This exploratory study investigates the role of academic writing in a second language (L2) with automated writing evaluation (AWE) tools utilizing generative artificial intelligence (AI), as well as the role of such AI-assistance in cognitive writing processes. The research questions asked if there was a relationship between AWE suggestions and keystroke dynamics, how L2 writers interpreted AWE suggestions and made their decisions, and how AI-assisted writing functions within a cognitive model of writing. Six academics wrote a text in English as L2 using a keystroke logging program. The text was later revised using the AWE program InstaText while their interactions were screen recorded. The recording was then promptly followed by stimulated recall interviews. The keystroke logging data that indicates cognitive demand (e.g., pause length, pause frequency, and deletion frequency) were compared to the AWE suggestion frequency. A thematic analysis was conducted on the interviews to investigate the participants’ metacognitive reflections about their decision-making process. A cognitive model of the writing process was used to map the cognitive processes with the keystroke logging data, AWE interactions, and metacognitive reflections. The findings indicate that longer pauses and fewer typos led to fewer AWE suggestions. Six types of metacognitive reflections were identified in the qualitative data, which was then interpreted together with the quantitative data through a cognitive model of the writing process. / Denna explorativa studie undersöker akademiskt skrivande på ett andra språk (L2) med automatiserade skrivbedömningsverktyg (AWE) som använder generativ artificiell intelligens (AI), samt AI-assistansens roll i kognitiva skrivprocesserna. Studien undersökte om det fanns en relation mellan AWE-förslag och tangentloggningsdata, hur L2-skribenter tolkade AWE-förslag och fattade sina beslut, och hur AI-assisterat skrivande fungerar inom en kognitiv modell av skrivande. Sex akademiker skrev en text på engelska som L2 med ett tangentloggningsprogram. Texten reviderades sedan med AWE-programmet InstaText medan deltagarnas interaktioner spelades in på skärmen. Inspelningen följdes omedelbart av stimulated recall-intervjuer. Tangentloggningsdata som indikerar kognitiv belastning (pauslängd, pausfrekvens och raderingsfrekvens) jämfördes med frekvensen av AWE-förslag. En tematisk analys utfördes på intervjuerna för att undersöka deltagarnas metakognitiva reflektioner kring deras beslutsfattande. En kognitiv modell av skrivprocessen användes för att kartlägga de kognitiva processerna med tangentloggningsdata, AWE-interaktionerna och metakognitiva reflektionerna. Resultaten indikerar att längre pauser och färre stavningsfel ledde till färre AWE-förslag. Sex typer av metakognitiva reflektioner identifierades i de kvalitativa data, vilket tolkades tillsammans med de kvantitativa data genom en kognitiv modell av skrivande.

Fysisk inaktivitet är ett växande problem i dagens samhälle, det bidrar till olika sjukdomar och orsakar samhället stora kostnader. En stillasittande fritid är något som har ökat i Sverige, speciellt bland barn och unga. Arbetet för en ökad fysisk aktivitet är viktigt för en god folkhälsa då det kan påverka hälsan och funktionsförmågan positivt hos många olika individer, särskilt bland barn och unga som är en prioriterad målgrupp i det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning och av vilka anledningar ungdomar i Västerås i åldern 16–19 år är fysiskt aktiva samt undersöka om det finns köns- och åldersskillnader. För att besvara syftet användes en kvantitativ ansats, där respondenterna till undersökningen var gymnasieungdomar i årskurs 1, 2 och 3. I resultatet framkom en signifikant könsskillnad gällande hur mycket respondenterna rör sig i snitt per dag. Resultatet visar på att pojkar rör sig i mer än 60 minuter per dag i större utsträckning än flickor. Resultatet visar på att det främsta motivet till att respondenterna tränar är för att förbättra fysiken. Resultatet har diskuterats utifrån social kognitiva teorin och har använts för att tolka och kunna förklara delar av resultatet, som exempelvis motiv till fysisk aktivitet. / Physical inactivity is a growing problem in today's society and causes major expenses to the society. A sedentary leisure time has increased in Sweden, especially among children and youths. The work to increase physical activity is important for a good public health because it can affect the health and functional capacity positively among various individuals, especially among children and youths who are a prioritized target group in the health-promoting public health work. The aim of this study was to examine to what extent and for which reasons youths in Västerås aged 16-19 are physically active and to examine whether there are gender and age differences. To fulfill the aim, a quantitative approach was used and the respondents to the study were secondary school students in grades 1, 2 and 3. The result showed a significant gender difference regarding how much the respondents are physically active in average per day. The results show that boys are physically active more than 60 minutes per day more often than girls. The results show that the main motive for the respondents to exercise is to improve their physique. The results are discussed on the basis of social cognitive theory and has been used to interpret and explain some of the results, such as motives for physical activity.

