Mobilitet är en grundförutsättning för att människor ska vara delaktiga i samhället. Möjligheten att kunna röra sig i sin stad är förknippat med frihet och rättigheter; något som kommuner och andra offentliga organ har som uppgift att förverkliga. Tillgång till ett fungerande trafiksystem, och framför allt kollektivtrafik, är en rättighet för samtliga av stadens invånare. Vi har under studien identifierat två grundläggande problem. Det första är ett retoriskt problem genom att kommuner har svårt att definiera värdet av social hållbarhet och att de ekonomiska och miljömässiga aspekterna således överskuggar de sociala. Problemet med att definiera social hållbarhet medför att dessa aspekter ofta faller bort under genomförandefasen av ett projekt. Det andra problemet är att de system som finns för att presentera de sociala effekterna av en investering inte i sig själva är tillräckliga för att legitimera sociala investeringar. Syftet med denna studie har alltså varit påvisa hur Malmö stad arbetar med social hållbarhet och att diskutera hur kollektivtrafik kan användas som social investering. Vidare diskuteras behovet av att hitta mätbara faktorer för att kunna utvärdera nyttan av social hållbarhet inom specifika projekt Studien utgörs av en fallstudie av Malmös trafikpolitik och projektet Malmöringen. Inom fallstudien har det genomförts intervjuer med tjänstepersoner från Malmö stad och en genomgång av Malmös trafik- och policydokument. De resultat som framkommit av studien är att det finns ett behov av att bryta ner definitionen av social hållbarhet i konkreta faktorer för att kunna diskutera social hållbarhet både i den tidiga planeringsprocessen och på projekteringsnivå. Det behövs även en kombination av existerande mätsystem för att kunna påvisa både de rent ekonomiska värdena och de kvantitativa värderingarna av icke marknadsprissatta faktorer. Detta måste dessutom kombineras med ett narrativt system vilket syftar till att förmedla upplevda värden som inte går att prissätta: samtliga faktorer måste presenteras på ett motsvarande sätt. / Mobility is a precondition for people to be able to participate in society. The possibility to be mobile is closely associated with freedom and rights: something municipalities and other public institutions are responsible for substantiation. Access to a functioning transport system and above all, public transport, is a right for all citizens. During the work with this essay we have identified two main issues. First, there is a rhetorical issue within the fact that municipalities find it difficult defining the value of social benefits and that economic and environmental benefits therefore are valued above the social. The issue deriving from the difficulty in defining social benefits is that the social aspects often tend to be overridden during the actual realization of a project. The second main issue is that the methods used for presenting social benefits from an investment are not enough when it comes to legitimate a social investment. The main objective with this essay has therefore been to demonstrate the work with social sustainability within the City Office of Malmö, and to discuss how public transport can be viewed as a social investment. Furthermore we discuss the need to find measurable factors to evaluate the benefits of social sustainability within specific projects. This essay consists of a case study of Malmö’s traffic policy and the project Malmöringen. Within this case study we have exercised interviews with public officials. We have also exercised a document study of Malmö’s traffic and policy document. The results of the study indicate a need to break down the definition of social sustainability into more specific factors. The rationale is to be able to discuss social sustainability at an early planning stage as well as at the implementation phase. The conclusion is that a combination of existing system is necessary for measuring social benefits to be able to prove both the economical values and the quantitative values of non-market priced factors. This must also be combined with a narrative system which means to convey experienced values which are unable to put a price on: all factors must be presented in an equivalent way.

Denna studie har för avsikt att analysera hur den rådande trafikplaneringen ser ut i dagens Sverige, med fokus på Stockholm. Fokus ligger på att analysera trafikplaneringens uppkomst med bilen som utgångspunkt, hur denna har bidragit till negativa externa effekter som nu på senare tid uppmärksammats och legat till grund för ökad pådrivning mot ett trafiksystem som behöver förändras mot mer hållbara transporter, likt kollektivtrafik. Genom att analysera rådande regeringsdokument mot olika plan- och visionsdokument så kan studien bidra till att ge en mer reflekterad syn över vad som görs i realiteten mot vad mer visionära mål säger. Studien sker utifrån totalt 2 teorier samt 2 begrepp som är viktiga för att förstå dagens trafikplanering och hur resebeteende kan förändras. Mot detta är det också viktigt att se vad medborgare tycker och tänker för att se om planeringen delas av allmänheten. Detta då ökad samsyn gällande frågor och åtgärder inom trafikplaneringen kan bidra till ökad effektivitet och vilja till förändrat resebeteende. Studien har ett tydligt fokus på bilen och kollektivtrafik som transportmedel.

