Denna studie studerar Halmstad kommuns kommunikation i en särskilt ansträngd situation och vill bidra med kunskap om organisationskommunikation i liknande kommunikationsinsatser.  Hur har Halmstad kommun arbetat för att föra in dricksvattenbrist på kommunens invånares agenda under bevattningsförbudet 2017? Vilka strategier har Halmstad kommun använt sig av i sin kommunikation under bevattningsförbudet? Hur beskrivs Halmstad kommuns kommunikation gentemot kommuninvånarna och de lokala medierna av kommunens och lokaltidningens representanter? Vilken retorik har Halmstad kommun använt i kommunikationen under bevattningsförbudet? Denna uppsats studerar Halmstad kommuns strategi och retorik under kommunens bevattningsförbud 2017. Med hjälp av Excellence Theory in public relations och intervjuer analyseras Halmstad kommunens kommunikationsstrategi samt en retorisk analys av tre kommunikationsinsatser. Uppsatsens resultat visar att Halmstad kommun har haft som del av sin strategi att vara kommunikativa, informativa och öppna under bevattningsförbudet. Vilket speglar sig i retoriken som använts i de studerade kommunikationsinsatserna.

The aim of this thesis is to investigate how the conditions for the Swedish community school of art is affected by how it is organized and by political discussions and decisions on a national as well as on a local level. Additionally, how this affects children’s accessibility to the school. A qualitative content analysis of political documents was implemented through a mixture of Dorte Skot-Hansen’s model and Per Mangset’s definitions of cultural political rationalities, with the aim to both distinguish different rationalities used for giving the community school of art legitimacy, as well as discern possible tensions between economical, administrative and creative cultural political rationalities. The results show that there are various opinions about whether or not there should be a national strategy for support of the community school of art. Furthermore, that municipals have differences and similarities between their community schools of art. In conclusion, these different opinions and local variations in conditions affect the school’s accessibility to children.

I och med den stora personalomsättningen inom välfärdsjobben i offentlig sektor (SKL, 2018) är studiens syfte att ta reda på om upplevelsen av, samt förutsättningarna för, medarbetarinflytande bland undersköterskor inom kommunal äldreomsorg har någon inverkan på deras intentioner att stanna i organisationen. Studien utgår från en kvalitativ intervjustudie. Studiens resultat visar på att majoriteten av undersköterskorna upplever en känsla av medarbetarinflytande, samt goda förutsättningarna till det. Hälften av undersköterskorna upplever att tilldelat ansvar samt möjligheten att föra sin talan till sin chef, vilka tillhör förut­sättningarna till medarbetarinflytande, har en inverkan på viljan att stanna kvar. Utifrån studiens slutsats är det viktigt att verksamhetschefer främjar tillit via kommunikation samt utdelning av ansvar till sina medarbetare. De största motivationsfaktorerna för medarbetare att stanna kvar i en organisation är det ömsesidiga ansvaret med chefen samt de sociala interaktionerna med vårdtagare och kollegor.

Den här uppsatsen studerar hur den kommunala översiktsplaneringen hanterar regionala utvecklingsfrågor av strategisk karaktär. Det finns en efterfrågan från både den kommunala och regionala nivån att de kommunala översiktsplanerna lyfter blicken och planerar utifrån ett strategiskt regionalt perspektiv. Däremot ska de kommunala översiktsplanerna främst hantera fysiska planfrågor och har inte samma karaktär som typiskt strategiska dokument. Denna studie ämnar därför till att undersöka hur den kommunala översiktsplaneringen har hanterat den ökade efterfrågan på en kommunal översiktsplanering med ett regionalt perspektiv. Människors vardagliga mönster har vidgats och inställningen till geografiska gränser har förändrats. Idag är det inte ovanligt att bo i en kommun, arbeta i en annan och handla i den tredje. Den förändrade vardagsgeografin väcker utmaningar för den kommunala planeringen när en persons vardagsliv är delat över olika kommuner och samtliga beslut inom kommunen inte bara påverkar den enskilda kommunens invånare. Tidigare forskning visar att en kommunal planering som utgår från ett större geografiskt sammanhang är relevant för en hållbar planering. Översiktsplanen är ett bra verktyg för kommunen att hantera långsiktiga hållbarhetsfrågor. Givet vad forskningen säger är uppsatsens syfte att undersöka kommunens roll i en ny verklighet som efterfrågar långsiktig hållbar planering med större fokus på regionala utvecklingsfrågor. Uppsatsen är utformad som en fallstudie där två fall studeras djupgående. De två fallen är Västra Götalandsregionen och Östergötland. Metod för datainsamling har varit dokumentstudier. Insamlat material har sedan analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Vid insamling av data blev det tydligt att de utmaningar som följer med regionförstoring har en varierande plats i kommunal planering. För att koppla det empiriska materialet till studiens teoretiska utgångspunkter, flernivåstyrning och strategisk planering har ett analytiskt ramverk tillämpats.

