yngre barn använder digitala tjänster i form av strömmande media, vilket kräver att tjänster ämnade för dem anpassas utefter deras förutsättningar. Barn skiljer sig vanligtvis kognitivt från vuxna eftersom de oftast inte hunnit erfara och uppleva lika mycket. Det innebär att barn har andra behov än vuxna för att kunna interagera med strömmande media. I denna uppsats undersöks hur olika kognitiva färdigheter påverkar barns interaktion med strömmande media. Inledningsvis kartläggs interaktionsdesign, användbarhet, användbarhet för barn och kognitiva färdigheter som är uppsatsens huvudämnen. Vidare, genom en empirisk studie, kartlägger denna uppsats barns kognitiva färdigheter utifrån ett designperspektiv och ett användarperspektiv. Därefter jämförs teorier från litteraturavsnittet med empiri och vi kommer fram till att barns kognitiva färdigheter kompletterar, stärker och begränsar varandra. Avslutningsvis föreslår vi praktiska bidrag för framtid utveckling av användbar strömmande media för barn nämligen 1) en enhetlig och tydlig design; 2) en rolig väntan; 3) återkoppling och större knappar och 4) en kombination av olika medier. / Young children are becoming more frequent users of digital services such as on-demand services, which requires that services intended for them are customized according to their circumstances and abilities. Children differ cognitively from adults since they usually have not had time to experience as much. This means that children have different needs than adults to interact with on-demand services. This paper examines how different cognitive abilities affect children’s interaction with on-demand services. Initially interaction design, usability, usability for children and cognitive skills are presented since they are head topics of this essay. Furthermore, through an empirical study, this paper maps children’s cognitive skills from a design prespective and a user perspective. Thereafter we compare the theories from the literature section with our empiricism and we find that children's cognitive skills complement, strengthen and restrict each other. Finally we suggest some practical contributions for future development of useful on-demand services for children that are 1) a unified and clear design; 2) a bearable waiting; 3) feedback and larger buttons and 4) a combination of different media.

Denna studie har genomförts med syftet att redogöra för vilka möjligheter och hinder som kan uppstå vid införandet av Big Data-baserade IT-lösningar inom den svenska hälso- och sjukvården. Studien bygger på en explorativ fallstudie med fokus på det svenska projektet 3R- Framtidens vårdinformation. Intervjuer har genomförts med personer som är insatta och kunniga i ämnet och därför kunnat bidra med en sammanfattad bild av vilka initiativ och ambitioner som finns i dagsläget. Studiens resultat visar att Big Data kan bidra med en mängd möjligheter till förbättrad sjukvård i Sverige. Resultatet visar på att möjligheten med att samla all information i en gemensam kärna, bidrar till bland annat förbättrad forskning, en förbättrad relation mellan vårdgivare och patienter, möjlighet att kunna utföra prediktiva analyser samt underlättar arbetet med diagnostisering av sjukdomar. Utöver det har en rad olika hinder och utmaningar konstaterats till exempel miljömässiga, organisatoriska, projektrelaterade och tekniska.

Användbarheten av IT-system förbättras ständigt och företag har fokus på att förbättra sina IT-system som företagets kunderna använder då det leder till fler och nöjdare kunder. Annorlunda ser det ut för interna IT-system, alltså datasystem som används av medarbetare och som ska förenkla arbetsuppgifter, effektivisera arbetet eller även möjliggöra att utöva arbetsuppgifter vid en arbetsmiljö på distans. Användbarheten av interna IT-system står inte lika mycket i fokus som användbarheten av kundcentrerade system och istället för att åtgärda brister i användbarheten tvingas medarbetarna att lära sig hantera IT-systemets brister. Utgångspunkten för arbetet var funderingarna över vilken betydelse användbarheten har för ett företag när det gäller interna IT-system vid en arbetsmiljö på distans. Ansatsen var att undersöka om användbarhetsproblem i praktiken leder till att användarna upplever ett IT-system som dåligt i den särskilda situationen av ett arbetsmiljö på distans. I en fallstudie utvärderades ett IT-system som används av försäkringsombud som arbetar på distans med hjälp av en enkätundersökning och användarintervjuar samt hierarkiska uppgiftsanalyser. Resultatet visade att användarna har mycket mer positiva känslor för systemet än vad förväntades och trots att användbarhetsproblem yttrades av användarna kunde inte påvisas att de leder till arbetsrelaterade stress hos användarna vid en arbetsmiljö på distans.