Ytan är en av kommunernas viktigaste resurser. På ytan spenderar människor sin vardag, möter andra människor, bygger tillit, utbyter idéer och förväntar sig kunna transportera sig på ett enkelt och bekvämt sätt. Transporter är nära förknippat med ytanvändning där det finns tydliga samband mellan de två. Här har planeraren en central roll när kommunerna ställs inför stora utmaningar som ökad befolkningstillväxt, urbanisering och föroreningar som med bristfälliga åtgärder riskerar att fördärva platsens värden. I den här uppsatsen studeras ytanvändning i Örebro, Helsingborg och Norrköping kommun. Studien besvarar hur olika trafikslag påverkar ytanvändningen, hur överbliven yta disponeras, vilken effekt kommunernas policys får för den fysiska miljön och vilka ytbesparande förutsättningar studerade kommuner har för att ställa om med hänsyn till rådande trafiksituation. Syftet i denna studie uppnås genom kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt där kommunala dokument från Örebro, Helsingborg och Norrköping kommun, statistik samt trafikrelaterade teorier och tidigare forskning inkluderas. Resultatet av studien visar att det finns ytbesparande potential. Kommunerna planerar numera för förtätning, funktionsblandning, varierade upplåtelseformer samt ytsnåla trafiklösningar som GC och KT som förväntas spara yta och öka tillgängligheten. I kommunernas planeringen identifieras mönster med planering från centrum där enklare DP:s hittas i centrum medan mer omfattande DP:s sker runt stadskärnan. Planeringen har en tydlig social dimension som måste beaktas. Slutligen visar studien att det finns flera möjliggörande och begränsande aspekter såsom inlåsningseffekten av bilen samt diverse externa och interna förhållanden.

The purpose of this study is to examine which technical possibilities that exists within the local bus traffic and what impact it will have on travelers. To answer this purpose, we will examine the following question, how can digital experience promoted by IoT implementations make the buss journey a more interactive experience? The methods we used to find answers to the question was to do qualitative interviews and focus groups. The interviews we did were with people who worked in one way or another within the local bus services and the participants of the focus groups were individuals who had different travel habits who discussed topics surrounding the local busses. The data from the interviews and focus groups were then categorized into three predefined categories, Realtime information, Social media and Gamification. What we found was that there were three interesting topics that we chose to further discuss, realtime opportunities, control and social interaction. The study shows that the travelers are affected by realtime information and that there is a will to make the information more accessible and digital. Furthermore, the travelers also wanted to have control of their journey and it was important that information was given on the traveler’s terms. The traveler did use social media while on the bus but they said that they didn’t want or expected that it was provided to them on the bus, since they saw the bus application as something that was to be informative and nothing else. At the same time there was a wish for social media aspects on the bus but that it would be informative. Something that future research should look into and keep in mind is how cultural differences affect the experience in public transport as well as how to design experiences for public transport.

