The intention with this study is to investigate how schools are affected by state and municipal documents when they organize the education for children with special needs. The study is based on following questions. How do decisions on state and municipal level of politics affect the decisions that the principals make concerning organization, and do the school leaders think that the decisions are made on the right level of liability? What is the relationship between economic decisions and pedagogical decisions? What decides whether the schools have children with special needs integrated in their ordinary classes, or if they receive segregated remedial courses, and what are the views on an equivalent education? The study is conducted through interviews with principals of three schools, one politician on municipal level and one special education teacher. The interviews are linked to an historic background as well as current studies and discourses. The study shows that there are contradictions between state, municipality and school goals. When the state formulates documents to ensure that all children in Sweden get an equivalent education there is no considerations of the economic conditions of the municipalities. The conclusion is that all the schools in this study have their own model for helping students with special needs, and show different ways do reach the state and municipal regulations. Still, national distribution of finances affects the municipal finances. In municipals with large socio-economic difficulties the schools gets less money, and that conflicts with the regulation regarding an equivalent education for all students. All types of assistance for students with special needs are not available at all schools.

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. En av dessa kommuner är Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, där mål och delmål ingår för att uppnå en bättre miljö. I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet är att undersöka hur Gripenskolan kan nå ett bättre miljöarbete. Skolan har som mål att nå miljödiplomering eller någon form av miljöcertifiering. För att kunna svara på studiens syfte har ledningen på skolan intervjuats. Vidare har en kartläggning av skolans organisation genomförts, detta genom att använda en checklista som brukar användas vid miljödiplomering av skolor. Även en enkätundersökning genomfördes för att ta reda på personalens attityd och ställning till miljöarbete. Resultatet visar att Gripenskolan saknar miljömål och handlingsplan. Ingen miljösamordnare finns utan alla anställda har ett gemensamt ansvar. För personalen på Gripenskolan återstår det mycket arbete för att kunna uppnå en miljödiplomering. Eftersom skolan är en kommunal skola har personalen svårt att påverka skolans miljöarbete, men vissa delar av arbetet har de större möjlighet att påverka, såsom avfallshanteringen. Detta praktiska exempel visar på att om skolan har tillgång till resurser kan den påverka sitt arbete mot ett hållbart samhälle.

<p>Syftet med studien var att utifrån ett vårdtagarperspektiv nå ökad kunskap om och förståelse för hur äldre personer uppfattar och upplever sjukgymnastik inom kommunal verksamhet. Studien baseras på åtta intervjuer med äldre vårdtagare mellan 67 och 89 år, fyra män och fyra kvinnor, med olika grader av erfarenhet av sjukgymnastisk behandling utförd på olika enheter i kommunal verksamhet.</p><p>Under analysen framkom tre kategorier;</p><p>•Den äldre som individ - förutsättningar och förväntningar</p><p>•Yttre påverkande faktorer – rehaborganisation, miljö och bemötande</p><p>•Sjukgymnastinsatsernas innehåll och karaktär</p><p>Resultatet visar att de intervjuade med en övergående funktionsnedsättning, t.ex. efter höft-fraktur, som fått sjukgymnastik under en kort, intensiv behandlingsperiod på en rehabenhet eller i ett hemrehabteam, väsentligen var nöjda med den behandling de fått. Däremot beskri-ver de intervjuade med en kronisk funktionsnedsättning, t.ex. efter stroke, ett missnöje över den sjukgymnastiska behandling de fått. Dessa vårdtagare har fått sjukgymnastik i hemsjuk-vården eller på särskilda boende och de uttrycker ett missnöje framförallt över att tillgången är begränsad men även gällande kvalitén.</p><p>Sjukgymnastik är ett viktigt inslag i många äldres liv, både i direkt anslutning till sjukdom eller skada men även för de med störst funktionsnedsättning. De ser sjukgymnastik som ett sätt att förbättra och/eller behålla sin fysiska funktionsförmåga i ett led att behålla sin själv-ständighet, integritet och livsstil. Alla informanter uttrycker en vilja och drivkraft till att vara självständiga, en önskan om att klara sig själv i så stor utsträckning som möjligt.</p>

