No description available.

Vad menar vi egentligen när vi säger att vi har det i oss eller att vi ska lära oss med alla våra sinnen och att elever ska utveckla hela sin förmåga? Denna studie är en begreppsanalys av det som man på engelska benämner embodied. Den undersöker detta i en svensk utbildningskontext och försöker finna motsvarande begrepp på svenska. Den belyser hur kroppsligt kunnande/lärande beskrivs inom tre olika utbildningsvetenskapliga områden. Studien består dels av en semantisk undersökning och dels av en kontextuell exploration. Den semantiska undersökningen innehåller en hermeneutisk begreppsanalys enligt Koort (1975) och en etymologisk granskning. Den hermeneutiska explorationen undersöker begreppet embodied först inom praktisk kunskap, sedan inom kognitiva lärandeteorier och slutligen relateras embodied till ett somatiskt kunskapsfält med kroppsliga/body-mind praktiker, på engelska kallat somatics.

<p>Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. På individuella program (IV) är siffran 85 procent. För att kartlägga skolsituationen för en elevgrupp på IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en självskattning av upplevd psykisk hälsa. Huvuddelen av eleverna presterade på en ojämn kognitiv nivå, inom normalvariationen. Arton elever bearbetade information långsamt. Eleverna skattade att de mådde psykiskt sämre än normgruppen. De rapporterade tidiga skolsvårigheter som i vissa fall uppmärksammats,men lämnats utan adekvat åtgärd. Elever med långvariga skolproblem,försvårande additiva faktorer kombinerat med ett begåvningsvärde i normalvariationens nedre spann samt långsamhet vid informationsbearbetning upplever negativa individuella konsekvenser. De negativa effekterna kan mildras med tidiga interventioner på en för eleverna adekvat nivå och beaktat elevernas relativa kognitiva styrkor.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att bidra till att öka kunskapen om hur tekniska hjälpmedel kan användas för att underlätta vardagen för vuxna människor med ADHD.  För att åstadkomma detta görs en genomgång av vilka problem som kan föreligga vid ADHD och vilka strukturer och aktörer som finns i samhället för att erbjuda hjälp och stöd som vuxna med ADHD kan ha behov av. Därefter betraktas vilka strategier och metoder som kan vara användbara för att kompensera för de problem ADHD kan innebära och hur teknik, såväl specialtillverkade hjälpmedel som vanliga produkter, kan användas för att kompensera. En översikt görs av hur teknik kan utformas för att bli användbar, såväl generellt som mer specifikt rörande utformning av hjälpmedel. Detta åskådliggörs genom exempel från några svenska hjälpmedelsprojekt följt av en probleminventering där ett antal studiebesök och intervjuer har tjänat som en bakgrund för förståelse av den stora mängd strukturer, aktörer och hjälpmedel som är möjliga men emellanåt svårtillgängliga vägar till hjälp för vuxna med ADHD.</p><p> </p><p>De som i slutänden kan avgöra vilken nytta ett hjälpmedel innebär är brukarna själva. Deras upplevelser och erfarenheter är en ovärderlig källa till kunskap. Under arbetets gång har frågeställningen preciserats till att lyda: <em>"Hur kan vanliga mobiltelefoner användas som hjälpmedel för att underlätta vardagen för vuxna med ADHD?"</em>.<em> </em>För att besvara denna fråga har semistrukturerade riktade intervjuer genomförts med fyra kvinnor med ADHD som använder mobiltelefonen som hjälpmedel i sin vardag. Intervjuerna har transkriberats och kategoriserats för att identifiera hur mobiltelefoner används, vad som fungerar bra och mindre bra och vad kan göra att mobiltelefonen upplevs som ett fungerande hjälpmedel.</p><p> </p><p>Resultaten från bearbetning och analys av intervjuerna sammanställs i kapitlet sammanfattande analys i avsnitt med användbara funktioner, användbara egenskaper och perspektiv på stödbehov och hjälparroll. I diskussionskapitlet föreslås sedan vidare användning av resultaten i avsnitten teoretiska implikationer och praktiska implikationer. Min förhoppning är att dessa avsnitt tillsammans med de listor och tumregler som presenterats i den teoretiska referensramen skall kunna vara användbara för att identifiera behov och möjliga lösningar som kan vara värdefulla att pröva i det enskilda fallet.</p><p> </p><p>En person kan behöva stöd för att ta till vara de möjligheter mobiltelefonen erbjuder som hjälpmedel. Hjälpen kan behövas i något eller alla steg från problemidentifiering och införskaffande till införande, fortlöpande uppföljning och utvärdering av hjälpmedelsanvändningen. Stödet kan behöva vara av så väl strukturell och habiliterande art som av teknisk natur för att hjälpmedelsanvändningen skall bli så framgångsrik som är möjligt. Siktet bör vara mot vad som kan innebära kvalitet, mervärde och avlastning för individen i dennes liv, inte vad som är ADHD-symptom och hur dessa skall kompenseras.</p><p> </p><p>Vuxna med ADHD är en mycket heterogen grupp och de resultat som presenteras i uppsatsen är att betrakta som en utgångspunkt för vidare funderingar och prövning snarare än som färdiga lösningar som passar alla med ADHD.</p><p> </p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka, utifrån en etnografisk och kvalitativ ståndpunkt, möjligheten till att utöka kunskapen om Situation Awareness (SA). Forskning inom området har länge präglats av ett kvantitativt förhållningssätt vilket anses ha missgynnat och till en viss del hindrat alternativa kvalitativa forsningsansatser för att studera detta intressanta fenomen. Detta arbete försöker, i form av två studier (en litteraturstudie och en fallstudie), bryta trenden av kvalitativ forskning och presentera en annan infallsvinkel för hur SA kan vara organiserat och ett annat förhållningssätt för hur forskning kring SA kan bedrivas. Utgångspunkten för detta försök är teorierna bakom <i>Distributed Cognition</i> (DC), vilka föreslår studien av mänsklig kognition i ett större sammanhang där hjärna, kropp och omgivning bildar ett kognitivt system. </p><p>Resultatet från litteraturstudien visar på att det finns stöd för användningen av DC då utifrån dessa teorier uppstår möjligheten till att studera andra aspekter och förhållanden kring SA. Resultatet från fallstudien i sin tur ger indikationer på att inom forskningsområdet finns ett dominerat kvantitativt förhållningssätt samt går det att identifiera ett behov av kvalitativa ansatser som ett sätt att komplettera den nuvarande forskningen. </p><p>Sammanfattningsvis uppvisar detta arbete indicier som tyder på att DC och kvalitativa ansatser erbjuder andra användbara utgångspunkter och forskningsmöjligheter för studier av SA.</p>

