<p>Bakgrund: På grund av diverse politiska åtgärder har den offentliga sektorn börjat utsättas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och därmed också mer populärt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgångspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det är knapphändigt med studier av fenomenet från ekonomisk vinkel. Det som föräldrar angett som främsta anledning till skolbyte är skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfär, miljö och storlek. Detta är styrvariabler som vi ska studera. </p><p>Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är att klarlägga huruvida styrningen av organisation, fysisk arbetsmiljö och personal skiljer sig mellan kommunala skolor och friskolor. Vi vill även förklara vad eventuella skillnader beror på. </p><p>Avgränsningar: Rapporten omfattar främst årskurs 7-9 och endast friskolor med allmän inriktning. </p><p>Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en mailenkät. Skolledare i 15 friskolor, 15 kommunala skolor i de kommuner som friskolorna låg och 15 kommunala skolor i kommuner utan friskolor tillfrågades. </p><p>Resultat: Styrningen skiljer sig en aning åt mellan skoltyperna på enskilda variabler. Orsakerna till skillnaderna var dock olika varför vi inte ser att den övergripande styrningen skiljer sig åt.</p>

<p>Den senaste tiden har kommunernas verksamheter präglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivåer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer påtagliga. Både verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstäderna på bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmässigt mellan år 1995 och 2000. </p><p>Syftet med denna uppsats är att genom en jämförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som ägt rum i de båda kommunerna med avseende på områden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsättning, kommunal skattenivå och arbetslöshet. Den negativa trenden representeras av Smedjebacken och den positiva av Söderköping. </p><p>Studiens teoretiska ansats fokuserar kring aktör – strukturperspektivet och relationen stat – kommun. Det empiriska materialet baseras på tolv intervjuer som genomförts med politiker, tjänstemän, fackliga representanter och näringslivsrepresentanter. I undersökningen av kommunernas situationer har åtta potentiella förklaringsfaktorer använts: geografiskt läge, politiskt styre, offentlig ekonomi, befolkningens sammansättning, näringsliv och arbetsmöjligheter, samarbete, relation till staten samt värderingar och visioner hos kommunens ledare. </p><p>Resultaten visar att båda kommunerna har områden som fungerar bra och andra som kan åtgärdas. Samtliga åtta förklaringsfaktorer är av relevans i fråga om att förklara en kommuns situation, och det tillkommer även ytterligare element. Smedjebacken har en lång negativ trend, men ser en ljusning inom ekonomin. Det finns förhoppningar om befolkningstillväxt och ett utökat näringsliv, men det finns även mycket att åtgärda exempelvis vad gäller låneskulden. Smedjebacken har varit beroende av två stora arbetsgivare liksom av statlig hjälp. Söderköping med en positiv trend enligt urvalskriterierna har fått ekonomiska problem, men har fortfarande många fördelaktiga utvecklingsfaktorer som närheten till Norrköping, läget mitt i en arbetsmarknad och den positiva befolkningstillväxten. Den ljusa trenden i kommunen tenderar att vara beroende av flera faktorer som kommer av det geografiska läget. Fördelar som gör att verksamheter fungerar automatiskt kan medföra att kommuner är oförberedda inför eventuella framtida problem som står utanför de yttre faktorernas makt.</p>

<p>Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi får våra sopor hämtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vägarna underhålls, barnen har tillgång till dagis- och skolverksamhet och våra äldre har tillgång till äldreomsorg. Målet med den kommunala verksamheten är att producera service/nytta inom områden som anses vara gemensamma angelägenheter för oss kommuninnevånare. För att åstadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs då denna omfattande verksamhet som berör oss alla i så stor utsträckning?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att på så vis öka den allmänna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.</p><p>Genomförande: Studien har baserats på personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjänstemän inom Norrköpings kommun.</p><p>Resultat: Den politiska styrningen kan förstås som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning. Dessa regleras av både formella och informella institutioner som har sin grund i två grundläggande institutioner, demokrati och rättvisa. Dessa institutioner bidrar i sin tur till att kommunen som organisation handlar på ett visst sätt och detta institutionella arrangemang måste förstås av både politiker och tjänstemän för att den politiska styrningen skall fungera framgångsrikt.</p> / <p>Background: We all live in municipal communities that daily provide us with services. We get our trash picked up; we have functional water and sewer systems; our elderly are taken care of. The objective for the municipal community is to provide service/benefits in areas that are seen as common needs for the local population. To finance theses service/benefits there are common resources like local taxes and fees. But how does one manage to control this extensive organization that affects us all?</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to explore the concept political control in local communities. Our ambition is to strengthen the general knowledge about political control and how it works in the municipal context.</p><p>Method: The study is based on personal interviews with highly ranked politicians and employees in Norrköpings kommun</p><p>Result: Political control can be understood as partly formal and informal political control. These are regulated by both formal and informal institutions which originate from two fundamental institutions; democracy and justice. These institutions contribute to the way that the municipal community organization reacts and have to be understood by both politicians and employees in order for political control to be efficient.</p>

