Dagens skola präglas av ett friare arbetssätt med högre krav på individen än tidigare. Dagens undervisning möter inte alla elevers behov i skolan. Andelen elever som omfattas av åtgärdsprogram ökar och skolan lyckas inte sätta in stöd för alla som är i behov av det. Samtidigt ska skolan bland annat ge alla elever samma chanser att lära sig och utvecklas till sin fulla potential. Barn och ungas koncentrationsförmåga kan förbättras med ökad fysisk aktivitet och motorisk träning. Dessutom kan övningar som tränar elevernas uppmärksamhet och koncentration vara till fördel för barn och unga med koncentrationssvårigheter. Utifrån denna bakgrund syftar studien till att undersöka om det finns skillnader beroende på om aktiviteten är låg intensiv jämfört med medel- och högintensiv och om akademiska pauser gör för nytta på kognitiva förmågor hos barn och unga. Om detta är fallet, även undersöka om och vad akademiska pauser gör för nytta på barn och ungas kognitiva förmågor? Studien är en systematisk litteraturstudie, detta för att skapa en bild av den aktuella forskningen inom området. Artiklar har sökts via databaserna: Google Scholar, Eric (EBSCO) och PsycInfo. Flertalet inklusion- och exklusionskriterier har använts för att nå de artiklar som speglat vårt syfte. Resultatet visar på att lågintensiva aktiviteter som yoga och mindfulness är en effektiv metod för att utveckla elevers kognitiva förmågor. Medel- och högintensiva aktiviteter visar likt lågintensiva, positiva effekter gällande kognitiva förmågor. Beroende på typ av aktivitet har olika kognitiva förmågor påverkats och graden av effektivitet har bestämts av aktivitetens varaktighet och karaktär. Slutsatsen av studien är att beroende på elevernas behov i undervisningen bör en variation av aktiviteter väljas. Därav bör läraren använda sig av varierade typer av aktiviteter under en akademisk paus för att alla elever ska kunna utvecklas. Med anledning av den svenska skolans erkända problem är akademiska pauser av yttersta vikt för vår kommande roll som lärare, eftersom dessa kan underlätta undervisningen för alla elever och skapa ett stabilare klassrumsklimat med mer arbetsro.

Syftet med denna uppsats är att undersöka upplevelser av flerspråkighet i inlärningen i skolan där en jämförelse görs mellan en- och flerspråkiga ungdomars upplevelser av för- och nackdelar. Fokus ligger på de flerspråkiga ungdomarnas upplevelser och vad upplevelserna beror på. Materialet innehåller en intervju med en flerspråkig gymnasieexaminerad deltagare och en enkät med sex enspråkiga och åtta flerspråkiga deltagare spridda i ålder från högstadiet upp till gymnasieexaminerade. Undersökningen visar att alla deltagare upplevde generella fördelar med flerspråkighet. Flest gånger nämner deltagarna kommunikation med andra människor och att man har lättare för språk generellt och i inlärningen i skolan. Nackdelarna upplevdes få men handlade om sämre ordförråd, att blanda ihop språk eller inte kunna språk perfekt. De mest grundade hypoteserna som diskuteras påverka upplevelsen av flerspråkighet i inlärningen i skolan är en individs styrka i svenska språket, utländska skolerfarenheter och den generella upplevelsen av flerspråkighet.     Nyckelord Upplevelse, fenomenografi, flerspråkighet, flerspråkiga, enspråkiga, inlärning, kognitiva effekter

Studien undersöker hörförståelse hos mellanstadieelever i årskurserna 4, 5 och 6. Syftet med studien är att undersöka och synliggöra elevers förmåga att förstå en åldersadekvat, skönlitterär text i ljudformat. Studien fokuserar på att undersöka elevernas hörförståelseförmåga med infallsvinkeln progression mellan årskurser och prestationsskillnad mellan pojkar och flickor. Metoden som använts är kvantitativ och 190 elever från två olika skolor i Mellansverige deltog i undersökningen. Materialinsamlingen skedde anonymt genom en webbaserad enkät med flervalsfrågor. Resultatet visar att det finns en viss progression från årskurs 4 till årskurs 5 och 6 men mellan årskurs 5 och 6 visas inte någon progression. Resultatet för pojkarna och flickorna visar att flickorna fått högre resultat på alla inferensfrågor och något högre slutpoäng än pojkarna. Utifrån resultatet bidrar vår studie till fortsatta diskussioner kring pojkars och flickors prestationer. Dessutom belyser studien det aktiva lyssnandet som är en stor del i undervisningen men forskat på i liten utsträckning.