<p><strong><p>Children with Reading and Writing Difficulties and Their Language and Cognitive Abilities</p><p>A Comparison with Children with a Cochlear Implant</p><p>Abstract</p><p>The aim of this study was to examine the cognitive abilities that are important for reading in children with reading disabilities, children with a cochlear implantation and typically developed children. 64 children aged 10-12 years participated in the study. To answer the question at issue we used the following tests: Block Design from WISC III, PPVT III, TOWRE, SL 40 and a few chosen tests out of the SIPS battery. On tests of the lexical access children with reading disabilities performed at the same level as hearing children, while the children with a cochlear implant performed significantly lower. Test of the phonological and complex working memory showed that children with reading disabilities performed significantly higher than children with a cochlear implant, but at the same time lower than typically developed children on the test of phonological working memory. Tests of reading ability showed that children with a cochlear implant performed at the same level as typically developed children, while children with reading disabilities showed lower results. The results indicate that the children with a cochlear implant can develop an adequate reading ability in spite of their phonological difficulties. Phonological skills do not seem to be the only factor influencing reading ability of the examined groups.</p><em><p> </p></em></strong></p>

<p>This study is grounded in an interest in the Swedish Upper Secondary Schools’ role as an educator of democratic citizens, with a specific interest in the moral and cognitive development of Upper Secondary School students. Development in these two areas is treated as results of citizenship education.</p><p>The purpose of the study is to examine moral and cognitive development of students in Upper Secondary School to see if there are any structural differences to be found between the Upper Secondary School programs that are vocationally oriented and the programs that are preparing for further studies on higher levels – since these differences have been both theoretically and empirically implied. The study is based on an enhanced version of Lawrence Kohlberg’s stages of moral development (with teachers’ evaluations of students’ capacity as a reference point of the students’ actual level of moral development) as well as on Kieran Egan’s theory of development through the use of cognitive tools (as seen in five different “shapes of understanding”). There is also a specific interest in how the teachers’ evaluations of the students’ development in the two areas mentioned coincide. The study has been carried out in the shape of an electronic questionnaire sent to Upper Secondary School teachers in Stockholm.</p><p>The results showed that there were great differences between the evaluations made by teachers working in vocationally oriented programs and by teachers working in programs preparing for further studies on higher levels. Generally, teachers working in programs preparing for further studies on higher levels estimated that their students had a capacity greater than average, whileteachers working in vocationally oriented programs estimated that their students had a capacity below average. Teachers working in “theoretical” programs to a larger extent estimated that their students had a use of cognitive tools which was to be expected from their age, while teachers working in vocationally oriented programs to a larger extent estimated that their students had a use of cognitive tools which could be expected from students not yet fully capable of reading and writing. The results also showed that the groups of students who were said to use cognitive toolsexpected from their age at the same time were estimated to have a relatively low level of capacity.</p>