The word that disappeared - A scientific essay on the child-rearing responsibilities and practical professional knowledge of preschool educators This scientific essay examines how child-rearing tasks of the preschool educator relates to their practical knowledge from a hermeneutical perspective considered in the light of Hannah Arendt's concept of responsibility. The study consists of six subject narratives and an ethno-logical field study carried out at two preschools. Participatory observations and interviews were used as a method. Explored here is how professional responsibility, regulated in the preschool's governing documents, balances out against interpersonal responsibility in an activity where children spend most of their wakening hours and where attention is given to various factors such as the need for freedom, organisation and security. Examined too is how rules, companion education, self-regulation, leadership, adult authority and the application of governing documents weigh up against the concepts of children's' participation, influence and power. The concept of rearing in preschool is a controversial one: This may be due perhaps to connotations of rigid rules and nagging adults, but also that activities of the last decade have developed towards more school-based learning. Preschool teaching contains so much more however. In the daily workings of the enterprise security is established, while children are also learning to deal with materials and environments, learning to take on their own responsibility—exercising independence on a gradual basis. Alongside free play and creative activities, rearing therefore forms a vital element of children's non-cognitive learning that even affects interaction and communication. A concept that has been a part of the preschool world for over a century rearing has now been removed from the preschool curriculum.  Results demonstrate that the task of child-rearing is an element presupposed in a teachers’ practical knowledge. Based on a complex number of variables, children’s best interests are constantly considered. An unspoken gap sometimes arises between the professional’s responsibility and the interpersonal responsibility that they require to bridge the gap. This becomes particularly evident when children require the response of adults with whom they feel secure. In this manner child-rearing activities, previously seen as solely the parents concern, now also fall upon the educator, even if this remains unsaid. It is therefore assumed that the work of child-rearing will remain in preschools even if the word itself disappears. Responsibility, content and praxis, in the question of child-rearing therefore needs to be discussed and highlighted together with parenting to maintain a socially sustainable future. / I denna vetenskapliga essä undersöks hur förskolepedagogers fostransansvar yttrar sig i förhållande till deras praktiska yrkeskunnande ur ett hermeneutiskt perspektiv och i förhållande till Hannah Arendts ansvarsbegrepp. Studien består av sex egenupplevda berättelser och en etnologisk fältstudie utförd på två förskolor där deltagande observationer och intervjuer använts som metod. Här utforskas hur det professionella ansvaret, som regleras i förskolans styrdokument, balanseras mot ett mer mellanmänskligt ansvar i en verksamhet där de flesta barn vistas större delen av sin vakna tid och där hänsyn ska tas till olika faktorer som behov av frihet, organisation och säkerhet. Därför undersöks också hur regler, kamrat-fostran, självreglering, ledarskap, vuxenauktoritet och tillämpning av styrdokument avvägs mot begrepp som barns delaktighet, inflytande och makt. Fostransbegreppet är omstritt i förskolan. Det kan bero på att det förknippas med stelbenta regler och tjatiga vuxna, men det kan även spela en roll att verksamheten utvecklats i riktning mot ett mer skolämnesbaserat lärande under de senaste tio åren. Undervisningen i förskolan är dock så mycket mer. I grund-verksamhetens dagliga rutiner etableras trygghet samtidigt som barnen lär sig att hantera material och miljöer liksom att ta ansvar för sig själva och stegvis utöva självständighet. Tillsammans med fri lek och skapande aktiviteter utgör därför fostran en viktig del av barns icke-kognitiva lärande som även berör samspel och kommunikation. Ett begrepp som varit en del av förskolans värld i över hundra år och som nu stryks ur förskolans läroplan.   Resultatet visar att fostransuppdraget existerar som en förgivettagen del av pedagogernas praktiska kunskap. Utifrån en mängd komplexa variabler görs ständiga överväganden för barnens bästa. Ibland uppstår även ett outtalat tomrum mellan yrkesansvaret och det mellanmänskliga ansvaret som de behöver överbrygga. Något som blir särskilt tydligt när barn kräver gensvar av vuxna som de känner sig trygga med. Fostranshandlingar som tidigare sågs som föräldrarnas ensak blir på så vis också pedagogernas även om det förblir outtalat. Man kan därför anta att arbetet med fostran kommer att leva kvar i förskolan även om själva ordet försvinner. Ansvar, innehåll och praktiskt handlande i fostransfrågan behöver därför diskuteras och lyftas fram tillsammans med föräldrasamverkan för en socialt hållbar framtid.