<p>Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gå tillväga om man vill starta en fristående skola. Arbetet tar också upp några olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag är ett hett debatteringsämne i både tidningar och tv finns även ett avsnitt med där lite olika inslag i debatten finns representerade. I arbetet redovisas också den enkätundersökning jag gjort med syftet att ta reda på om det möjligtvis finns några skillnader mellan friskoleelever och elever i den kommunala skolan när det gäller deras syn på lärande, kunskap och skolan. De resultat jag kan utläsa av undersökningen pekar mot att friskoleleverna i den här undersökningen är positivare och mer nöjda med sin skola och personalen där än vad eleverna från de medverkande kommunala klasserna är.</p>

<p>Sverige har varit medlem i EU sedan 1995. Tack vare medlemskapet har vi fått ökade möjligheter att ta arbete i ett annat EU-land och medborgare från andra EU-länder kan ta arbete i Sverige. Men vilka är egentligen som bereds möjligheten att arbeta utomlands och hur framställs EU för olika yrkesgrupper? Dessa frågor lyft och behandlas i uppsatsen genom en granskning av fackförbunden Jusek och Kommunals medlemstidningar. Uppsatsen behandlar vilka diskurser som framkommit ur respektive tidning samt vilka förklaringar det kan finnas till dem. Främst är det den del av EU som berör arbetslivet som behandlas i uppsatsen. Den metod som använts för undersökningen är diskursanalys med inriktning på diskursteori. Teoretisk utgångspunkt tas i Socialkonstruktionism, vilken diskursanalysen grundar sig på men även valda teorier som behandlar sociala klasser och vissa inslag av politisk teori har tagits med.</p>

<p>Enligt lagen om Kommunal energiplanering måste samtliga Sveriges kommuner ha en aktuell energiplan som beskriver kommunens planer för tillförsel, distribution och användning av energi inom kommunen. Många av kommunerna har problem med att skapa ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, utifrån energiplanen. Syftet med denna uppsats är att a) genom intervjustudie beskriva hur tre kommuner arbetar med kommunal energiplanering som ett verktyg för ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, b) utifrån Leavitts systemmodell skapa en ökad förståelse för vilka centrala komponenter, såväl statiska som dynamiska, som ligger till grund för kommunernas förändringsarbete samt vilket fokus detta arbete har inom kommunerna. Studien genomfördes med hjälp av gruppintervjuer med representanter från de tre utvalda kommunerna; Lidköping, Borås och Trollhättan. Representanterna från de valda kommunerna berättade om deras arbete med energifrågor utifrån tre utgångspunkter; synen på kommunal energiplanering, arbetsprocessen och framgångs/motivationsfaktorer. Resultatet från intervjuerna analyserades och sammanställdes i tre berättelser om kommunernas arbete med energifrågor. Utifrån intervjuerna implementerades kommunernas arbete på Leavitts systemmodell för att fördjupa förståelsen kring kommunernas arbete. Resultatet av detta visade att kommunerna har olika fokus i sitt arbete, men att de samtidigt tar hänsyn till samtliga delar som beskrivs i modellen. Utifrån berättelserna kunde bl.a. ses att det finns flera gemensamma framgångsfaktorer bland kommunerna t.ex. politisk förankring. Slutsatsen är att det inte finns en given mall för hur en kommun ska arbeta med energiplanering, utan varje kommun måste hitta sitt eget sätt att arbeta med dessa frågor och anpassat till den egna kommunens förutsättningar, men det finns vissa faktorer som bör tas hänsyn till i arbetet med kommunal energiplanering.</p>