Transportsektorn står idag för cirka en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och tillsammans med den Europeiska Unionens (EU) politik finns målsättningen att genom en gemensam lagstiftning minska klimatpåverkan utifrån 2 gradersmålet. Utifrån FN:s ramkonvention, Europeiska unionen och övergripande mål för Sveriges miljöpolitik har Västra Götaland sammanställt energi- och klimatmål som framför att år 2030 ska ett oberoende av fossil energi för den västsvenska ekonomin mynna ut i ett hållbart näringsliv. Orust kommun planerar att förhålla sig till målen genom att öka andelen fossilfria bränslen, öka antalet kollektivresor men även minska totala antalet transporter. I många fall kan dessa mål uppnås genom en effektivisering av befintliga resurser och det är ur detta som examensarbetet får sin aktualitet. Genom att se hur och varför busstrafiken kan samordnas för att likväl transportera paket och mindre gods som individer lyfts fram som målsättning.   För att undersöka möjligheten med implementering av busskonsolidering har en omfattande litteraturstudie utförts, som grundas i att se hur olika distributionsstrategier påverkar effektivitetsvariablerna kostnad, tid och fyllnadsgrad. Effektivitetsvariabler beaktas indirekt genom studien men uppfyller en viktig roll, då resultatet baseras på hur väl dessa uppfylls. För att vidare se möjligheten med införandet av busskonsolidering kompletteras studien med kvalitativa intervjuer som syftar till att undersöka intresset med konsolidering hos diverse företag och transportörer i landsbygden. För att ge ytterligare en dimension på konsolidering med busstrafik genomfördes också en enkätundersökning för att studera skolungdomars attityd och beteende till ämnet.   Skribenterna har med hjälp av det teoretiska ramverket sammankopplat företagens och aktörernas påvisade positiva inställning till konsolidering med busstrafik, i form utav ett samdistributionsprojekt. Därigenom kan alla deltagande aktörer nyttja bussgods som ett effektivt sätt att frakta frekventa leveranser av inkommande och utgående gods. Utifrån det teoretiska ramverket formades tre olika distributionsstrategier som är möjliga att implementera på landsbygdsskommuner. Mjölkrunda med enterminalsystem presenterades som en möjlig lösning i dagsläget, då den är tidtabellstyrd och kan utföras medan bussar inte används till andra planerade rutter. Studien påvisar dock att ifall resurser kan tillsättas och fler företag visar intresse för busskonsolidering är ett mer lämpat transportupplägg, navdistribution med mjölkrunda. Ett mer skräddarsytt transportupplägg i form av ett hybrid navsystem med mjölkrunda presenteras som det optimala transportsystemet för att optimalt dra nytta av bussarnas utnyttjandegrad. Detta system kräver en en mer komplex informationsdelning mellan olika aktörer och är betydligt mer kostsam, men kan i framtiden bidra till att frakt av paket och mindre gods kan ske på ett hållbart och effektivt sätt. / The transport sector currently accounts for about one third of Sweden's total greenhouse gas emissions and together with the European Union's policy, the goal is to reduce the climate impact from a 2-degree target, through a common legislation. Västra Götaland has compiled energy and climate targets, starting in 2030, independence of fossil energy for the western Swedish economy will arise in a sustainable trade and industry. Orust municipality plans to monitor the targets by increasing the proportion of fossil free fuels, increasing the number of public transports, but also reducing the total amount of transport. In many cases, these goals can be achieved through an efficientization of existing resources, and this is what the bachelor thesis gets its actuality. By seeing how and why bus traffic can be coordinated to transport packages and smaller goods with individuals are the objectives of this thesis. In order to investigate the possibility of implementing bus consolidation, extensive literature studies have been carried out, which are based on how different distribution strategies affect the efficiency variables cost, time and load factor. The efficiency variables are considered indirectly through the study but fulfill an important role, as the result is based on how well they are met. In order to further see the possibility of introducing bus consolidation, the study is complemented with qualitative interviews which are aimed at investigating the interest with consolidation at various companies and transporters in the rural area. In order to provide a further dimension of consolidation with bus traffic, a survey was also conducted to study the pupils attitude and behavior towards the subject. Through the theoretical framework, the writers have stated the positive attitude of the companies and operators towards consolidation by bus traffic, in the form of a co-distribution project. By doing this, all participants can make use of bus consolidation as an effective way of shipping frequent deliveries of incoming and outgoing goods. Based on the theoretical framework, three different distribution strategies were formed that are possible to implement in rural areas. Milkrun with oneterminal, was presented as a possible solution in the current situation, since it is timebased and can be performed while buses are not used for other planned routes. However, the study shows that if resources can be added and more companies show interest in bus consolidation, a more suitable transport structure is hub & spoke distribution with milk runs. A more tailor-made transport structure in the form of a hybrid hub & spoke system with milk runs is presented as the most favorable transport system to optimally benefit from the utilization rate of buses. This system requires a more complex information sharing between different actors and is significantly more costly, but in the future it can contribute to the shipment of packages and smaller goods in a sustainable and efficient manner.

