Under 2018 byggs den nya transportnoden Rosengårds station i Malmö. Syftet med denna studie är att förstå hur jämställdhet används som verktyg i planeringsprocessen för att skapa ett transportsystem som svarar mot både kvinnor och mäns behov på ett likvärdigt sätt. Malmö utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering antogs 2011 av Malmö stad och fallstudien utforskar hur jämställdhetspolicys implementerats i planeringen av Rosengårds station. Studien består av semi-strukturerade intervjuer och dokumentanalyser. Fallstudiens resultat pekar på att det jämställdhetsarbete som bedrivits främst har fokuserats på trygghet och saknar de kvalitativa ansatser som skulle behövas. Försvårande omständigheter i jämställdhetsintegreringen av planeringen har varit såväl organisatoriska som kunskapsmässiga faktorer, samt maktstrukturer i samhället. En kollektivtrafiksatsning som Rosengårds station är inte samma sak som att satsa på jämställdhet. Malmö stad uppfyller inte sina egna mål om jämställdhet som en del av alla beslut och planer. Glappet mellan visioner i policydokument kring jämställdhetsintegrering och det faktiska arbetet i Rosengårds station är stort, policymålen omsätts inte till praktisk handling. / In 2018, the new transport node Rosengård Station, will be built in the Rosengård district of Malmö. The purpose of this study is to understand how gender equality is used as a tool in the planning process to create transport system that aims to cater for both women and men’s needs in an equivalent way. In 2011, Malmö City Council adopted a Development Plan for Gender Mainstreaming. This case study explores how gender equality policies were implemented in the planning of Rosengård Station. The study consists of semi-structured interviews and document analysis. The results from the case study indicate that the gender equality work has primarily focused on security, and consequently lacks qualitative approaches, that this paper argues, is highly needed. There have been several obstacles in the gender mainstreaming of the planning, especially in terms of how it´s been organized, but also to lack of knowledge, as well as power structures in society. A public transport initiative, such as the construction of Rosengård Station, cannot be equaled to investing in gender equality. Malmö City does not fulfil its own goals of gender equality, in terms of its decisions and plans. There is a large gap between visions in policy documents on gender mainstreaming, and what has been realized in Rosengård Station. In other words, the policy goals are not translated into concrete action.

Ökad miljömedvetenhet, växande klimatpåverkan och en fortsatt teknologisk utveckling gör att demand responsive transportation (DRT), ses som ett allt mer attraktivt alternativ till traditionell kollektivtrafik för att resa hållbart. Den här uppsatsen undersöker vilka skillnader det finns med DRT-implementationer på landsbygd jämfört med i stadsmiljö, samt vilken roll interaktivitet mellan operatör och resenär kan spela för ett DRT-systems effektivitet.För att svara på detta används en systematisk litteraturstudie och två fallstudier. Resultaten visar att DRT generellt lämpar sig bättre för landsbygd än i stadsmiljö och att DRT fungerar bättre som ett komplement till traditionell kollektivtrafik än som ersättning av den. DRTs potentiella roll i samhället och möjliga framtida forskningsriktningar presenteras och diskuteras. / An increased awareness of environmental issues, climate changes and a continuing technological development makes demand responsive transportation (DRT) a more likely and attractive option for public transportation. This paper examines the differences between various DRT implementations in rural areas compared to cities. It also examines what role interacitivity can play to increase a DRT-systems efficiency.To answer this, a systematic literature review is conducted along with two case studies. The results show that DRT is generally more suited to rural areas compared to cities. It also shows that DRT works better as a complement to public transport, rather than a replacment of it.The potential role of DRT in a society and future research matters are presented and discussed.