<p>Den här undersökningen utgörs av en fallstudie där en kommunal förvaltning studerats. Förvaltningen som jag har utgått från ingår i en kommunal organisation och har som främsta uppgift att organisera vård och omsorg om äldre i den aktuella kommunen. Fallstudien baseras på intervjuer med företrädare verksamma inom den kommunala förvaltningen. Utöver detta har studier av dokument genomförts. Syftet med studien är att analysera samverkan med andra organisationer i utvecklingen av den kommunala äldreomsorgen.</p><p>I resultatet av fallstudien framkommer att det bland flera intervjupersoner finns en uppfattning om att samverkan är en central del i utvecklingen av den kommunala förvaltningen. Samverkan med andra organisationer anses bland dessa intervjupersoner skapa möjligheter till utveckling som förvaltningen inte på egen hand kan åstadkomma. Det är även påtagligt att inom förvaltningen finns en uppfattning om att samverkan kan vara ett medel för att påverka en utveckling i andra organisationer, vilket ses som gynnsamt för den egna verksamheten. Inom ramen för samverkan som medel för utveckling av den egna organisationen tillskrivs samverkan en betydelse av att skapa en effektivare organisation, främja tillängligheten av kompetenser samt vidga målgruppen för organisationen. Studien analyseras med stöd i ett resursberoende teoretiskt några sammanfattande begrepp som belyser hur samverkan realiseras i förvaltningens verksamheter. I studiens avslutande kapitel förs även kritisk diskussion och förslag till vidare forskning.</p> / Report code:LiU-PEK-R-247.

<p>Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. En av dessa kommuner är Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, där mål och delmål ingår för att uppnå en bättre miljö.</p><p>I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet är att undersöka hur Gripenskolan kan nå ett bättre miljöarbete. Skolan har som mål att nå miljödiplomering eller någon form av miljöcertifiering. För att kunna svara på studiens syfte har ledningen på skolan intervjuats. Vidare har en kartläggning av skolans organisation genomförts, detta genom att använda en checklista som brukar användas vid miljödiplomering av skolor. Även en enkätundersökning genomfördes för att ta reda på personalens attityd och ställning till miljöarbete.</p><p>Resultatet visar att Gripenskolan saknar miljömål och handlingsplan. Ingen miljösamordnare finns utan alla anställda har ett gemensamt ansvar. För personalen på Gripenskolan återstår det mycket arbete för att kunna uppnå en miljödiplomering. Eftersom skolan är en kommunal skola har personalen svårt att påverka skolans miljöarbete, men vissa delar av arbetet har de större möjlighet att påverka, såsom avfallshanteringen. Detta praktiska exempel visar på att om skolan har tillgång till resurser kan den påverka sitt arbete mot ett hållbart samhälle.</p>

<p>Bakgrund: God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat mål som kommunerna ska uppnå i sin verksamhet. Detta mål står uttryckt i kommunallagen och är därmed ett krav på den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte närmare vad god ekonomisk hushållning innebär. Begreppet upplevs därför som otydligt och svårt att tolka och använda. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur det lagstadgade målet om god ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet hanteras och används i styrningen. Vår avsikt är att genom detta bidra till en ökad förståelse för innebörden av god ekonomisk hushållning. </p><p>Genomförande: Empirisk data har samlats in genom intervjuer med 18 personer inom den kommunala verksamheten. </p><p>Resultat: Undersökningen visar att god ekonomisk hushållning är ett centralt begrepp inom kommunal verksamhet. I de undersökta kommunerna finns inga heltäckande riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas för att en god ekonomisk hushållning ska uppnås. För att möjliggöra styrning krävs att politikerna tar ställning till hur kravet på god ekonomisk hushållning ska hanteras i den enskilda kommunen.</p>