The thesis will address and address rational planning as well as neoliberal planning. A brief explanation of its significance during the 20th century as it will form an important basis for the continued work. The work contributes to an improved understanding of how we handle the environmental psychological needs at different levels in planning. The purpose of the work is to develop a planning tool that can be used in future planning to measure people's needs in an urban space. As a demarcation of the work, the author focuses on urban places instead of individual buildings. / Uppsatsen kommer att behandla och beröra rationell planering såväl som nyliberal planering. Kort förklaring till dess betydelse under 1900 – talet eftersom det kommer utgöra en viktig grund för det fortsatta arbetet. Arbetet bidrar till en förbättrad förståelse för hur vi hanterar de miljöpsykologiska behoven på olika nivåer i planeringen. Syftet med arbetet är att utveckla ett planeringsverktyg som kan användas i framtida planering för att mäta människors behov i ett stadsrum. Som en avgränsning i arbetet fokuserar författaren på urbana platser istället för enskilda byggnader.

The purpose of this study was to deepen the knowledge about factors that influence students’ willingness and ability to oral interaction in a target language, in this case French. It also aimed to achieve a clearer picture of the tasks the students work with and would like to work with in classroom situations. The study was based on two theoretical frameworks, Willingness to Communicate, which looks into the social and affective factors enhancing the will to communicate, and Task Based Language Teaching investigating how tasks can be designed to promote oral interaction between students in a classroom or in a digital environment. Based on the purpose of the study three research questions were formulated. The first question was about the importance of cognitive factors to promote oral interaction. The second focused on the role Willingness to Communicate and other affective factors play to make students willing to communicate in the target language. The third question aimed at investigating to what extent task-based language teaching occurs in teaching to create opportunities for students to interact in the target language. The design of the study was made up of qualitative personal interviews with students from upper secondary schools in the Stockholm area. In total seven students were interviewed, six of them studying French 4, one of them French 3.  All students highlighted cognitive and linguistic factors as being the most important to interact orally, foremost vocabulary and pronunciation and also the ability to express themselves orally. The students did not consider grammar as an important factor to their willingness and ability to communicate in French. Self-confidence, self-efficacy and the teacher’s attitude are the most important social and affective factors influencing the willingness to communicate. The ones that were considered the least important were anxiety, knowing your speaking partner and the topic of the conversation. The students’ opinion of the least important factors differed from research and empirical studies, which rate these factors higher. The students reported that the teaching did not include Task Based Language Teaching as defined in the theory and that limited use of computer mediated communication was used in the classroom. All students express a desire to communicate and interact with each other more than they do at present as well as to work with tasks and tools both face-to-face and digital enabling this to happen.

Regulating emotions is a vital part of everyday life. With the development of modern digital technology such as smartphones, research on emotion regulation has now entered a new era. Emerging questions include how and why different strategies for emotion regulation are being applied in the digital world, and what consequences this may have, when easily accessible tools for emotion regulation now are available at all times and places. This thesis presents a systematic review of current literature on cognitive strategies for emotion regulation in relation to smartphone use. A systematic search was done on PubMed, Scopus and Web of Science. 13 publications met the inclusion criterias. Identified cognitive strategies with significant correlations to smartphone use were blaming others, catastrophizing, cognitive reappraisal, mindfulness, positive reappraisal, rumination, self-blame, and emotional suppression. Findings indicate that engagement in specific cognitive strategies vary in both adaptivity and in correlation to different smartphone uses, implicating especially the adaptiveness of mindfulness in regard to problematic smartphone use. Limitations and implications for further research are discussed. / Emotionsreglering är en viktig del av livet. Med utvecklingen av modern digital teknologi som exempelvis smartphones, har nu forskningen om emotionsreglering tagit ett steg in i en ny era. Nya frågor inkluderar hur och varför olika strategier för emotionsreglering appliceras i den digitala världen, och vilka konsekvenser detta kan få, när digitala medel för emotionsreglering nu är tillgängliga på alla tider och platser. Denna rapport presenterar en systematisk litteraturöversikt över kognitiva strategier för emotionsreglering kopplade till smartphoneanvändande. En systematisk sökning gjordes på PubMed, Scopus och Web of Science. 13 artiklar uppfyllde inklusionskriterierna. Kognitiva strategier med signifikant korrelation till smartphoneanvändande var grubbel, katastroftankar, skuldbeläggande av sig själv och andra, undertryckande av känslouttryck, kognitiv omvärdering och medveten närvaro. Fynden indikerar att användandet av specifika kognitiva strategier varierar i både adaptivitet och i korrelation till olika former av smartphoneanvändande, med indikationer om att framför allt medveten närvaro är en adaptiv strategi i kontexten av problematiskt smartphoneanvändande. Begränsningar och implikationer för framtida forskning diskuteras.