Kollektivtrafik är en stor del av mångas vardag och en självklar del av staden. Internationellforskning visar att möjligheten för medborgare att delta i kollektivtrafikplaneringen är tämligenlåg. Däremot saknas det kunskap kring hur detta ser ut i Sverige. Syftet med denna studie varatt öka kunskapen kring hur medborgardeltagande kan se ut inom planeringen avkollektivtrafik. Studien syftade även till att skapa en förståelse för hur planering av kollektivtrafiksker i praktiken. För att undersöka detta har en fallstudie av bussprojektet HelsingborgsExpressen iHelsingborg genomförts. Genom en analys av policydokument och intervjuer medtjänstepersoner har det skapats en nyanserad bild av HelsingborgsExpressen samtmedborgardeltagande inom kollektivtrafik.Studien visar att kollektivtrafikplanering utgår från en rationell planeringsmodell som följertydliga planeringsprinciper för att bidra till uppsatta mål. Målet om en ökad andelkollektivtrafikresenärer förekommer ofta inom denna diskurs. Planeringsprocessen förHelsingborgsExpressen har i mångt och mycket liknat detta tillvägagångssätt. Studien visardock att det inom HelsingborgsExpressen till viss del skett en kombination av rationell ochkommunikativ planering. I planeringen genomfördes en dialog på stadsdelen Råå där syftet varatt få reda på hur medborgarna ställde sig till tre olika alternativ för bussens sträckning. Studienvisar också på att en dialog inom kollektivtrafikplanering kan syfta till att informeramedborgare, få tillgång till den lokala kunskapen samt som ett verktyg för en ökad inkluderingav medborgarna. Inom HelsingborgsExpressen framgår det att medborgarnas lokala kunskapär betydelsefull, däremot finns det tvivelaktigheter angående hur kunskapen har använts samtvilken betydelse den har haft i den beslutsfattande processen. / Public transportation is an essential part of many people’s everyday life and a natural segmentof the city. Research outside Sweden shows that the possibility for citizens to participate withinthe planning of public transportation is rather limited. There is a lack of knowledge whetherthis statement applies to a Swedish context or not. The purpose of this study was to contributewith knowledge and understanding to the discourse of citizen participation and the planning ofpublic transportation in Sweden. This has been achieved by a case study of a Bus RapidTransportation project called HelsingborgsExpressen (The Helsingborg Express) in the southernpart of Sweden. A content analysis and interviews with planners has resulted in a nuancedpicture of HelsingborgsExpressen and citizen participation within the public transportationplanning.The study shows that the planning of public transportation is based around a rational planningdiscourse that follows established planning principles and set goals. The goal of a redoubledmarket share for the public transportation occurs frequently within the discourse in question.The planning process for HelsingborgsExpressen is, in many regards, an example of this. Withinthe planning, one opportunity for citizen participation occurred in the district Råå. The purposeof this citizen participation was to let people prioritize amongst three possible routes for the bus.The study also shows that citizen participation within the planning of public transportation canbe used to inform the citizens, access their local knowledge as well as a tool for including thecitizens to a greater extent. Within HelsingborgsExpressen, the study shows that the citizens’local knowledge is valuable, but the question regarding how this local knowledge has been usedin the decision-making process still exists.

Det finns en kunskapslucka om hur svensk kollektivtrafik kan stärka social hållbarhet. Teorin om rumslig felmatchning är fortfarande en tämligen outforskad teori i svensk kontext som, om den implementeras, skulle kunna bidra med beslutsunderlag för svenska beslutsfattare. Denna uppsats undersöker hur teorin om rumslig felmatchning kan testas i svensk kontext, och i samband med kollektivtrafik. Baserat på socioekonomiska data och trafikdata från Uppsala län utvecklades en kod som kan beräkna restider och utföra regressionsanalys med pendlingstid som beroende variabel. Utifrån den resulterande regressionsanalysen kunde ett flertal samband observeras. Restider är lägre i områden där befolkningstätheten och genomsnittsåldern är högre. Restider är också kortare i områden där antingen andelen invånare med hög eller låg ekonomisk standard bor. Ett svagare samband upptäcktes också mellan korta restider, områden med högre andel synlig minoritet och i områden med högre andel arbetslöshet. Restider är högre i områden där andelen individer i arbetande ålder är högre, samt i områden där andelen arbetare är hög. Samtidigt som resultaten bidrar med insikt om hur Uppsala läns befolkning förhåller sig till kollektivtrafiken kan inte resultaten bekräfta eller förkasta teorin om rumslig felmatchning. Studien insikter kan däremot bidra med underlag för framtida studier inom ämnet.

