Barn med ADHD upplever ofta problematik inom kognition, motorikoch i sociala sammanhang på grund av de symtom som uppkommerav ADHD. Dessa utmaningar kan i sin tur direkt påverka skolgångennegativt i form av att kunna bibehålla uppmärksamhet, fokusera,passa tider, umgås med klasskamrater och kunna vara aktiv på raster.Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa tidiga arbetsterapeutiska interventioner riktade till barn med ADHD i åldrarnafem till tolv år som kan bidra till ökad delaktighet i skolaktiviteter.Denna litteraturöversikt är baserad på kvantitativa artiklar med arbetsterapeutiska interventioner från databaserna Cinahl with FULLTEXT, PubMed, Web of Science och Medline. Studien resulterade i10 artiklar med 9 olika interventioner som resulterade i tre kategorier:Interventioner med fokus på att förbättra motoriska färdigheter/förmågor, Interventioner med fokus på att förbättra kognitiva färdigheter/förmågor och Interventioner med fokus på att förbättra socialafärdigheter/förmågor. Resultatet visade på att arbetsterapeutiska interventioner kunde hjälpa barn med ADHD att förbättra sina motoriska, kognitiva och sociala färdigheter/förmågor. Slutsatsen i dennastudie visar att det finns ett flertal arbetsterapeutiska interventionerför barn med ADHD, som kan förbättra deras färdigheter/förmågor,vilket kan bidra till ökad delaktighet i skolaktiviteter

Andelen äldre personer > 65 år ökar, vilket leder till att fler lever i hög ålder - som i sin tur innebär en ökad risk för att drabbas av sjukdomar och funktionsnedsättningar. Det kan medföra för den äldre en förändrad livssituation med begränsningar som följd av nedsatt fysisk, psykisk och social hälsa. Litteraturstudiens syfte är att beskriva vilka effekter intervention med djur har i omvårdnad hos äldre personer med demenssjukdomar eller kognitiva funktionsnedsättningar. Metod: En litteraturöversikt gjordes och elva kvantitativa artiklar granskades och strukturerades med hjälp av Fribergs metod för litteraturöversikt. Resultatet visar att djurintervention i studier har påverkat de äldre inom ett par områden, som presenteras utifrån sex kategorier: Olika beteendeförändringar, förändrad psykisk och kognitiv funktion över tid, variation i aktivitet, inverkan på Allmän Daglig Livsföring (ADL), förändring av livskvalitet och oklar effekt på sömnmönster. Slutsats: Studier visade att djurintervention har positiva effekter som minskad aggressivitet, depression och ökad livskvalitet hos äldre med diagnostiserad demens eller kognitiva funktionsnedsättningar. Dessa positiva effekter bör uppmärksammas i större utsträckning, eftersom djurintervention kan bidra till att omvårdnadens kvalitet förbättras.

Orsakerna till matematiksvårigheter är fortfarandeomdiskuterade. Vissa forskare lyfter fram domänspecifika förklaringar som grundar sig i kvantitativa och numeriska funktioner medan andra inriktar sig mer på generella kognitiva förmågor som arbetsminne och uppmärksamhet. Syftet med studien var att studera vissa generella kognitiva funktioner hos elever med matematiksvårigheter och på det sättet testa den domängenerella förklaringsgrunden till matematiksvårigheterna. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats där elever i åldern 12-14år har deltagit genom att göra ett antal tester. Vid analysen har elever med matematiksvårigheterjämförts med jämnåriga som är typiskt presterande i ämnet. I testbatteriet ingick bl a tester av aritmetiska förmågor, jämförelse av mängder och tal samt några utvalda generella kognitiva funktioner. De utvalda domängenerella förmågorna var logisk icke-verbal förmåga, läsförmåga, verbalt arbetsminne, exekutiva funktionen att skifta uppmärksamhet samt spatial förmåga. Resultatet av undersökningen visade att elever med matematiksvårigheter har en signifikant sämre läsförmåga samt logisk, exekutiv och spatial funktion. Däremot visade de inte på något nedsatt verbalt arbetsminne. Resultatet visade inte heller på någon signifikant skillnad i den domänspecifika förmågan att jämföra mängder och tal mellan eleverna med matematikssvårigheter och kontrollgruppen. Detta ger stöd för den domängenerella hypotesen om matematiksvårigheternas orsak. Eftersom det finns kopplingar mellan flera generella kognitiva förmågor och matematiksvårigheter är det viktigt att dessa beaktas vid pedagogiska utredningar av elevers behov av stödinsatser i matematik. Om fokus endast hamnar på matematiska förmågor vid kartläggning blir inte bilden komplett, vilket kan leda tillbristfälliga bedömningar av elevensbehov av anpassningar och åtgärder samt mindre adekvata och effektiva stödinsatser.