Inom kommunal hemsjukvård utfärdar distriktssköterskor ofta läkemedelsdelegering till omvårdnadspersonal i hemtjänsten. Tidigare studier och kartläggningar har visat på svårigheter att följa gällande föreskrifter kring läkemedelsdelegeringar. När föreskrifterna inte följs kan det få till följd att patientsäkerheten inte upprätthålls. Tidigare studier har framförallt fokuserat på distriktssköterskans erfarenheter av läkemedelsdelegering. Syftet med studien är att beskriva läkemedelsdelegering utifrån hemtjänstpersonalens erfarenheter. Studien hade en fenomenologisk ansats med en livsvärldsteoretisk grund. Åtta intervjuer med vårdbiträden och undersköterskor inom hemtjänsten inkluderades i resultatet. Intervjuerna analyserades utifrån beskrivande innebördsanalys vilket resulterade i tre innebördsteman. Läkemedelsdelegering innebär ett oundvikligt åtagande på gott och ont. Det ses som en självklarhet att arbeta utifrån läkemedelsdelegering eftersom i stort sett all personal inom hemtjänsten har en delegering. Uppgiften kan upplevas påtvingad men också rolig och utvecklande. Läkemedelsdelegering innebär en skyldighet att ta ansvar för uppgiften och följa de regler och rutiner som finns. För att kunna göra det har hemtjänstpersonalen rätt att få den utbildning och det stöd som krävs från distriktssköterskan. Läkemedelsdelegering kan innebära att hemtjänstpersonalen självständigt behöver hantera svårigheter som uppstår vid läkemedelsadministreringen. Det kan skapa en känsla av utsatthet. När samarbetet med distriktssköterskan inte fungerar tillfredsställande eller distriktssköterskan har en nedvärderande attityd kan också en känsla av utsatthet och ensamhet uppstå. Genom att identifiera svagheterna i processerna kring läkemedelsdelegering kan de säkras för att skapa en hållbar utveckling. Här har distriktssköterskan ett ansvar att se till att hemtjänstpersonalen har den kompetens som krävs för uppgiften samt ett ansvar att skapa goda relationer mellan yrkesgrupperna.