På landsbygden finns sällan god tillgång till kollektivtrafik vilket har bidragit till att landsbygdens invånare har fått förlita sig på bilen som transportmedel. Regioner med stora delar av landsbygdsområden minskar ofta i befolkning vilket skapar svårigheter för den regionala kollektivtrafikmyndigheten att erbjuda invånarna transportmöjligheter på grund av minskad efterfrågan av kollektivtrafik. Landsbygdens invånare har således ofta svårt att transportera sig till samhällets grundläggande funktioner om de inte har tillgång till bil, vilket kan resultera i social exludering. Kombinerad mobilitet där flera olika transportmedel kompletterar varandra har pekats ut som en potentiell lösning på landsbygdens bristande kollektivtrafik. Uppsatsen studerar hur kombinerad mobilitet på landsbygden kan motverka transportrelaterad social exludering samt bidra till en regional utveckling. Uppsatsen tar utgångspunkt i en fallstudie där Region Blekinge studeras samt de tre kommunerna; Ronneby, Olofström och Karlskrona kommun. För att söka svar på uppsatsens syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer samt strategiska dokument från Region Blekinge använts som metod. För att analysera intervjuerna och de strategiska dokumenten har en kvalitativ innehållsanalys använts. Det empiriska materialet kopplas samman med uppsatsens analytiska ramverk som baseras på teori kring social rättvisa och governance. Slutsatserna visar att Region Blekinge arbetar med kombinerad mobilitet som ett komplement till kollektivtrafik på landsbygden där det inte är möjligt att bedriva kollektivtrafik. Det finns även samarbetssvårigheter för hur de inblandade aktörerna ska gå tillväga för att främja utvecklingen av kombinerad mobilitet och motverka transportrelaterad social exludering. Slutsatserna visar även att det finns potential för arbetet med kombinerad mobilitet att möjliggöra för att fler människor kan transportera sig till arbetsplatser samt fritidsaktiviteter som kan bidra till en regional utveckling.

The share of elderly people in the worlds population is evergrowing and research has shown that elderly people may face difficulties when using public transport. Therefore the purpose of this study is to investigate elderly individuals usage of public transport and the role of transport providers as well as decision makers in Malmö. This has been done using qualitative methods which includes both semi-structured interviews with transport providers and decision makers but also a focus group consisting of elderly individuals. The theoretical framework contains three concepts, mobility, social exclusion and perceived accessibility along with factors that affects elderly peoples use of public transport. Differences in priorities regarding public transport also constitutes the theoretical framework. The studys empirical material consists of information concerning elderly travelers experiences using the public transport in Malmö but also how transport providers and decision makers work in order to promote this groups usage. The analysis discuss how increased mobility for elderly travelers could decrease the risk for social exclusion along with how different factors affect their perceived accessibility. Priorities of transport providers and decisions makers as well as elderly travelers is also discussed. The conclusions show that using public transport facilitates the possibilities for elderly travelers to carry out activities as well as socializing with