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers läsförståelse i svenskämnet påverkas av en alltmer digitaliserad skolmiljö där eleverna gör både uppgifter och prov i sina datorer eller läsplattor. Vidare undersöks hur läsförståelse påverkas vid testsituationer. Aktuell debatt och Skolverkets motioner om digitala förändringar i skolan ligger till grund för studiens problemområde. I en systematisk litteraturstudie undersöks och analyseras sedan aktuell didaktisk forskning för att besvara studiens frågeställningar. Resultaten som framkommit i den genomförda studien visar på att en majoritet av de undersökta vetenskapliga artiklarna har kommit fram till samma sak, vilket är att läsning som sker digitalt har en negativ inverkan på läsförståelsen hos den som läser. Det som även framkommit i undersökningen är att när ett digitalt test är tidsbegränsat tenderar det att ge sämre resultat än om testet inte är tidsbegränsat. Dessutom påverkar texttypen resultatet, där en informativ text ger sämre läsförståelse än en narrativ text vid digital läsning. Slutsatsen som dras utifrån dessa vetenskapliga artiklar är att läsförståelsen påverkas negativt när läsningen sker på en skärm jämfört med när den sker analogt. Framför allt är det kognitiva förmågor som påverkas negativt hos läsaren på grund av störningsmoment som hyperlänkar och scrollning. Exempelvis visar digitala test under tidsbegränsning genomgående sämst resultat på läsförståelsetest. De styrande i skolan har ett viktigt arbete framför sig för att testningen ska bli likvärdig och rättvis för alla elever då de nationella proven från läsåret 24/25 digitaliseras helt och hållet. Det går att skapa rätt förutsättningar kring den digitala läsningen, men frågan är om det finns en ekonomi för att skapa dessa förutsättningar i det svenska skolsystemet.

Målet med vårt arbete var att ta reda på hur personal inom vård och omsorg för vuxna enligt LSS 9 § 9 upplever sitt bemötande gentemot vårdtagarna. Våra frågeställningar var: Vad har personalen för kunskap om personer med autismspektrumtillstånd?Hur bemöter personalen brukarna vid konflikter? Förekommer det kränkningar eller tvångsåtgärder på gruppbostaden? Hur upplever personalen fenomenet kränkningar och begräsningsåtgärder gentemot brukarna?För att genomföra denna studie använde vi oss av en kvalitativ metod. Det empiriska materialet i studien samlades in genom sex intervjuer med personal från olika gruppbostäder enligt LSS. För att analysera våra insamlade empiriska data använde vi oss av teorier och teoretiska begrepp som disciplin och normalisering, maktrelationer och institutioner.Vår analys resulterade i sju olika teman; att leva upp till omgivningens värderingar och normer, tvång och övergrepp, personalens dubbla roller, välviljan och den eviga barndomen, faktorer som leder till utbrott och utbildning.Våra resultat visar hur personalen överför sina värderingar på användarna att påverka dem i en viss riktning. Som personal, hamnar man i vissa situationer där du måste tolka patientens önskemål pga kommunikationsproblem med brukaren.Kränkningar mot brukarna uppfattar personalen att vara när de själva låter nedsättande till brukarna och hur man tenderar att påverka dem i den riktningen för att tillfredställa sina egna idealoch värderingar.Det finns en välvilja hos personalen för att det ska gå bra för sina vårdtagare och de blir oroliga för att dessa skadar sig. Denna rädslan kan resultera att vårdtagarna blir alltför kontrollerade. Personalen står ständigt inför etiska överväganden i arbetet med dessa människor. Genom kontinuerlig reflektion, särskild utbildning och handledning får personalen bättre förutsättningar för att hantera dessa situationer. Personalen på dessa gruppbostäder är ibland den enda kontakten dessa vårdtagare har med omvärlden. Brukarna hamnar därför i ett beroendeförhållande till sin omgivning och personal, detta i sin tur gör att brukarna hamnar i en sårbar position. Svårigheter att kommunicera med vårdtagarna och personalens bristande förmåga att förstå dessa människor kan leda till utbrott och konflikter. Det är då personalen inte förstår situationen som konflikter uppstår. Återkommande faktorer som kan orsaka utbrott hos vårdtagarna är stress, brist på struktur och smärta. / The aim of our work was to find out how staff in residential care activities for adults LSS 9 § 9 experience their own treatment with a focus on coercion and abuses against consumers. In pursuit of our purpose following questions were raised: How does human users during conflicts and outbreaks? What do staff their own professional role functioning over the users? What is the staff of the knowledge of people with autism spectrum disorders? To conduct this study, we used a qualitative approach. The empirical data in our study were collected through six interviews with staff from various group homes. To analyze our collected empirical data, we have taken the help of theories and theoretical concepts such as discipline and normalization, power relations, institutions and overall problem-creating behavior.Our analysis resulted in seven different themes, users must live up to the ambient values and norms, our experiences of coercion and abuse, by staff's