I studien undersöker vi vilka faktorer som bidrar till ett välfungerande arbetsteam utifrån ett arbetstagarperspektiv. Vi har avgränsat oss till en kommunal verksamhet och mer specifikt till två tillagningskök som genomgått en omorganisering. Vi har genomfört åtta intervjuer med två arbetsteam som vi valt att kalla Hagaboda och Rosalund. Vi har då använt oss av en kvalitativ metod och utgått från en hermeneutisk ansats. Vi har utgått från fyra olika teorier Abraham H Maslows behovsteori, Jack R Gibbs kommunikationsmönster, Robert Karsek och Töres Theorell utvecklande krav- kontroll och stödmodell samt Karl Marxs alienationsteori. Studien visade att en av de viktigaste faktorerna är både formell och informell kommunikation då de handlar om spontan och öppen kommunikation. En annan viktig faktor är gemenskap och samarbete då det främst handlar om att aktivt anpassa och utforma metoder för att skapa en ”lag anda” både på men även utanför arbetsplasten. Studien visade även att socialt stöd är en viktig del för att ett team skall känna sig betydelsefullt och uppskattat och därigenom kunna ta initiativ och vara delaktiga på arbetsplasten. Vi kom fram till att skapandet av arbetsteam inte enbart är en arbetsform utan en tidskrävande process som handlar om att ta reda på medlemmarnas tankar och åsikter för att därigenom gemensamt skapa ett team som är anpassat för just ett specifikt team. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Bakgrund I dagens arbetsliv ökar förändringstakten på grund av ett alltmer internationaliserat samhälle. För att organisationer ska överleva är omorganiseringar och utvecklingsarbeten nödvändiga. Den första januari 2011 genomfördes en omfattande omorganisation i Borås Stad som bland annat innebar en omorganisering av de tio befintliga kommundelarna, vilka blev koncentrerade till tre stadsdelar. Då kommunen bygger på beslut med demokratiskt folkvalda representanter anser vi att det är viktigt att ta hänsyn till hur omorganiseringen har upplevts för att få veta om förändringsarbetet resulterat i engagemang hos medarbetarna och därmed framgång. Vi finner därför ett intresse att studera hur omorganiseringen av kommundelar till stadsdelar har upplevts av enhetschefer inom äldreomsorgen i Borås Stad.Syfte Syftet med studien är att få förståelse för hur åtta enhetschefer upplever den omorganisering av kommundelar som genomfördes vid årsskiftet 2010/2011 inom Borås Stads verksamhetsområde äldreomsorg. Fokus kommer att ligga på delaktighet, information och kommunikation samt hur enhetscheferna upplever att deras arbete har förändrats i jämförelse med innan omorganiseringen.Metod I studien används en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi genomförde åtta semistrukturerade och individuella intervjuer. Det empiriska materialet har jämförts och analyserats med stöd av vetenskapliga artiklar och teorier för att komma fram till ett resultat och en diskussion.Resultat Vi tycker oss kunna utläsa av vårt resultat att respondenterna upplever att de har en förståelse för varför omorganiseringen behövde genomföras. Några respondenter upplever att det var för lite information och kommunikation kring omorganiseringen samt att tiden för genomförandet av omorganiseringen var för kort. Flera respondenter upplever att administrationen har ökat efter omorganiseringen samt att det nu är fler personer som ska vara med och bestämma vilket en del respondenter upplever bidrar till ett trögare system och längre beslutsvägar. Dock upplever en del respondenter en ökad trygghet och tydlighet i den förändrade strukturen. Flera respondenter upplever fördelar i att det nu går att samverka och lära sig mer av varandra stadsdelarna emellan. Några respondenter upplever att de inte fått möjlighet att vara delaktiga i omorganiseringen i någon särskilt stor utsträckning. En del uttrycker att de fått vara med och påverka arbetet på den egna arbetsplatsen när omorganiseringen väl var genomförd. Några respondenter upplever att mycket kompetent personal har gått förlorad vid omorganiseringen och anser att en del personal borde fått vara kvar på sina gamla positioner för att behålla en del av kompetensen. En del upplever att positioner blivit otydliga vilket skapat en förvirring kring vem som ska göra vad och upplever att en avgränsning av positioner med fördel kunde genomförts inför omorganiseringen. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Enligt statistik från svenska palliativregistret får patienter som är i ett palliativt skede inte optimal vård, det kan innebära ett ökat lidande för både patienter och närstående. Man kan tydligt se att flera av de tolv kvalitetsindikatorer som mäts, har låg eller mycket låg måluppfyllelse. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse svenska palliativregistret har för sjuksköterskor i mötet med patienter i behov av palliativ vård. Vi valde att intervjua sjuksköterskor, verksamma i kommunal hälso- och sjukvård. En kvalitativ metod har använts med en induktiv ansats eftersom denna metod ansågs mest lämpad för att undersöka om sjuksköterskorna upplevde svenska palliativregistret som betydelsefullt i den palliativa vården. Resultatet redovisas i kategorier enligt följande: att öka trygghet i palliativt vårdande genom arbete med svenska palliativregistret, att dokumentera smärtskattning enligt svenska palliativregistret, att utveckla arbetssätt för ökad måluppfyllelse i svenska palliativregistret samt att driva processarbetet med svenska palliativregistret. I intervjuerna framkom att sjuksköterskorna är mycket engagerade i den palliativa vården och månar om att etablera god kontakt genom att skapa trygghet både till patient och närstående. Sjuksköterskorna uttryckte över lag att arbetet med svenska palliativregistret förbättrar den palliativa vårdens kvalitet och vårdinnehåll, som t.ex. symtomlindring, brytpunktssamtal, munhälsa men även teamarbete förbättras. Smärtlindring är enligt sjuksköterskorna det mest prioriterade området, trots det saknas rutiner för dokumenterad validerad skattning med smärtskattningsskalor, vilket krävs för att kunna göra korrekta registreringar av kvalitetsindikatorerna i svenska palliativregistret. Det har framkommit i intervjuerna att kompetensutveckling i de egna verksamheterna har skett med fokus på svenska palliativregistrets kvalitetsindikatorer, detta har bidragit till att täckningsgraden i svenska palliativregistret ökat. Det är indikatorer på att vårdens kvalitet och vårdinnehåll i livets slutskede förbättrats i kommunal hälso- och sjukvård. / Program: Fristående kurs