family and friends, which decrease the risk for social exclusion. How the busdriver manage the bus and the characteristics of the seats seems to affect elderlys perceived accessibility the most. However, elderly travelers, decision makers and transport providers seem to have similar priorities regarding public transport in Malmö. / Andelen äldre människor i världen blir allt större och forskning visar att vid användande av kollektivtrafik så kan äldre resenärer uppleva svårigheter. Syftet med denna studie är därmed att undersöka äldres användning av kollektivtrafiken och vilken roll kollektivtrafiksaktörer har i detta. Detta har gjorts genom användandet av kvalitativa metoder, i form av semistrukturerade intervjuer med kollektivtrafiksaktörer och en fokusgrupp bestående av äldre resenärer. Det teoretiska ramverket består dels av de tre begreppen mobilitet, social exkludering och upplevd tillgänglighet men även faktorer som påverkar äldres användning av kollektivtrafiken. Vidare så utgör även skillnader i prioriteringar en del av det teoretiska ramverket. Studiens empiriska material består av äldre resenärers upplevelser av kollektivtrafiken i form av information insamlad via en fokusgrupp och intervjuer utförda av Malmö stad. Utöver detta så utgör även kollektivtrafiksaktörers arbete för att främja äldres användning av kollektivtrafiken en del av det empiriska materialet. I analysen diskuteras hur ökad mobilitet för äldre individer kan reducera risken för social exkludering men även hur de olika faktorer påverkar de äldre resenärernas upplevda tillgänglighet. Kollektivtrafiksaktörerna och de äldre resenärernas prioriteringar diskuteras även. Slutsatsen visar att användandet av kollektivtrafik främjar möjligheten för äldre resenärer att delta i aktivitet och socialisera med vänner och familj, vilket minskar risken för social exkludering. Busschaufförernas körning och sätenas egenskaper är faktorer som tycks påverka äldre resenärernas upplevda tillgänglighet mest. Däremot tycks både äldre resenärer och kollektivtrafiksaktörer ha liknande prioriteringar om kollektivtrafiken i Malmö.

Hållbar mobilitet är ett växande ämne inom samhällsplaneringen som blivit alltmer omtalat. Att främja hållbar mobilitet är en nödvändig åtgärd för att tillgodose en långsiktig hållbar utveckling av våra svenska samhällen. Detta kandidatarbete undersöker begreppet ”hållbar mobilitet” och hur det kan främjas inom fysisk planering. Syftet med detta kandidatarbete är att undersöka hur ett centrumnära stadskvarter kan utvecklas med fokus på hållbara mobilitetslösningar. Syftet är vidare att föreslå lösningar i stadsplaneringen på åtgärder som ökar förutsättningarna för hållbar mobilitet, samt visa på vilka medel planerare kan använda för att främja hållbar mobilitet inom fysisk planering. Detta kandidatarbete är ett planeringsprojekt och har sin utgångspunkt i Karlskrona. I arbetet har bland annat ett gestaltningsförslag tagits fram för hur Handelshamnen på Trossö kan omgestaltas till ett stadskvarter med fokus på hållbara mobilitetslösningar. Metoderna dokumentstudie och platsanalys har tillämpats och legat till grund för arbetets kunskapsöversikt, projektprogram och gestaltningsförslag. Utfrån studiens resultat framgår det att i huvudsak fem faktorer är viktga att främja för att bidra till en hållbar mobilitet. De fem faktorerna är: fotgängarvänlighet, cykelvänlighet, kollektivtrafk, utformning av parkering och styrning samt integrering av mobilitetshus.

