This thesis aims to examine the manifestation of ecophobia in negative emotional expressions in Heart of Darkness by Joseph Conrad and “The Man Whom the Trees Loved” by Algernon Blackwood and how this relates to colonialism and colonial anxiety. The term ecophobia, popularized by Simon C. Estok, describes deep rooted, negative emotions and attitudes towards the natural environment that is prevalent in most of humanity. This thesis implements the theory of the origin of ecophobia, described by Brian Deyo as a fear of nature’s indifference towards humans and how it confronts us with our own dreaded mortality. According to theories on ecophobia, colonialism has been a successful method to expand western control over the nature that has been perceived as a threat to our existence.Previous research of Heart of Darkness and “The Man Whom the Trees Loved” have not delved into how the negative emotions toward nature and the primitive relates to the root cause of the fears – the fear of our own mortality. This thesis aims to fill that gap. The analysis shows how the main characters of each work display negative emotions according to three categories related to theories of ecophobia: a fear of the primitive core of the civilized man, a fear of transgressions that threatens western narratives and methods used to cover up the fact that we are mortal animals, and a fear of attack against ourselves or our culture that occurs when the methods and narratives fail.

The purpose of the paper is to investigate how different religious groups such as Muslims and Christians are presented in the digital magazine Samtiden. Furthermore, the purpose is to investigate whether and how different religions differ in their presentation and whether there is a clear agenda related to emerging beliefs.  The actual selection I chose to start from is the year 2018 where articles in relation to my keywords and delimitations have been shown. They have then been analyzed through a qualitative text analysis with the ambition to be able to answer my questions and the purpose of investigating how different religious groups such as Muslims and Christians are portrayed in the digital magazine Samtiden. By starting from my theoretical starting points about postcolonial theory, anti-emigration, post-secular theory and gender perspective, I, along with methodological approaches, have got tools to be able to analyze the material in a successful way.  My results show how the representation of religions is manifested and what distinguishes them from where it appears that stereotypical categorizations such as Muslims are cruel, violent and perceived as a threat while Christians appear to be victims of Muslim aggression. The Christian and "Swedish" appear to be intertwined and constitute "we" while Muslims are portrayed as "them".

The purpose ofthis study is to examine how Sweden and Denmark explain their colonial experience in textbooks. A comparison will be made between Sweden’s colonization of Sápmi and treatment of Samer, and Denmark’s colonization of Greenland and treatment of Innuits. To conduct this study a comparative method was utilized, as well as hermeneutic theory which was used to try to understand how the countries explain their colonial experience. The theory applied for this topic was selective traditions in a textbook perspective. The results show that Sweden tones down their colonial experience, and the textbooks differ a lot in (if) and (how) they mention Sweden’s experience. The colonization of Sápmi is toned down as well as the treatment of Samer in books written before the new curriculum. The textbooks written after the new curriculum present a less toned down version of Sweden ́s treatment of Samer. This change is due to changes in society, as Samer have gained a lot more rights in Swedish society, which can be seen in Swedish textbooks. Denmark does not hide their colonial experiences, and the books also have more consensus in their description of Denmark’s colonial experience. The books before the new curriculum describe Denmark’s colonial experience as proof of the greatness of Denmark’s past. The books after the new curriculum describe Denmark’s colonial experience in the perspective of slave trade. Slave trade was one of the 29 canon points that entered the Danish curriculum, which could have influenced the Danish textbooks. Denmark’s textbooks often describe Denmark as a “good” colonial country, and the textbooks do not describe the treatment of Innuits, which could be explained by that, Denmark’s treatment of Innuits does not match with Denmark’s national image.