<p>Syftet med den här processorienterade studien var att undersöka hur texttypen påverkar översättningsprocessen, och närmare bestämt om olika texttyper aktualiserar olika fokus i de kognitiva processerna. Fyra deltagare fick därför översätta två olika källtexter, en operativ och en informativ. Materialet samlades in med hjälp av Think-Aloud (TA). Studien visar att de båda texterna huvudsakligen gav upphov till liknande fokus. Texttypen verkar således inte ha haft någon märkbar påverkan på översättningsprocessen i det aktuella fallet. Vad gäller deltagarnas individuella processer fokuserade flera av dem på liknande faktorer oberoende av källtexten, vilket antyder att processerna i viss utsträckning kan antas vara individuellt betingade.</p> / <p>The aim of the present study was to investigate whether different text types bring different focuses to the fore in the cognitive processes during translation. Four translator students were thus asked to translate one operative and one informative text while verbalizing their thoughts. The verbalizations were recorded and later transcribed into so called think-aloud protocols (TAPs). The analysis of the TAPs showed that the participants focused on similar aspects regardless of the source text, which indicates that the text type did not have any significant effect on the translation process in the study at hand.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader mellan barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) och normalhörande barn i åldrarna fem till sju år avseende fonologiska och kognitiva förmågor. I studien jämfördes resultat från elva till 44 normalhörande barn med åtta till 25 barn med CI/HA från fyra olika studier. Undersökningsmaterialet utgjordes av kortversionen av Stora fonemtestet, fonologiska representationer, TOWRE samt fem deltest ur testbatteriet SIPS. Testresultaten analyserades kvantitativt och för kortversionen av Stora Fonemtestet även kvalitativt. Resultatet visade att barnen med CI/HA generellt presterade lägre än de normalhörande barnen på test av fonologisk förmåga och fonologiskt arbetsminne, men att de låg i nivå med de normalhörande barnen avseende generellt och visuospatialt arbetsminne. De slutsatser som kunde dras var att barnen med CI/HA presterade signifikant lägre avseende flertalet aspekter av fonologisk förmåga, på gruppnivå, dock var prestationen hos barnen med CI/HA vid uppdelning i åldersgrupper signifikant lägre på test av fonologisk produktion i femårsgruppen, men inte i sex- och sjuårsgrupperna. Beträffande kognitiv förmåga presterade barnen med CI/HA betydligt lägre på test av fonologiskt arbetsminne, men de presterade i nivå med de normalhörande barnen i samma åldrar avseende generellt och visuospatialt arbetsminne. / The aim of the current study was to examine potential differences in phonological and cognitive abilities between children with cochlear implants (CI) and/or hearing aids (HA) and hearing children in the ages five to seven years. The study compared results from eleven to 44 children with normal hearing with eight to 25 children with CI/HA from four different studies. The material consisted of a test of output phonology, a test of phonological representations, TOWRE and five subtests in SIPS. All of the results were analyzed quantitatively and the test of output phonology was also analyzed qualitatively. The results indicated that children with CI/HA in general performed poorer than the hearing children on tests of phonological ability and phonological working memory, but they performed on a par with hearing children on tests of complex and visuospatial working memory. The conclusions that may be drawn are that the children with CI/HA, as a group, exhibited poorer phonological ability on several of tests of phonological ability than the children with normal hearing. When analyzed according to age the children with CI/HA exhibited significantly lower phonological production skills in the group consisting of five year old children, but not in the groups consisting of six and seven year old children. Regarding cognitive ability the children with CI/HA exhibited poorer phonological working memory capacity compared to the children with normal hearing, but regarding complex and visuospatial working memory they exhibited abilities on a par with the children with normal hearing

Studien syftar till att undersöka hur den svenska versionen av WAIS-IV förhåller sig till sin föregångare WAIS-III. Samma försökspersoner testades vid två olika tillfällen med såväl WAIS-IV som WAIS-III för att undersöka om det förelåg skillnader mellan försökspersonernas testresultat från de två olika versionerna. Resultatet visade att det för hela gruppen försökspersoner förelåg signifikanta positiva och starka korrelationer mellan jämförda index och deltest, vilket tyder på att jämförda index och deltest mäter liknande kognitiva konstrukt. Avseende index; IK Hela skalan (HIK) förelåg i samtliga grupper, oavsett administrationsordningen för de två versionerna av skalorna, en signifikant högre genomsnittlig IK-poäng vid testning med WAIS-III jämfört med den genomsnittliga IK-poäng som erhölls vid testning med WAIS-IV. Denna differens kan tolkas som en konsekvens av Flynn-effektens påverkan på försökspersonernas genomsnittliga poängresultat.