This thesis’ purpose is to review how music in school settings contributes to children’s development, psychosocial health, and well-being. The undertaken method is a compilation of current research which focuses on different themes within the field of music in school settings: group processes, personality processes, cognitive processes, and contribution to society. The objective is to find out about how music lessons and music projects are being applied in school settings to support children’s health and development. The thesis answers the following research question: In which ways can the practice of music in school settings contribute to prevent psychosocial problems amongst children and youth? To answer this question, research published between 2006 – 2020 is studied and analysed with three theoretical perspectives to provide a better understanding of the material: social capital, cognitive theory as well as protective and risk factors for children’s development. The used method for carrying out this thesis is a research summary, which summarises the results within thematic units. The results of the study show that music in school settings can contribute to positive factors within groups such as social cohesion, communication, prosocial skills, and behaviour, generating a more positive social environment in schools with possibilities to encounter school problems related to aggression. Furthermore, music practice in school can enhance children’s learning processes within academic dimensions and aspects related to children’s self and well-being. Results also show music projects’ significance of contributing differentresources, especially to schools located in socio-economically poorer areas.

Föreliggande studie analyserar muntliga aktiviteter i elevböckerna och lärarhandledningarna tillhörande läromedlet ABC-klubben. Läromedlet analyseras utifrån ett kognitivt perspektiv med hjälp av Blooms reviderade taxonomi, vilket även utgör studiens teoretiska referensram. Taxonomin synliggör vilka kognitiva processer och kunskapsdimensioner aktiviteterna erbjuder eleverna att nå. Resultatet av analysen jämförs med lärarnas uppfattning om de muntliga aktiviteterna som läromedlet erbjuder. Det granskade läromedlet valdes ut efter att verksamma lärare på lågstadiet besvarat en enkät om vilket läromedel de använder i svenskundervisningen. Enkäten innehöll också frågor där lärarna bland annat svarade på i vilken utsträckning de anser att läromedlet bidrar till elevernas utveckling av de muntliga förmågorna. Resultatet av läromedelsanalysen visar att antalet muntliga aktiviteter är begränsade. Det visar också att aktiviteterna inte erbjuder eleverna att utveckla den högsta nivån av kunskapsdimensioner och i endast en liten utsträckning den högsta nivån av kognitiva processer. Lärarna upplever dock att läromedlet bidrar till att eleverna utvecklar förmågorna att tala, lyssna och samtala. Studiens slutsats är att eleverna borde få fler möjligheter att nå högre kognitiva processer och kunskapsdimensioner gällande muntlighet. Det kräver att muntliga aktiviteter får större plats i läromedlet.