The purpose of this master thesis is to examine some information aspects of decision-making in Swedish municipal committees. Which are the information needs and how do they emerge? How is the needed information sought and received and which are the sources? How do the members of the committees use information when making decisions? To answer these questions qualitative interviews were conducted with four politicians (two chairpersons representing the political majority and two vice-chairpersons representing the opposition) and three officials in a municipality with a population of about 50 000. The politicians were interviewed in capacity of decision-makers, whereas the officials from the local administration are of interest through their decision-supportive role, which includes providing of reports and other information. The examination indicates that even if the conditions to some extent differ between the committees, the administration is highly influential: Notions and proposals about action may come from inhabitants, organizations, politicians etc., but are handled by the administration, which often is the problem formulating actor, through which the informational needs nearly always are canalized. Even though politicians and officials in some extent turn to the same information sources (e.g. local inhabitants or Government offices) the politicians’ information seeking outside the administration is marginal. The primary part of the seeking and receiving of information is managed by the working committees, where officials explain essential parts of a case (the case is treated in a written report) and motivate their standpoints. When using this and other information in decision-making there is often a strong ambition of consensus between the majority and the opposition; an interesting result considering the different political affiliations among the decision-makers. / Uppsatsnivå: D

Sjuksköterskornas vardag innehåller mycket glädje och arbetstillfredsställelse men upplevelsen av otrygghet, stress och svåra avvägningar gör att de behöver stöd och bekräftelse för att klara av det arbete som ställer allt högra krav. Ett område där sjuksköterskorna kommer att verka alltmer framöver är inom den kommunala hälso- och sjukvården där ensamarbete och stor arbetsbelastning med svåra etiska dilemman präglar arbetet. Genom att erbjuda handledning kan gemenskap, trygghet och växt skapas. I handledningstillfället får sjuksköterskan möjlighet till reflektion, sätta ord på sina tankar och känslor, bli stärkta i sin yrkesroll, utveckla sin självkänsla, våga vara nära och bjuda in till en gemenskap med vårdtagaren såväl med kollegan.Caritasmotivet blir tydligt i handledningen och det uppstår en parallellprocess mellan handledare och den handledde och i mötet mellan vårdare och vårdtagare. Syftet med denna uppsats är att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av handledning i grupp och metoden som används är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sju artiklar valdes ut och analyserades. Samtliga artiklar är skrivna av nordiska författare. I uppsatsen visas sjuksköterskornas upplevelse av handledning utifrån fyra teman; känsla av gemenskap, känsla av mod, känsla av stärkt yrkesroll och känsla av återhämtning. Handledning kan skapa förutsättningar för yrkesmässig växt, gemenskap, tydlighet och ett etiskt förhållningssätt. Den strukturförändring som nu sker inom vården ökar kraven på sjuksköterskornas kompetens och detta kan leda till stress och ohälsa som i sin tur kan leda till sämre omvårdnad och säkerhet för vårdtagaren. Detta är starka skäl till att handledning ska erbjudas dagens sjuksköterskor. Forskning kring handledning och dess betydelse för den kommunala sjuksköterskan tycks saknas, här finns ett stort utrymme för vidare forskning. / Program: Fristående kurs