<p>Operators of public transport always try to make their service as attractive as possible, to as many persons as possible and in a so cost effective way as possible. One way to make the service more attractive, especially to elderly and disabled, is to offer door-to-door transportation. The cost for the local authorities to provide this service is very high and increases every year.</p><p>To better serve the needs of the population and to reduce the cost for transportation of elderly and disabled, public transportation systems are evolving towards more flexible solutions. One such flexible solution is a demand responsive service integrated with a fixed route service, together giving a form of flexible public transport system. The demand responsive service can in such a system be used to carry passengers from their origin to a transfer location to the fixed route network, and/or from the fixed route network to their destination.</p><p>This thesis concerns the development of a framework for evaluation and design of such an integrated public transport service. The framework includes a geographic information system, optimization tools and simulation tools. This framework describes how these tools can be used in combination to aid the operators in the planning process of an integrated service. The thesis also presents simulations made in order to find guidelines of how an integrated service should be designed. The guidelines are intended to help operators of public transport to implement integrated services and are found by evaluating the effects on availability, travel time, cost and other service indicators for variations in the design and structure of the service.</p><p>In a planning system for an integrated public transport service, individual journeys must in some way be scheduled. For this reason the thesis also presents an exact optimization model of how journeys should be scheduled in this kind of service.</p> / Report code: LiU-TEK-LIC- 2006:38

No description available.

Digitaliseringen har varit en drivkraft för planerare att effektivt använda geografiska informationssystem (GIS) som ett verktyg för att förstå tillgång och närhet till stadens målpunkter. Samtidigt har forskare uppmärksammat en implementeringslucka mellan forskare, utvecklare och slutanvändare inom digitala planeringsverktyg. Det är luckan mellan digitala planeringsverktyg framtagna av forskare och de verktyg som idag är vanliga bland planerare. Syftet med studien var att utifrån tre svenska städer undersöka orsaken bakom implementeringsluckan och hur den kan avhjälpas med målet att främja planerares förståelse för tillgänglighetsanalyser av kollektivtrafik med space syntax. Undersökningen har genomförts med en blandmetod som kombinerar kvantitativ GIS-analys med kvalitativ återkoppling från planerare inom offentlig förvaltning. GIS-analysen har undersökt tillgängligheten tillbusshållplatser i Falun, Gävle, och Uppsala med det space syntax-besläktade konceptet place syntax. Med place syntax beräknades täckningsgraden av kollektivtrafik i vardera stad tillsammans med space syntax-relaterade mått påstädernas topologi. Därefter genomfördes en kompletterande korrelationsanalys för att närmare förstå sambandet mellan befolkningsfördelning och avstånd till busshållplatser. Intervjuer genomfördes med planerare som arbetar med kollektivtrafikplanering, samt en konsult och en forskare inom ämnet. Resultatet av GIS-analysen skickades ut till samtliga respondenter från kommun och region för att låta dem beskriva sina tankar om metodens tillämpbarhet i deras arbete. Resultatet visar att utvecklingen av digitala planeringsverktyg sker i snabbare takt än offentlig förvaltning kan hänga med, vilket bidrar till implementeringsluckan. Bidragande faktorer till det är offentlig förvaltnings begränsade resurser och att avancerad kompetens, om den finns, kan bli personbunden och därmed flyktig. Offentlig förvaltnings forskningskontakt är begränsad men via inhyrda konsulter kan viss forskningskontakt uppnås. Tillämpbarheten av place syntax tool (PST) anses vara god bland de undersökta utövarna inom offentlig förvaltning, men kräver viss grundläggande GIS-kunskap. För att motarbeta implementeringsluckan föreslås att möjligheten för ett nationellt samarbete mellan planeringsutövare och utvecklare av forskningsanknutna planeringsverktyg bör utredas. / Digitalization has been a driving force behind urban planners’ adoption of geographic information systems as a tool for understanding accessibility to urban points of interest. Meanwhile researchers have identified an implementation gap between researchers, developers, and end users of digital planning tools - the gap between digital planning tools developed by researchers and the ones commonly in use by practitioners. The aim of the study was to identify causes behind the implementation gap and how it may be reduced, with the goal of improving planning practitioners’ understanding of accessibility analyses of public transport with space syntax. The study was conducted using mixed methods that combined quantitative GIS analysis with qualitative feedback from planning practitioners from two municipalities and one region. The GIS analysis investigated the accessibility to bus stops in Falun, Gävle, and Uppsala using the space syntax-related concept place syntax. Place syntax was used to calculate the coverage of public transport in each city along with space syntax-related measurements of urban topology. A correlation analysis was then performed in order to gain further understanding of the correlation between population distribution and their distance to bus stops in each city. Interviews were conducted with respondents knowledgeable about public transport planning from each of the cities, along with an expert consultant and a researcher in the field. The results of the GIS analyses were shared with the respondents from the municipalities and region to allow them to share their thoughts about the method’s applicability in their work. The result shows that planning practitioners cannot keep up with the development of digital planning tools, contributing to the implementation gap. This is at least in part because of planning practitioners’ limited resourcesand that advanced knowledge, if available, may be tied to individual people and therefore fleeting. Planning practitioners’ contact with research is limited although some research contact can be achieved by hiring consultants. The applicability of place syntax tool (PST) for is considered to be good for planning practitioners, although some GIS knowledge is required. To mitigate the implementation gap the study suggests that the feasibility of a national cooperation between planning practitioners and planning researchers shouldbe investigated.