Rapporten undersöker hur bostadspriser påverkas av avståndet till kollektivtrafiken och sambandet det har till befolkningstätheten i området. Sedan så är det just också hur detta skiljer sig rent teoretiskt och i praktiken som skiljer det här arbetet från andra liknande arbeten då det oftast endast ett av detta och dess påverkan ligger i fokus. Insamlingen av data till arbetet har sket via den kvalitativ metod som avser att med hjälp av intervjuer, arkivdata och teorier som är anpassningsbara för att uppfylla syftet och besvara frågeställningen. Det finns några olika modeller och teorier som används som grund rent teoretiskt vid detta problem. Men stor skillnad mellan teorin och praktiken framkom snabbt då intervjuerna började då de flesta ej aktivt använde de modeller som kunde förklara avståndet till kollektivtrafikens påverkan samt befolkningstäthetens påverkan på bostadspriserna men i praktiken använde sig värderarna av marknadskännedom och ortsprismetoden vid nästan alla värderingar då de flesta ansågs att det räckte med dessa metoder för att värdera bostäder. Men så rent teoretiskt så finns det ett samband mellan avståndet till kollektivtrafiken och befolkningstäthet och det har oftast en positiv påverkan på bostadspriser men kan variera beroende på fler olika variabler som kan förekomma från fall till fall. Sedan så genom de fem intervjuer har empiriska data erhållits för att kunna koppla teorin till verkligheten. De fem respondenterna diskuterade först ifall sambandet fanns men även problematik med det, de flesta respondenter höll med att i praktiken finns det ett vist samband men att det var svårt att kvantifiera men att det ej är direkt och enbart mellan avståndet till kollektivtrafiken och befolkningstätheten då detta endast är två faktorer av väldigt många flera som påverkas tillsammans och förbättras oftast i liknande takt i följd av att det ställs högre krav och att ett område blir mer attraktivt att leva i. Slutligen så i praktiken behövs det i nuläget ej några nya modeller eller teorier för att kunna värdera bostäder med vikt på avståndet till kollektivtrafiken och befolkningstätheten, men att ifall dessa faktorer blir väldigt eftertraktade och attraktiva kan nya analyser och studier behövas göras för att marknaden ska kunna dra slutsatser om hur mycket dessa faktorer påverkar bostadspriserna. / The report examines how the housing prices get affected by the distance to public transport and the relationship it has with the population density in the area. Then it is precisely how this differs purely theoretically and in practice that separates this work from other similar work, since usually only one of this factors and its impact is in focus. The collection of data for the work has taken place via the qualitative method which intends to use interviews, archival data and theories that are adaptable to fulfil the purpose and answer the question. There are a few different models and theories that are used as a theoretical basis for this problem. But a big difference between theory and practice quickly emerged when the interviews began, as most did not actively use the models that could explain the impact the distance to public transport and the impact of population density on housing prices, but in practice the valuers used market knowledge and the local price method for almost all valuations as most considered that these methods were sufficient to value housing. But purely theoretically, there is a connection between the distance to public transport and population density, and this usually has a positive impact on housing prices but can vary depending on several different variables that can occur from case to case. Then through the five interviews, empirical data has been obtained to be able to connect the theory to reality. The five respondents first discussed whether the connection existed but also problems with it, most respondents agreed that in practice there is a certain connection but that it was difficult to quantify but that it is not directly and only between the distance to public transport and the population density as this are only two factors out of many that are affected together and usually improve at a similar rate as a result of higher demands being made and an area becoming more attractive to live in. Finally, in practice, there is currently no need for new models or theories to be able to value housing with weight on the distance to public transport and the population density, but that if these factors become very sought after and attractive, new analyses and studies may need to be done so that the market can draw conclusions about how much these factors affect house prices.