No description available.

SAMMANFATTNING För att möjliggöra öppen hjärtkirurgi används hjärt-lungmaskin som leder blodet i en bana utanför kroppen sammankopplat med kroppscirkulationen. Möjliga komplikationer efter kirurgi med stöd av hjärt-lungmaskin kommer från det centrala nervsystemet och kan ge upphov till kognitiva symtom, dessa komplikationer har ökat sedan 70-talet. Kognitiva nedsättningar kan påverka både patientens livskvalitet och sjukvårdens ekonomi. Risker med att opereras med stöd av hjärt-lungmaskin är embolier, hypoperfusion, anestesi och inflammation. Detaljerad information till patienter som ska genomgå hjärtkirurgi gör dem mer förberedda på eventuella komplikationer. För att som vårdpersonal kunna bemöta och informera dessa patienter krävs kunskap om kognitiva nedsättningar postoperativt. Syftet var att belysa kognitiva förändringar hos patienter som opererats med stöd av hjärt-lungmaskin. Litteraturöversikt genomfördes där alla typer av hjärtkirurgi som utförts med stöd av hjärt-lungmaskin valdes att inkluderas. Originalartiklar på svenska och engelska eftersöktes med åtkomst via "full text", ingen begränsning på publikationsår gjordes. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar eftersöktes. Sökord som användes var "cardiopulmonary bypass", "heart-lung machine", "cognition disorders", "neurobehavioral manifestations", "patients", "postoperative" och "experience". Databaser som användes var Cinahl, PsycINFO och PubMed. Slutresultatet blev 15 kvantitativa artiklar som granskades enligt mallar från Sophiahemmets högskola. Ingen artikel exkluderades pga. låg kvalitet, sju stycken bedömdes ha medelkvalitet och åtta bedömdes ha hög kvalitet. Artiklarnas resultat analyserades med studiens syfte som utgångspunkt för att sedan sammanfattas och sammanställas till rubriker. Bedömning gällande artiklarnas etiska ställningstagande har gjorts i samtliga inkluderade artiklar. Resultatet visade att kognitiva nedsättningar var vanligt förekommande. Typer som beskrevs var påverkan på minne, koncentration och visuomotorisk konstruktionsförmåga. Depressiva tillstånd beskrevs och även en koppling till nedsatt minne beskrevs. Det var vanligare att utveckla kognitiva nedsättningar med att opereras med stöd av hjärt-lungmaskin än att opereras utan dess stöd. Kognitiva nedsättningar beskrevs upp till fem år efter operation. Det beskrevs också kognitiv försämring som förvärrades efter ett år till tre år efter operation. Hjärt-lungmaskinen visade sig bidra till utveckling av kognitiva nedsättningar där det också framkom att aortatångtid var associerat med kognitiv nedsättning. Risker för att utveckla kognitiva nedsättningar var hög ålder. Kognitiva nedsättningar utgjorde inte ett hinder för arbete eller vardagliga aktiviteter. Kognitiva nedsättningar är förekommande både på kort och på lång sikt efter att ha genomgått hjärtkirurgi med stöd av hjärt-lungmaskin. Att symtom inte alltid är uppenbara, förutom vid tester ställer krav på att vårdpersonal erbjuder den information som krävs inför operation för att förbereda patienten. Då kognitiva symtom kan debutera senare kan detta tolkas som åldringsprocess och etiologin är inte säkerställd. För att kvalitetssäkra vården kring dessa patienter bör vårdpersonal vara uppmärksamma på kognitiva symtom postoperativt. / ABSTRACT