Den här typen av cancer är en fulcancer, det är svårt att vänja sig vid. En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av sexualitet och sexuell funktion efter kirurgi i ändtarmen. Examensarbete i sexologi, 30 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2020. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor som behandlats för ändtarmscancer upplever sexualiteten och den sexuella funktion genom att belysa frågor om den fysiska kroppen, interna processer som tankar och känslor samt yttre faktorer som sammanhang. Ambitionen med studien är att bidra med kunskap till professionella som möter cancerpatienter. Empirin i studien innefattar 7 semistrukturerade intervjuer som har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom var; kroppen, hjärnan och kontexten, tankar om normalitet och upplevelsen av en avvikande kropp, den sexuella personligheten, sex i ett sammanhang; distinktionen mellan lust och incitament, strategier för att hantera utmaningar samt tankar om bemötande inom vården. Studien visar på att individuella variationer som grundas på kvinnornas kognitiva scheman påverkar hur sexuellt relevanta handlingar tolkas och vilka beteenden som följer, vilket är viktigt att beakta efter cancerbehandling. I materialet sågs ett samband mellan negativa tankeprocesser samt upplevda sexuella problem. Genomgående hos flera av informanterna fanns en rädsla för att bli dömd, av partner och av andra människor i allmänhet. Att få cancer i ändtarmen tolkades som stigmatiserande, genom att förlora en funktion som tidigare har kunnat styras mer diskret, upplevde flera av kvinnorna att det hämmade deras liv. Professionellt bemötande var betydelsefullt för den sexuella rehabiliteringen och för att hitta strategier som fungerar efter avslutad behandling. / This kind of cancer is the ugly kind, it’s difficult to get used to. A qualitative study of women’s experiences of sexuality and sexual function after rectal surgery. Master Thesis in Sexology, 30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2020. The purpose of the study was to investigate how women who have been treated for colorectal cancer experience sexuality and sexual function with focus on questions considering the physical body, internal processes such as thoughts and feelings, and external factors such as context. The ambition of the study is to contribute knowledge to professionals in healthcare who meet cancer patients in general. The empirical data in the study includes 7 semi-structured interviews that have been analysed through qualitative content analysis. The themes that emerged were; body, brain and the context, thoughts about normality and the experience of an abnormal body, the sexual personality, sex in a context; the distinction between desire and incentives, strategies for dealing with challenges and perspectives on healthcare. The study shows that individual variations based on women's cognitive schemas influence how sexually relevant stimuli are interpreted and affects the behaviours that follow, which is important to consider after cancer treatment. The study shows a connection between negative thoughts and perceived sexual problems. The informants presented a fear of being judged, by partners and in general. Cancer in the rectum was interpreted as stigmatizing by losing a function that previously could be discreetly controlled, several of the women felt that they were inhibited in their lives. Professional help was important for sexual rehabilitation and finding positive sexual strategies.

Detta examensarbete bygger på en upplevd problematikav personal på ett LSS-boende för ungdomar som delgivitsmig. Genom denna kontakt kunde en tydlig beskrivning gesom problemområdet, förutsättningar och begränsningar,vilket gav projektet en tydlig initial utgångspunkt. Problematikensom urskiljts på boendet var kortfattat att brukarnainte har tillgång till bankomatkort och att vissa dessutominte har tillgång till sina pengar alls. Detta skapar svårigheterdå de skall handla på butiker som övergått till att varakontantlösa. Konsekvenserna av detta är tydlig, man kaninte betala för sig och detta grundar sig i två saker. Trendenav att digitaliseras och bli kontantlös samt att personer medintellektuell funktionsvariation har svårigheter med förståelsenför digitala pengar, där detta projekt främst fokuserarpå den slutliga problematiken.Denna problematik kommer att bemötas med en utgångspunktinom grafisk design och hur det kontantlösasamhället kan utvecklas genom olika designlösningar. Enidégenerering resulterade i att projektet inriktar sig på:att skapa en applikation som förenklar och förtydligar dedigitala pengarnas värde. Detta skall uppnås genom attförse användaren med visuella stöd som kan anpassasefter personlig preferens. Utöver detta skall verktyget ävenfungera som ett betalkort för att utnyttja möjligheten attgrafiskt visa en transaktions påverkan av totala saldot. / This thesis is based on a perceived problem from staffmembers of an accommodation for youths with disabilitiesthat has been shared with me. Through this contact I got aclear view of the troubles that occured, the possibilities andlimitations that revolved around the subject. The problemthat had been identified was how the youths did not haveaccess to or sometimes were not trusted with a cash cardfor different reasons. This has created a problem for thesepeople when they are trying to shop from a store that hasbecome cashless. The consequences of this is clear, theycannot pay for themselves wich is based on two things.The trend of stores turning cashless and that people withintellectual disabilities have difficulties with understandingthe value of digital money. In this thesis I focus on the latter,the understanding of digital money.The problem will be treated with graphic design as a startingpoint and investigate how the cashless community canevolve to be more including. An initial idea session resultedin a focus of creating the following: An application thatsimplifies and clarifies digital monetary value. This will beperceived through providing the target group with a visualaid that can be customized based on the users comprehensionand preferences. The app will also include a paymentfeature that utilizes the opportunity to give the user visualaid. This can provide the user with a deeper understandingof the impact of the transaction on their total ammount.