Många anser att framtiden för mobilitet är självkörande fordon och det finns många företagsom arbetar med detta. Ett självkörande fordon innebär att fordonet inte kräver en förare ochatt systemet sköter alla aspekter av körningen. Runt om i Sverige finns det projekt medsjälvkörande bussar, då de anses kunna skapa förutsättningar för en mer hållbar mobilitet.Med ett så pass nytt fenomen som självkörande bussar blir det intressant att tänka på vad dekan bidra med i samhället och hur de kan påverka den kollektivtrafik vi har idag. Denna studie undersöker möjligheterna för hur självkörande bussar bidrar till hållbarmobilitet i svenska städer. Detta kommer undersökas genom att titta på hur de självkörandebussarna kan medverka till mer ekologiska, ekonomiska och sociala kommunikationer i enstad och om de kan bidra till att effektivisera kollektivtrafiken och göra den mer attraktiv.Studien undersöker även möjligheterna för en eventuell implementering av självkörandebussar i Karlstad tätort. Det teoretiska ramverket för studien utgår från tidigare forskning ochteori om mobilitet, bilism, hållbar utveckling, autonoma fordon och kollektivtrafik. Studiensmetod består av kvalitativa undersökningar och utgörs av semistrukturerade intervjuer ochdokumentanalyser. Intervjuerna har genomförts med respondenter från Ride the Future ochRegion Värmland samt dokumentanalyser på dokument av WSP och RISE. Alla dessa aktörerär aktiva inom arbetet med framtida mobilitetslösningar och har stor inverkan på arbetet medsjälvkörande bussar. Studiens slutsatser har visat att de självkörande bussarna främst kommer att förbättra deekologiska och sociala kommunikationerna i svenska städer. En av de främsta ekonomiskavinsterna är förarkostnaden, som inte går att räkna med, då det finns möjlighet för att enanställd övervakar flera självkörande bussar på distans eller att det kommer krävas personalombord på bussarna, vilket tar ut den ekonomiska vinsten. Studien har även visat att det finnsmöjligheter att implementera självkörande bussar i Karlstad tätort, dock inte på stor skala dådagens självkörande bussar är för små och långsamma. Det finns användningsområden iKarlstad tätort för de mindre självkörande bussarna, särskilt vid dörr-till-dörr transporter ochon demand lösningar där den konventionella bussen inte kan gå.

During the covid-19-pandemic travel habits changed drastically, and people were expected to work from home to the utmost possible extent. Therefore, public transport was used less, and people preferred car and active transport such as biking and walking.  The restrictions that were used in Sweden was removed during early 2022, and the public transport use was expected to rise again. However the level of public transport use in 2022 did not reach the same level as 2019, making it apparent that the habits from the pandemic still affected the choice of travel. The purpose of the study was to investigate the travel choices that was established after covid-19, and to answer questions about travel habits and why one chose not to travel with public transport. An online survey was distributed in Kalmar, with questions about safety and habits of traveling. The respondents claimed their travel habits were currently the same as before the covid-19-pandemic. When it came to safety the respondents were confident in their travel choices and felt mostly safe, and the most prominent cause for worry was the risk of delays within public transport, rather than the risk of contracting a virus. The answers from the online survey was not what was expected from the studies done before, which have shown a decrease in use of public transport after covid-19. The result showed a positive attitude towards sustainable travel choices, and in the future it can be expected that the habits of the pandemic will be replaces by new habits of travel. / Minskade antal resor och att jobba hemifrån var två av covid-19-pandemins konsekvenser. De resor som utfördes var främst med bil eller cykel och gång, och kollektivtrafikens marknadsandel minskade signifikant. Covid-restriktionerna i Sverige togs bort tidigt under 2022, och de kollektiva resorna förväntades öka igen. Däremot blev den kollektiva marknadsandelen inte densamma som 2019. Vanorna som skapades under pandemin verkade fortfarande påverka resvalen. Syftet av studien var att undersöka vilka resvanor som utvecklades efter covid-19, med frågeställningar om resval efter pandemin och varför man valde att inte resa med kollektivtrafiken. Det delades ut en enkät till boende och besökande i Kalmar, med frågor angående resvanor och säkerhet när man reser. Resultatet visade att respondenterna ansåg att resvanorna de hade efter covid-19 var ungefär samma som innan covid-19. Vad det gällde säkerhet upplevde resenärerna att de kände sig mestadels säkra med alla resval, och anledningar till oro verkade främst handla om risk för förseningar, snarare än smittorisk. Svaren från enkäten var inte vad som förväntades. Tidigare studier visade att kollektivtrafikens marknadsandel minskade efter covid-19, vilket respondenterna själva inte upplevde. Resultatet visade däremot en positiv attityd kring hållbara resval, och man kan i framtiden förvänta sig att pandemivanorna kring resval ersätts med nya resvanor.