<p>Uppsatsen behandlar den kommunala självstyrelsen och dess påverkan av det svenska EU-medlemskapet. Det befarades före medlemskapet att denna del av den offentliga verksamheten skulle påverkas på ett negativt sätt, och det genomfördes ett flertal utredningar och rapporter i ämnet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i teorier om policyprocesser undersöka och analysera hur den svenska kommunala självstyrelsen har påverkats av EU-medlemskapet och på vilket sätt denna påverkan har skett.Uppsatsen tillämpar teorier om policyprocesser, och då främst ett antal faser som kan urskiljas i policyprocessen. Konsekvenserna kan sammanfattas i tre punkter. För det första har medlemskapet inneburit att kommuner, landsting, regioner och näringsliv samarbetar mer, både vad gäller EU-projekt men även i andra frågor. Detta samarbete har även sträckt sig till andra länder. Samtidigt har medlemskapet lett till en ökad konkurrens mellan företag, men även mellan kommuner och regioner.För det andra har medlemskapet inneburit mer direkta konsekvenser för kommunerna vad gäller offentlig upphandling, konkurrenslagstiftning och ändringar i kommunallagen. Även EUs principiella förbud mot statsstöd kan sägas vara ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Slutligen har det genom EU- medlemskapet uppstått en fjärde och internationell politisk beslutsnivå, och politiska beslut fattas i högre grad utanför den nationella arenan. Sammanfattningsvis kan dock konstateras att den kommunala självstyrelsen har påverkats på ett antal olika sätt, men som grundprincip består den i sin traditionella form.</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose of this paper is to examine how the religious education is implemented in junior and grammar school. As a base for my examination I used two private schools and two municipal schools. My main goal was to get a better view of the content of the education, the treatment of the students and the conditions for the students to get a greater understanding and respect for others’ religious beliefs and opinions through education. To reach this goal I did interviews and field studies which means that the paper has a qualitative approach.</p><p>The examination showed clearly that the private schools spend a lot more education time on their respective religions while the municipal schools have a more comprehensive education. Regarding the treatment of the students I could not find any differences since all of the</p><p>schools gave the students space to express their opinions and thoughts. However there are clear differences when it comes to understand others’ opinions and respect other people’s religious views, since the students in the private schools only meet students with the same religion and views; they do not meet other students who do not share their thoughts.</p>

<p>Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstått före 1998 som en skuld, utan ska istället redovisa den som en post inom linjen på balansräkningen.</p><p>Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre än vad det skulle varit om pensionsskulden var medräknad. Precis så agerar också de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och använder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undanträngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. Varifrån ska kommunen få pengar?</p><p>Kan man säga att dagens kommunala redovisningsregler upprätthåller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hänsyn till? Med ett kommunalt självstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att själva styra sin verksamhet. Uppsatsen kommer att behandla Sveriges alla kommuner i en studie om hur balanserad deras ekonomi är och om de har god ekonomisk hushållning. En del kommuner har valt att med stöd av grundlagen styra kommunen som de själva anser vara mest rätt enligt gällande redovisningsprinciper. Därmed går de emot Lagen om kommunal redovisning och har en högre ambition att ge en rättvisande bild av verksamhetens ekonomiska ställning.</p><p>Genom att studera de lagar och rekommendationer som kommunerna skall följa i sin redovisning har författarna erhållit kunskap för att möjliggöra studien. En jämförelse mellan allmän redovisningsteori och empiri har gjorts och sedan analyserats. Studien visar att balanskravet och god ekonomisk hushållning baseras på en skev bild av verkligheten. Rättvisande bild är endast ett uttryck som få kommuner kan stå för.</p>

<p>The intention with this study is to investigate how schools are affected by state and municipal documents when they organize the education for children with special needs. The study is based on following questions.</p><ul><li>How do decisions on state and municipal level of politics affect the decisions that the principals make concerning organization, and do the school leaders think that the decisions are made on the right level of liability?</li><li>What is the relationship between economic decisions and pedagogical decisions?</li><li>What decides whether the schools have children with special needs integrated in their ordinary classes, or if they receive segregated remedial courses, and what are the views on an equivalent education?</li></ul><p>The study is conducted through interviews with principals of three schools, one politician on municipal level and one special education teacher. The interviews are linked to an historic background as well as current studies and discourses. The study shows that there are contradictions between state, municipality and school goals. When the state formulates documents to ensure that all children in Sweden get an equivalent education there is no considerations of the economic conditions of the municipalities. The conclusion is that all the schools in this study have their own model for helping students with special needs, and show different ways do reach the state and municipal regulations. Still, national distribution of finances affects the municipal finances. In municipals with large socio-economic difficulties the schools gets less money, and that conflicts with the regulation regarding an equivalent education for all students. All types of assistance for students with special needs are not available at all schools.</p>