The purpose of the study is to acquire knowledge and understanding of successful school development, with a focus on students' cognitive abilities. The survey focuses on the implementation of development work and its effects on the organization and students' development. The theoretical framework is based on special educational perspectives, salutogenic perspective and organizational theory. Two contiguous preschool class‑third grade schools are included in the study and primary data consists of interview responses from school staff. The study also includes questionnaire responses from guardians of children in third grade. However, the response rate from the guardians is insufficient for conclusions. The results show that school development changed the view of students' differences and needs. Furthermore, the schools have shifted their focus to group and organizational level, as well as to more promotional and preventive work. Fewer students are included in the student health team and the number of action plans has decreased. The development of the schools is characterized by a shift towards a more critical perspective and has been conducted through strengthened meaningfulness in the form of defined values, consensus in purpose and vision and collegial cooperation. The conditions that enable successful school development are characterized by a strong sense of coherence, in both leadership and conditions. Increased focus on the environment, as well as enhancement of comprehensibility, manageability and meaningfulness, are also factors that have benefited students' development. Factors that hinder school development can be traced to a compensatory and dilemma perspective, as well as to a lack of sense of coherence. Above all concerning attitudes among school staff and external demands placed on the school activities. Our conclusion is that both school development and students' cognitive abilities can be promoted through the application of a salutogenic perspective.

Denna studies syfte var att undersöka hur intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, kritiskt tänkande, utbildningsnivå, tro på pseudovetenskap, utbildning, inställning till klimatforskning samt inställning till vaccin korrelerar med tro på konspirationsteorier. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie där deltagare besvarade ett frågeformulär som mätte variablerna tro på konspirationsteorier, intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, kritiskt tänkande, tro på pseudovetenskap, utbildning, inställning till klimatforskning och inställning till vaccinforskning. Insamling av data skedde via ett icke slumpmässigt bekvämlighets- samt frivillighetsurval. Deltagarna i studien (N=125) var mellan 18 och 82 år gamla (M=46.28, SD=13.48) och bestod av 75 kvinnor och 48 män samt 2 annan/vill ej uppge. Det genomfördes två analyser där resultatet visade att de två modellerna var signifikanta. Resultatet visade att variabeln tro på pseudovetenskap hade en signifikant positiv korrelation med tro på konspirationsteorier och variabeln inställning till vaccin hade en signifikant negativ korrelation med tro på konspirationsteorier. Intuitivt tänkande visades vara en signifikant prediktor utifrån ett självskatttningsformulär men inte från en mätning genom ett test. Variablerna analytiskt tänkande, kritiskt tänkande, utbildning, inställning till klimatforskning var inte signifikanta prediktorer i respektive modell. Den aktuella studiens resultat visade att en högre tro på pseudovetenskap, en högre tendens till intuitivt tänkande samt en mer negativ inställning till vaccin uppvisade högre tro på konspirationsteorier. / This study's purpose was to examine how intuitive thinking, analytical thinking, critical thinking, belief in pseudoscience, education, approach to science regarding climate and approach to science regarding vaccines correlates with belief in conspiracy theories. The study used a quantitative cross-sectional design where the participants answered a questionnaire that measured the variables intuitive thinking, analytical thinking, critical thinking, belief in pseudoscience, education, approach to science regarding climate and approach to science regarding vaccines. The data was collected through a non-randomized convenience and volunteer sampling. The participants (N=125) were aged 18 to 82 (M=46.28, SD=13.48) whereof 75 were women, 48 were men and 2 chose other/wish to not say. Two analyses were conducted where the result showed that each model was significant. The result showed that the variable belief in pseudoscience had a significant positive correlation with belief in conspiracy theories and the variable approach to vaccine had a significant negative correlation with belief in conspiracy theories. The variable intuitive thinking was shown to be a significant predictor based on a self-assessment measurement but not based on a measurement through a cognitive reflection test. Analytical thinking, education, critical thinking and approach to science regarding climate were not significant predictors in each model. The result showed that a higher level of belief in pseudoscience, a higher tendency to use intuitive thinking and a negative approach to science regarding vaccine correlated with a higher belief in conspiracy theories.