Tidigare forskning inom odontologi har baserats på biomedicinska teorier där man analyserar och löser odontologiska problem, men eftersom orsakerna till munsjukdomar till största delen beror på beteendet är det av intresse att fokusera forskning baserad på beteendemedicinska teorier. Effektiviteten hos olika modeller för att öka patienters compliance inom tandvården är otillräckligt undersökt. Syftet med denna studie var att undersöka om interventionen i ett munhälsoprogram med en individuell skräddarsydd behandling utgående från kognitiva beteendestrategier genomfördes enligt studieprotokollet. Totalt i denna studie fanns 19 videoinspelningar under olika besök hos tandhygienist tillgängliga. Efter inklusionskriterier och exklusionskriterier gjorts blev det ytterligare ett bortfall på fyra filmer, tre hade för dålig ljudkvalitet och en stämde inte in med den information som stod på fodralet. Slutligen ingick 15 filmer i studien kring följsamheten av studieupplägget av interventionen. Resultatet var att interventionen fick den behandling som de skulle ha fått utefter den skräddarsydda behandlingen vid de besök som studerats. Exempelvis att de tillsammans med patienterna formulerar mål, utför infärgningar på patienternas tänder, går igenom patientens tandstatus och så vidare.

Det finns mycket forskning om historisk empati. Enkelt uttryckt handlar detta begrepp om hur elever förklarar aktörers ageranden i det förflutna. För att lärare ska kunna konstruera uppgifter som utvecklar elevers historiska empati behövs dock mer kunskap om hur uppgifternas innehåll och utformning påverkar elevernas historiska empati. Den här studien syftar följaktligen till att undersöka hur gymnasieelever uttrycker historisk empati när de genomför två uppgifter i historisk empati. I studien intresserar jag mig för de kognitiva och de affektiva aspekterna av historisk empati samt hur tidsperioden påverkar elevernas historiska empati. Som undersökningsmetod användes fokusgrupper och think aloud genom att eleverna genomförde två uppgifter i historisk empati, en om sekelskiftet 1900 och en om 1700-talet. Elevernas samtal analyserades med hjälp av Endacott och Brooks konceptualisering av historisk empati. Resultatet visar att eleverna uttryckte historisk empati genom kontextualisering, affektiva kopplingar och perspektivtagande under båda uppgifterna. Det var vanligast att eleverna använde affektiva kopplingar för att förklara aktörers ageranden i det förflutna. Eleverna skiftade snabbt mellan aspekterna och det verkar som att eleverna tenderade att använda affektiva kopplingar när de inte lyckades kontextualisera. Förhållandet mellan de affektiva och de kognitiva aspekterna verkar dock vara mer komplext än så. Resultatet visar inget tydligt samband mellan historisk empati och den historiska tidsperioden, även om det verkade som att en av grupperna hade svårare att uttrycka historisk empati under den andra uppgiften som handlade om 1700-talet. Med hänsyn till den här studiens begränsningar behövs dock fler studier som undersöker förhållandet mellan de affektiva och de kognitiva aspekterna av historisk empati samt hur den historiska tidsperioden påverkar elevers historiska empati.