<p>När Columbus klev iland på den kontinent som han trodde var landet Indien, så anade han nog inte vad som komma skulle. Européerna strömmade till detta nya land och till vad de tyckte var en nystart. Vad de däremot inte tänkte på var att det folk som redan bodde där borde ha haft rätt att stanna där de var. Istället fick ursprungsbefolkningen flytta på sig.</p><p>För många folk i världen kan det vara svårt att finna sin plats och därmed också sin identitet. För de nordamerikanska indianerna är det förmodligen svårare än för många. De blev påtvingade en annan religion och en annan kultur. Trots detta har de lyckats behålla sin identitet. Genom anpassning och bevarande får de en gemenskap som behövs i identitetssökandet.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Nordström.

<p>Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur bra skolböcker i samhällsorienterande ämnen lyckas förmedla en dynamisk och rättvis bild av Afrika. Mina frågeställningar är: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av läroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mångfacetterad är egentligen den bilden? Ger läroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med människor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild från den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen <em>Borom Sarret</em>?</p><p>Läroboken är fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för läraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen på ett övergripande sätt. Trots detta är det inte många som verkar intressera sig för läroböckerna och deras utformning.</p><p><em>Lpo-94</em> nämner vikten av att förstå både det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mångfald. Det bör rimligtvis innebära att man inte får försumma en hel kontinents kulturarv genom att enbart ta upp Afrikas historia när den varit viktig för Europas historiska utveckling. Detta är vad som sker i de allra flesta skolböcker.</p><p>Skolböckerna utgår alldeles för ofta från att vår kultur och vår utveckling är ett facit för hur andra länder bör se ut. De ger grovt generaliserande och stereotypa bilder av Afrika som ett enda stort u-land befolkat av anonyma afrikaner. Vi behöver en mer dynamisk och mindre generaliserande bild av Afrika och dess befolkning.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2000.

<p>My aim with this essay is to examine the relationship between identity positions and spatial positions in Jean Rhys novel Wide Sargasso Sea (1966). Through this I wish to show how Wide Sargasso Sea problematize the analytical cathegory "women", as well as classic western canon, and feministic eurocentric readings of the novel Jane Eyre by Charlotte Bronte to which Wide Sargasso Sea correspond.</p>

<p>This essay is a comparative analysis of ideas about how Islamic terrorism is understood in terms of narrative. The narrative being studied is Occidentalism, Orientalism and postcolonial theory; based on these perspectives are possible explanations analyzed of what Islamic terrorism is all about.</p>

This essay is a comparative analysis of ideas about how Islamic terrorism is understood in terms of narrative. The narrative being studied is Occidentalism, Orientalism and postcolonial theory; based on these perspectives are possible explanations analyzed of what Islamic terrorism is all about.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur bra skolböcker i samhällsorienterande ämnen lyckas förmedla en dynamisk och rättvis bild av Afrika. Mina frågeställningar är: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av läroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mångfacetterad är egentligen den bilden? Ger läroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med människor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild från den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen Borom Sarret? Läroboken är fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för läraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen på ett övergripande sätt. Trots detta är det inte många som verkar intressera sig för läroböckerna och deras utformning. Lpo-94 nämner vikten av att förstå både det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mångfald. Det bör rimligtvis innebära att man inte får försumma en hel kontinents kulturarv genom att enbart ta upp Afrikas historia när den varit viktig för Europas historiska utveckling. Detta är vad som sker i de allra flesta skolböcker. Skolböckerna utgår alldeles för ofta från att vår kultur och vår utveckling är ett facit för hur andra länder bör se ut. De ger grovt generaliserande och stereotypa bilder av Afrika som ett enda stort u-land befolkat av anonyma afrikaner. Vi behöver en mer dynamisk och mindre generaliserande bild av Afrika och dess befolkning. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2000.

My aim with this essay is to examine the relationship between identity positions and spatial positions in Jean Rhys novel Wide Sargasso Sea (1966). Through this I wish to show how Wide Sargasso Sea problematize the analytical cathegory "women", as well as classic western canon, and feministic eurocentric readings of the novel Jane Eyre by Charlotte Bronte to which Wide Sargasso Sea correspond.