dual roles, staff courtesy, & the patient's eternal childhood, treatment of conflict, the factors leading to outbreaks and education.Our results show how the staff transmits its values on the users to influence them in a certain direction. As a staff, you end up in certain situations where you have to interpret the patient's wishes due. Communication difficulties with the user.Violations and enforcement actions against consumers perceive staff to be when it sounds demeaning to customers and how to tend to affect them in some way to satisfy their own or under the ideal. There is willingness among staff that it will go well their patients and they are also afraid that consumers suffer. This fear may result in violating the patient through the infringement of sovereignty.The staff is constantly faced with ethical considerations in the treatment of consumers. Sometimes you need to restrain a patient for the latter to take a blood test. Through continuous reflections, special training and supervision the staff gets better conditions to deal with these situations.The staff is sometimes the only contact customers have with the outside world. Users are therefore very dependent on staff for their basic needs.In response to conflict situations, staff written individual action plans for how to proceed. In conflicts, the majority of respondents refer the patient to his apartment. Sometimes there are situations where the police must be called.Difficulty in communicating with customers and staff's lack of ability to understand these can lead to outbreaks of users. That is when staff do not understand the users that chaos occurs. Recurring conditions that can cause outbreaks are stress, lack of structure and pain.

En tiondel av Sveriges befolkning är drabbade av tinnitus så chansen är stor att svenska sjuksköterskor träffar på individer drabbade av detta fenomen i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om tinnitus hos allmänsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, med två specifika frågeställningar. Den första var vilket bevis det finns för ett samband mellan tinnitus och depression, ångest, kognitiva besvär och sömnbesvär. Den andra frågeställningen handlade om på vilket sätt som kognitiv beteendeterapi har effekt på tinnitusrelaterade besvär. Metoden för den systematiska litteraturöversikten var Goodmans sju steg modifierad av Willman et al (2006), och ett modifierat protokoll av Carlsson & Eiman (2003) användes för att kvalitetsbedöma de artiklar som hittats i litteratursökningen. Resultatet byggde på tio kvantitativa artiklar. Svaga bevis fanns för ett samband mellan tinnitus och ångest, depression och sömnbesvär. Vad beträffar kognitiva besvär så visade resultatet att det fanns belägg för att tinnitus påverkar uppmärksamheten när den riktas åt flera håll. Kognitiv beteendeterapi hade effekt på tinnitus på så sätt att behandlingen reducerade besvär relaterade till tinnitus. Effekten av behandlingen analyserades med Lazarus copingstrategi som teoretisk referensram. Förslag på rekommendationer till implementering i vården är att då sjuksköterskan möter en patient med tinnitus bör sjuksköterskan förhöra sig om eventuella besvär, och vid behov rekommendera kognitiv beteendeterapi. / One-tenth of the Swedish population is affected by tinnitus so chances are that Swedish nurses will meet individuals affected by this phenomenon in their daily work. The aim of this study was to increase understanding concerning tinnitus in general nurses and nursing students, with two specific questions. The first one was what evidence there is that a relation between tinnitus and depression, anxiety, cognitions disorders and sleep disorders exists. The second question concerned how cognitive behavioral therapy has an effect on tinnitus-related complaints. The method for the systematic literature review was the seven steps of Goodman modified by Willman et al (2006), and a modified protocol by Carlsson & Eiman (2003) was used to assess the quality of the articles found in the literature search. The result is based on ten quantitative articles. There was weak evidence for a relationship between tinnitus and anxiety, depression and sleep disorders. As for cognition disorders, the results showed that there was support for tinnitus affecting attention when it is directed in several directions. The way that cognitive behavioral therapy was effective on tinnitus was that the treatment reduced complaints related to tinnitus. The effect of the treatment was analyzed with the coping-strategy of Lazarus as a theoretic frame. Suggestions for recommendations to the implementation of care is that when the nurse meets a patient with tinnitus should the nurse inquire about any inconvenience, and if there is a need recommend cognitive behavioral therapy.