Children with Reading and Writing Difficulties and Their Language and Cognitive Abilities A Comparison with Children with a Cochlear Implant Abstract The aim of this study was to examine the cognitive abilities that are important for reading in children with reading disabilities, children with a cochlear implantation and typically developed children. 64 children aged 10-12 years participated in the study. To answer the question at issue we used the following tests: Block Design from WISC III, PPVT III, TOWRE, SL 40 and a few chosen tests out of the SIPS battery. On tests of the lexical access children with reading disabilities performed at the same level as hearing children, while the children with a cochlear implant performed significantly lower. Test of the phonological and complex working memory showed that children with reading disabilities performed significantly higher than children with a cochlear implant, but at the same time lower than typically developed children on the test of phonological working memory. Tests of reading ability showed that children with a cochlear implant performed at the same level as typically developed children, while children with reading disabilities showed lower results. The results indicate that the children with a cochlear implant can develop an adequate reading ability in spite of their phonological difficulties. Phonological skills do not seem to be the only factor influencing reading ability of the examined groups.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. På individuella program (IV) är siffran 85 procent. För att kartlägga skolsituationen för en elevgrupp på IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en självskattning av upplevd psykisk hälsa. Huvuddelen av eleverna presterade på en ojämn kognitiv nivå, inom normalvariationen. Arton elever bearbetade information långsamt. Eleverna skattade att de mådde psykiskt sämre än normgruppen. De rapporterade tidiga skolsvårigheter som i vissa fall uppmärksammats,men lämnats utan adekvat åtgärd. Elever med långvariga skolproblem,försvårande additiva faktorer kombinerat med ett begåvningsvärde i normalvariationens nedre spann samt långsamhet vid informationsbearbetning upplever negativa individuella konsekvenser. De negativa effekterna kan mildras med tidiga interventioner på en för eleverna adekvat nivå och beaktat elevernas relativa kognitiva styrkor.

This study is grounded in an interest in the Swedish Upper Secondary Schools’ role as an educator of democratic citizens, with a specific interest in the moral and cognitive development of Upper Secondary School students. Development in these two areas is treated as results of citizenship education. The purpose of the study is to examine moral and cognitive development of students in Upper Secondary School to see if there are any structural differences to be found between the Upper Secondary School programs that are vocationally oriented and the programs that are preparing for further studies on higher levels – since these differences have been both theoretically and empirically implied. The study is based on an enhanced version of Lawrence Kohlberg’s stages of moral development (with teachers’ evaluations of students’ capacity as a reference point of the students’ actual level of moral development) as well as on Kieran Egan’s theory of development through the use of cognitive tools (as seen in five different “shapes of understanding”). There is also a specific interest in how the teachers’ evaluations of the students’ development in the two areas mentioned coincide. The study has been carried out in the shape of an electronic questionnaire sent to Upper Secondary School teachers in Stockholm. The results showed that there were great differences between the evaluations made by teachers working in vocationally oriented programs and by teachers working in programs preparing for further studies on higher levels. Generally, teachers working in programs preparing for further studies on higher levels estimated that their students had a capacity greater than average, whileteachers working in vocationally oriented programs estimated that their students had a capacity below average. Teachers working in “theoretical” programs to a larger extent estimated that their students had a use of cognitive tools which was to be expected from their age, while teachers working in vocationally oriented programs to a larger extent estimated that their students had a use of cognitive tools which could be expected from students not yet fully capable of reading and writing. The results also showed that the groups of students who were said to use cognitive toolsexpected from their age at the same time were estimated to have a relatively low level of capacity.