Dark Patterns är designmönster som används av företag i syfte att manipulera användare till att fatta beslut som de möjligtvis inte hade gjort annars och som inte gynnar deras egna intressen. Den här studien undersöker användarens upplevelse och perspektiv på dark patterns på en onlineresebyrås hemsida där dark patterns används flitigt. Dark patterns använder sig ofta av kognitiva biaser som utnyttjas hos användaren för att styra användaren till att fatta beslut som användaren inte hade avsikt att fatta, och som till följd kan påverka individens välfärd negativt. Dessa designmönster blir allt mer förekommande inom e-handeln, vilket väcker frågan hur etiskt användningen av dark patterns är. I dagsläget finns inga regelverk i Sverige som specifikt gäller användningen av dark patterns, däremot finns det regelverk som berör dark patterns, exempelvis de riktlinjer som den Europeiska dataskyddsstyrelsen har tagit fram gällande användandet av deceptive patterns samt Europaparlamentets direktiv om otillbörliga affärsmetoder. Forskningsfrågorna som ligger till grund för denna studie är: “Hur upplever internetanvändare dark patterns på onlineresebyråers hemsidor?” och “Hur påverkas användarens attityd gentemot onlineresebyråer som applicerar dark patterns?”. För att försöka svara på frågeställningarna har en kvalitativ kartläggning genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien undersöker hur fyra internetanvändare med stor resvana upplever dark patterns på en onlineresebyrås hemsida med hjälp av simulerade bokningsprocesser i form av förinspelade videor. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade att deltagarna hade en förståelse att man som användare bör vara försiktig vid bokning av resor för att inte bli lurad. Denna urvalsgrupp betonar att de har vant sig vid ett flertal dark patterns och inte längre reagerar på dem. Däremot upplevdes dark patterns som både något som förhindrar en smidig bokning och som störande moment under bokningen. Studien tyder på att när deltagarna är medvetna om dark patterns upplever de dem också som störande och även oetiska. En överdriven användning av dark patterns verkar även skapa en negativ uppfattning om företag som använder dem. Studien visar även att ett överanvändande av dark patterns kan ha motsatt effekt på vad företagen som implementerar dem hoppas på; att användare snarare upplever negativa känslor som påverkar deras köpbenägenhet negativt. / Dark Patterns are design patterns used by companies to trick users to make decisions that they might otherwise not have done and may not be in the user’s best interest. This study investigates users' experience and perspective on dark patterns on an online travel agency’s website that frequently uses dark patterns. Dark patterns often exploit cognitive biases in the user to steer the user to make decisions that the user might not have intended to make, which could have a negative effect on the user’s welfare. These types of design patterns are becoming more and more common within e-commerce which has sparked the question of ethicality in the use of dark patterns. There are currently no regulations in Sweden that specifically cover dark patterns, but there are regulations that affect dark patterns, such as the guidelines The European Data Protection Board have established on the use of deceptive patterns as well as the European Parliament’s “Unfair Commercial Practices Directive”. The underlying research questions for this study are: “How do internet users experience dark patterns on online travel agencies’ websites?” and “How is the users’ attitude towards online travel agencies that apply dark patterns affected?”. In an effort to answer the research questions a qualitative survey has been done with the help of semi-structured interviews. This study investigates how four internet users perceive dark patterns on an online travel agency’s website with the help of simulated booking processes through pre-recorded videos. The interviews were then transcribed and analyzed through thematic analysis. The results show that the participants had an understanding of the need to be cautious during online travel booking to avoid being tricked or scammed. This selection group emphasizes that they’ve become used to a number of dark patterns and no longer react to them. Dark patterns that hinders a smooth booking are however seen as disruptive elements. This study indicates that the users perceive dark patterns as disruptive and unethical when they’re aware of the dark patterns being used. Excessive use of dark patterns also seems to create a negative perception on the company that uses them. This study also shows that an excessive use of dark patterns could have the opposite effect than desired by the company that implements them; that the user is inflicted by negative feelings that affect the users propensity to purchase negatively.