The number line as a representation at subtraction- A qualitative content analysis of textbooks in mathematic. Number sense has a prominent role in mathematics. It is an ability seen as the basis for the student´s continued development in mathematics. In my work as a teacher it´s a topic that is often discussed in the context of students’ mathematical difficulties. That´s why I found it important to study further. According to two different reports about how the teaching of mathematics in Swedish schools is conducted a large part is devoted to individual work in the book. Taking that into account it´s important to review what it is students face when they work in their textbooks in mathematics. This study is a review of two different base learning materials in mathematics for grades 1-3. The purpose of the review is to describe how mathematics learning materials use the number line in the context of explaining subtraction and to reflect the possibilities for the students to develop number sense. The method used in the study is a qualitative content analysis. The theory behind the study is constructivism together with McIntosh, Reys and Reys (1992) framework about number sense and Thompson´s (1999) way to explain different strategies for mental arithmetic in subtraction. The result of the study shows that the textbooks mostly use the number line within the number range 0-20. The number line is linear and up to twenty it often starts with 0. If it´s used over twenty it only shows the number area the terms of the task are within. The number line mostly shows counting instead of calculating. When the numbers to count with get bigger, algorithms are introduced. One of the reasons for that may be the difficulty to show the size of the amounts with the number line.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av digitalisering i arbetet med klienter med kognitiva funktionsnedsättningar. Metod: För att besvara studiens syfte användes kvalitativ metod. Data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma legitimerade arbetsterapeuter från olika verksamhetsområden inom offentlig sektor. Insamlade data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen av den insamlade data resulterade i fyra kategorier: Att motivera till delaktighet i en alltmer komplex digital vardag, Att mötas digitalt medför för- och nackdelar, Pedagogiska interventioner utifrån digitala förutsättningar samt Behov av att följa med i utvecklingen. Resultatet beskriver nya arbetssätt som arbetsterapeuterna inkorporerat för att stödja klienternas delaktighet i samhället och hantering av digitala verktyg och tjänster. Resultatet beskriver även faktorer som inverkat på arbetsterapeuternas förvärvande av digital kompetens i syfte att bistå med digitala lösningar till sina klienter, då den digitala omställningen påskyndats av Covid-19 pandemin. Slutsats: Studien visade att arbetsterapeuterna tog stort ansvar att förvärva egen digital kompetens för att kunna stödja klienterna till delaktighet, samt att interventioner och mötesformer har behövts anpassas ur ett klientcentrerat perspektiv utifrån digitala förutsättningar. Vidare forskning behövs gällande digitala videomöten som alternativ till fysiska möten och hur de inverkar på arbetsterapeutisk bedömning samt intervention. / Aim: The purpose of this study was to describe the experience of digitalization for occupational therapists in their work with cognitive impairment clients. Method: To answer the purpose of the study, a qualitative method was used. Data was collected through eight semi-structured interviews with professional licensed occupational therapists from different areas within the public sector. The collected data was analyzed through qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The analyzed collected data resulted in four categories: Motivating participation in an increasingly complex digital everyday life, Digital meetings entails pros and cons, Pedagogical interventions based on digital conditions and The need to follow the development. The result describes new ways of working incorporated by occupational therapists to support clients' participation in society as well as the management of digital tools and services. The result also describes factors that have influenced occupational therapists' acquisition of digital skills in order to provide their clients with digital solutions as the digitalization transition has been accelerated by the Covid-19 pandemic. Conclusion: The study showed that occupational therapists took great responsibility to acquire their own digital skills to support their client’s participation, and that interventions and meeting forms have had to be adapted from a client-centred perspective based on digital conditions. Further research is needed regarding digital video meetings as an alternative to physical meetings and the influence on occupational therapy assessment and intervention.

Många klienter som har kommit i kontakt med socialsekreterare har genomgått ett traumasom kan se olika ut. När socialsekreteraren ska ta en del av sin klients redogörelser riskerarsocialsekreteraren att även ta en del av klientens trauma, något som kallas för sekundärtraumatisering. Man kan alltså säga att socialsekreteraren blir traumatiserad av sin klientstrauman. Målet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur socialsekreterare uppleveroch hanterar sekundär traumatisering inom socialtjänsten. Inom hanteringen av sekundärtraumatisering kommer även copingstrategier att beröras. Studien har tagits fram med hjälpav tidigare forskning inom sekundär traumatisering samt begreppet copingstrategier. Studiensförfattare har även använt sig av de teoretiska utgångspunkterna och begreppsförklaringarnasekundär traumatisering (trauma stewardship), empati & empatitrötthet, emotional labour,kognitiva scheman och copingstrategier för att analysera resultatet. Datainsamlingen har skettmed hjälp av fem kvalitativa intervjuer där sedan en tematisering har gjorts. Resultaten fråntematiseringen har sedan presenterats i en tabell med hjälp av Framework (se bilaga 3).Uppsatsens resultat indikerar att socialsekreterare upplever stress, ångest, repetitivatankemönster och skillnad i visad empati gentemot klienter i koppling till sitt arbete, möjligensom en konsekvens av att höra klienters traumaberättelser. Upplevelserna kan också förståsvara reaktioner på att arbeta med det egna känslolivet som verktyg. Socialsekreterareanvänder olika copingstrategier för att förebygga försämrat mående som ser olika ut blandmän och kvinnor. Resultaten tyder även på att det finns brist på kunskap och medvetenhetkring begreppet sekundär traumatisering då det är ett begrepp som sällan diskuteras.