To enable open heart surgery, a heart-lung machine is used which carry blood in a path outside the body coupled to the body circulation. Complications after surgery with support of the heart-lung machine may be derived from the central nervous system and can cause cognitive symptoms, these complications have increased since the 70's. Cognitive impairments can affect both patient quality of life and healthcare economics. Risks of surgery with the support of the heart-lung machine are emboli, hypoperfusion, anesthesia and inflammation. Detailed information for patients about to undergo cardiac surgery makes them more prepared for possible complications. For the nursing staff to respond and inform these patients requires knowledge of cognitive impairment postoperatively. The aim was to illuminate the cognitive changes in patients after undergoing cardiac surgery with the support of the heart-lung machine. Literature review was conducted where all types of heart surgery performed with the support of the heart-lung machine was chosen to be included. Original articles in Swedish and English whereabouts with access via the "full text", no restriction in years of publication was made. Keywords used was "Cardiopulmonary Bypass", "heart-lung machine", "cognition disorders", "neurobehavioral manifestations," "patient," "post-operative" and "experience". Databases used were Cinahl, PsycINFO and PubMed. The end result was 15 quantitative articles which underwent examination according to templates from Sophiahemmet University. No article was excluded due to low quality, seven were considered to have medium quality and eight were judged to be of high quality. Articles results were analyzed by the study's aim as a starting point and then summarized and compiled into headlines. Ethical consideration has been made in all included articles. The results showed that cognitive impairments were common. Cognitive impairments described were the impact on memory, concentration and visuoconstruction. Depressive condition was described and even a link to impaired memory was described. It was more common to develop cognitive impairments after undergoing cardiac surgery with the support of the heart-lung machine than to undergo surgery without its support. Cognitive impairment was described up to five years after surgery. It was also described cognitive decline that worsened after one year to three years after surgery. Heart-lung machine was found to contribute to the development of cognitive impairments, which also revealed that aortic cross-clamp duration was associated with cognitive impairment. Risks of developing cognitive impairment were advanced age. Cognitive impairments did not constitute an obstacle for work or everyday activities. Cognitive impairments are common in both the short and long term after undergoing cardiac surgery with the support of the heart-lung machine. That the symptoms are not always obvious, except when testing requires that health professionals provides the information required before surgery to prepare the patient. Cognitive impairments may have a later debut which can be interpreted as the aging process, and the etiology is not assured. In order to assure the quality of care of these patients, health professionals should be alert to the cognitive symptoms postoperatively.