Denna rapport avhandlar ett arbete inom ämnet datavetenskap och handlarom utvecklingen av ett system för att studera restidkvoten för sträckor somtrafikeras av Västtrafik, som är en av Sveriges största regionalakollektivtrafikmyndigheter. Restidskvoten anges som förhållandet mellanrestiden med kollektivtrafik och att resa med personbil ([restidkollektivtrafik] / [restid biltrafik]). Med detta som grund har ett system föratt inhämta data om restider med hjälp av Google Maps Directions API samtberäkna restidskvoter och annan metadata utifrån denna insamlade dataskapats. Systemet används till att göra dagliga körningar och lagrar inhämtaddata i en databas hos Västtrafik. Till systemet finns också en dashboard somkan användas för att göra sökningar i databasen som byggts upp och på såsätt hämta, visualisera och analysera önskad data. Restidsdata förkollektivtrafik som erhållits från Google har i stickprov jämförts medrestidsdata från Västtrafik och även om det fanns några avvikelser så stämdede väl överens. Därav dras slutsatsen att data från Google går att använda tillatt beräkna och analysera restidskvoter.

Problem: Sverige har ett tydligt behov att investera i vår infrastruktur och kollektivtrafik samtidigt som det krävs ökade anslag för att upprätthålla och underhålla redan befintlig infrastruktur. Då det påpekas gång på gång att gapet mellan vårt statliga budgetanslag och det faktiska behovet ökar för varje år som går växer problemet. Samtidigt visar erfarenheter från andra europeiska länder att det finns tydliga fördelar med att involvera privata aktörer till samhällsinvesteringar. Sverige ligger dock efter i den utvecklingen, och vi riskerar att våra behov i samhället inte uppfylls. Syfte: Syftet med studien är att utreda huruvida aktörer verksamma inom transportinfrastrukturbranschen ställer sig till OPS-finansiering av kollektivtrafiken. Metod: Undersökningen har utgått från en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer som primär datakälla. Slutsats: I undersökningen har forskarna fastslagit att aktörerna i kollektivtrafiksbranschen är positivt inställda till OPS och dess syfte, och att det finns goda utvecklingspotentialer inom kollektivtrafiken. Forskarna vill dock klargöra att aktörerna menar att det är en lång resa kvar till att större projekt finansieras via OPS, men att kollektivtrafiken i mångt och mycket skulle må bra av att introducera OPS-lösningar i mindre utsträckning för att på så sätt öka kompetensen och öka samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn. / Problem: Sweden has a clear need to invest in our infrastructure and public transport, while it requires increased funding to sustain and maintain existing infrastructure. As pointed out repeatedly that the gap between our state budget and the actual need is increasing, every passing year is a growing problem. At the same time the experience in other European countries, there are clear advantages to involve private players to community investments. Sweden is behind in this development, and we run the risk that our community needs are not met. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether the operators active in the transport industry stands to PPP financing of public transport. Method: The survey was based on a qualitative approach with semi structured interviews as the primary data source. Conclusion: In the study, the researchers determined that the actors in the public transport industry are positive to the OPS and its purpose, and that there is good potential for development in public transport. Researchers want to make clear, however that the actors believe that it is a long way to go to major projects financed through PPP, but the public transport in many respects would do well to introduce PPP solutions to a lesser extent so as to increase skills and boost cooperation between the public and private sectors.