Teman och analysmetoder som genomsyrar denna studie är läroplanskoder och Blooms reviderade taxonomi. Dessa utgör också den här studiens teori och förklaringsmodeller. Begreppet läroplanskod avser ett samlingsnamn för en uppsättning principer bestående av urval, organisation och förmedlingsform av skolans undervisning (Linde, 2021, s. 42). Därigenom har alla läroplaner en läroplanskod som de utformas utifrån. Blooms reviderade taxonomi är ett sätt att tolka kunskapskrav på, genom att rangordna dem utifrån olika nivåer av kognitiva processer och kunskapsdimensioner. Analysmetoden består av en kvalitativ ansats med inriktning mot naturorienterande ämnena: biologi, fysik, kemi och teknik samt de samhällsorienterade ämnena: religion, geografi, samhällskunskap och historia utifrån två svenska läroplaner och två åländska läroplaner. För Sveriges del fokuserar studien på följande läroplaner: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, 2011) och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22, 2022). För Ålands del fokuserar studien på följande läroplaner: Landskapet Ålands Läroplan för grundskolan (ÅLp 96, reviderad 2015) och Ålands läroplan för grundskolan (ÅLp 21, 2021). I och med PISA:s sjunkande kunskapsresultat inom Europa är det av intresse för den här studentuppsatsen att analysera om och hur kunskapskraven från de ovannämnda läroplanerna har förändrats över tid.    Den här studentuppsatsen lyfter forskning om bedömning utifrån kunskapskrav, läroplanskoder och Blooms reviderade taxonomi. Resultatet från studiens kvalitativa innehållsanalys presenteras utifrån en tematisk framställning och en kronologisk ordning. Sveriges resultat presenteras först och följs sedan av Ålands resultat, analysen avslutas med en jämförelse emellan länderna emellan. Studiens syfte är att undersöka likheter och skillnader mellan Sveriges och Ålands kunskapskrav för grundskoleelever upp till årskurs 4 i kursämnena NO och SO, vilket synliggörs genom Blooms reviderade taxonomi. Studiens första forskningsfråga undersöker vilka olika nivåer av kognitiva processer och kunskaps dimensioner genom användningen av Blooms reviderade taxonomi som uttrycks i de svenska- och åländska kunskapskraven för grundskoleelever upp till årskurs 4 i ämnena NO och SO, samt hur det förändras över tid under åren 2011 till 2022. Den här studiens andra forskningsfråga berör likheter och skillnader mellan Sveriges och Ålands kunskapskrav för grundskoleelever upp till och med årskurs 4 inom ämnena NO och SO samt hur de förändras under åren 2011 till och med 2022.   Den här studiens resultat visar genom användningen av Blooms reviderade taxonomi att Sveriges och Ålands kunskapskrav i läroplanerna har förändrats över tid.  Antalet kunskapskrav har ökat i Ålands läroplaner mellan åren 2011–2022, samtidigt som antalet kunskapskrav i Sveriges läroplaner har minskat. I den svenska läroplanen, Lgr 22, var kunskapskraven mer jämt utspridda över kodningsschemat baserat på Blooms reviderade taxonomi jämfört med resten av de undersökta läroplanerna. Den åländska läroplanen, ÅLp 21, visade sig dessutom ha en större andel kunskapskrav i de mer komplexa kunskapsnivåerna av Blooms reviderade taxonomi jämfört med den tidigare åländska läroplanen (ÅLp 96, 2015). Utöver den här studentuppsatsens slutsatser gjordes även en iakttagelse att Sveriges kunskapskrav har gått från att vara mer strikt formulerade till att bli mer öppna för tolkning, samtidigt som vi lade märke till att Ålands kunskapskrav i läroplanerna har gått från att vara mer öppna mot att bli mer tydliga och strukturerade i de nya formuleringarna.