Ungdomar med ADHD kämpar inte bara med tonårsproblem utan har också kognitiva nedsättningar som kan påverka utförandet av vardagliga aktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva svenska arbetsterapeuters erfarenheter av kognitiva hjälpmedel som intervention för ungdomar med ADHD i åldern 13–18 år. Den metod som användes var av kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio arbetsterapeuter verksamma i norra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera, koda och kategorisera insamlad data. I resultatet av analysen framkom vikten av ungdomens motivation och engagemang samt att stöd och samarbete med nätverket runt om var centralt för att interventioner med kognitiva hjälpmedel skulle lyckas. Arbetsterapeuten behövde skapa sig en bild av ungdomens situation och utveckla ett gott samarbetsklimat för att sedan genom små förändringar nå en fungerande vardag. Genom att använda kognitiva hjälpmedel i samband med strategier och rutiner kunde ungdomen få en ökad självständighet och delaktighet i dagliga aktiviteter. Slutsatser som kunde dras utifrån resultatet var att arbetsterapeuters arbete med ungdomar med ADHD är komplext och påverkas av flera olika komponenter. Enbart kognitiva hjälpmedel löser inte de utmaningar ungdomarna har i vardagen utan det behövs även inlärning av nya strategier och rutiner. / Adolescents with ADHD do not only struggle with teenage problems but they also have cognitive impairments which can affect the performance of daily activities. The aim of this study was to describe occupational therapists experiences of cognitive assistive technology as intervention for adolescents with ADHD between ages 13-18 years. As method a qualitative study with semi- structured interviews were conducted with ten occupational therapists working in northern Sweden. A qualitative content analysis was used to analyze, code and categorize collected data. The result of the analysis showed that the motivation and engagement of the adolescents, together with the support and teamwork within the surrounding network, were important and central aspects for interventions with cognitive assistive technology to be successful. The occupational therapist needed to create a picture of the adolescents situation and develop a cooperation to be able to with small changes reach a functioning everyday life. Through the use of cognitive assistive technology together with strategies and routines the adolescent was able to reach an increased independence and participation in daily activities. Conclusions that could be made from the result showed that occupational therapy work with adolescents with ADHD is complex and affected by multiple components. Cognitive assistive technology alone does not solve the everyday-challenges these adolescents meet as there is also need for learning of new strategies and routines.

BAKGRUND: Generation Y är idag unga vuxna och kommer när de blir pensionärer få ut en lägre inkomst än dem som går i pension idag, vilket ökar betydelsen av ett eget sparande. Tidigare studier har visat ett samband mellan en hög finansiell bildning och pensionssparande. Den finansiella bildningen har dock visats vara låg bland unga. På området beteendefinans finns en rad exempel på kognitiva bias som även de pekar på svårigheter med långsiktigt sparande. Forskning har ofta fokuserat på en specifik påverkande faktor för pensionssparande med ett kvantitativt arbetssätt, men en helhetsbild saknas. SYFTE: Syftet med studien är att undersöka generation Y:s kännedom om och hur de reflekterar kring behovet av långsiktigt sparande till pension, samt analysera hur deras kännedom och reflektioner relaterar till deras livssituation, finansiella bildning och tidigare forskning kring kognitiva bias. GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta personer ur generation Y. Genom frågor där respondenterna fått beskriva både sitt eget handlande, sina tankar, sina åsikter samt vad de anser kännetecknar generation Y har en helhetsbild av deras förhållningssätt till pensionssparande skapats. SLUTSATS: Studiens resultat visar att generation Y som utgångspunkt anser att det finns ett behov av pensionssparande, men att det i deras specifika fall inte passar att spara just nu. Deras faktiska kunskap om behovet av pensionssparande är dock låg. Motviljan att spara kan i flertalet situationer förklaras med överdriven optimism inför framtiden. En alternativ förklaring kan dock vara att generationen i dagsläget helt enkelt är nonchalanta inför sin framtida ekonomiska situation som pensionärer, då de värderar kortsiktig konsumtion högre. / BACKGROUND: Generation Y, who today are young adults, will get a lower income when they retire than those who are retired now. Previous studies have shown a connection between higher financial literacy and saving for retirement, but the financial literacy among young people has been shown to be low. In the field of behavioural finance there are several cognitive biases that also suggests that there are difficulties connected to long term savings. Research has often focused on one specific factor of impact for retirement savings with a quantitative approach, but a conclusive picture is lacking. AIM: The aim of this thesis is to examine the knowledge and reflections of generation Y regarding the need for long term savings for retirement, and to analyse their knowledge and reflections in relation to their conditions, financial literacy and previous research on cognitive biases. COMPLETION: The study has been conducted through qualitative, semi structured interviews with eight people from generation Y. Through questions where the respondents have had the opportunity to describe both their own actions, thoughts, opinions and what they think characterizes generation Y a conclusive picture of their attitude towards retirement savings has been created. CONCLUSION: The study concludes that generation Y as a reference point considers retirement savings important, but that in their specific case it is not suitable to save right now. Their actual knowledge about the need for retirement savings is low. Their aversion to save can in several cases be explained by undue optimism towards the future. An alternative explanation could be that the generation at present simply is unconcerned with their future economic situation in retirement, because they value short term consumption higher.