<p>Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu även börjat användas i den offentliga. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnågot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sätter gränser för användandet av det samt ge ett omdöme över tillämpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. </p><p>Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bättre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört är tydligare struktur, högre medvetenhet, bättre redovisning och utåtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter. De största nackdelarna var ökat administrativt arbetet, tid- och resursåtgång vilket inte alltid betalar sig samt att systemet riskerade att bli för detaljerat. </p><p>Slutsatserna blev att MLS verkar vara ett tillämpbart verktyg inom kommunal förvaltning, men att det passar bättre inom bolagen och de hårda verksamheterna än inom de mjuka. Den kommunala förvaltningens institutionell logik verkar inte sätta några oöverkomliga gränser för användandet av MLS inom kommunal förvaltning.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar och jämför användandet av geografiska informationssystem (GIS) i några utvalda förvaltningar i Borlänge kommun. Anledningen till detta ämnesval är att uppsatsförfattaren och Stadsbyggnadskontoret i Borlänge kommun delar samma uppfattning om intresset för att undersöka vilka skillnader det råder inom de utvalda förvaltningarna. Studien som gjorts är en pilotstudie då det inte gjorts någon liknande studie tidigare i kommunen. Grunden för undersökningen har baserats av en enkätundersökning, med kompletterande intervjuer samt en stor samling litteratur. Det den här undersökningen syftar till att visa är att utvecklingen av ny teknik, däribland GIS, har medfört att allt fler organisationer formas om av införandet av den nya tekniken. Den nya tekniken sätter en del krav på att lära sig att hantera de nya verktygen och hur dessa ser ut, samt vilka problem som kan komma att uppstå tas även upp i uppsatsen. Tillämpningsområdena för användandet av GIS är många och därmed har spridningen av tidigare kartografiskt material ökat och börjat användas inom ett flertal olika sektorer. Syftet med den här uppsatsen är att ge svar på de frågor som berör användandet av GIS i Borlänge kommun samt att även peka på vad dessa skillnader kan bero på.</p>

Demenssjukdom är vanligt förekommande inom distriktsjukvård. Tidigare forskning om demenssjukdom har framförallt inriktat sig på arbetsmetoder i vården. Sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom är fortfarande relativt obeforskat. Att kunna sätta sig in och förstå livsvärlden hos en person med kognitiv svikt kräver stor kunskap och lyhördhet hos distriktssköterskan. Om förståelse inte finns för sjukdomens konsekvenser och hur det nära mötet kan skapas minskar sannolikheten för att distriktsköterskan skall kunna ha ett vårdande möte eller samtal. Syftet med studien är att öka förståelsen för det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom. Att beskriva hur distriktssköterskor upplever mötet och samtalet med dessa personer samt hur det vårdande samtalet kan ge förutsättningar för att närma sig personens livsvärld. Fyra distriktssköterskor och fyra sjuksköterskor i fyra olika kommuner verksamma inom kommunal hälso- och sjukvård intervjuades. Metoden var kvalitativ med fenomenologisk inriktning och livsvärldsfokus. De transkriberade texterna har analyserats med innebördsanalys. Fem olika teman framträdde: att se personen bakom sjukdomen, visa förståelse för personens verklighet, att skapa en nära relation, personliga resurser som möjliggör det vårdande samtalet och det positiva mötet skapar kraft. Resultatet visar att för att kunna ha det vårdande mötet och samtalet behöver distriktssköterskan närma sig personens livsvärld och se personen bakom sjukdomsdiagnosen. För ett ömsesidigt möte och en nära relation behöver distriktssköterskan visa förståelse samt bekräfta de upplevelser och känslor som personen uttrycker. Att ha kunskap om de kommunikativa begränsningar som demenssjukdom innebär, samt en förståelse för hur det vårdande mötet kan minska konsekvenser av dessa begränsningar, är av stor vikt för distriktssköterskan. Vidare visade det sig att personliga resurser såsom humor och glädje kan användas och stärka relationen mellan personen med demenssjukdom och distriktssköterskan.

Syftet med denna uppsats är att analysera fyra statliga offentliga dokument för att se vad problemen är representerade att vara som leder politiken mot en riktning där den kommunala planeringen, i form av den fysiska planeringen och bostadsförsörjningsplaneringen, i större utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till ett regionalt perspektiv. Syftet med denna uppsats blir således också att analysera villkoren för det kommunala självstyret när en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i ökad utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till den regionala nivån. Den här uppsatsen teoretiska- och metodologiska ansats bygger på ett vetenskaplig paket av Carol Bacchi. Hennes ansats studerar problemrepresentationer och för att besvara den här uppsatsen övergripande frågeställningar använder jag mig av ett diskursanalysverktyg som är inspirerad utifrån hennes ansats. Den empiriska analysen visar att en av problemrepresentationerna är att det pågår en regionförstoring med växande funktionella regioner. En annan problemrepresenation som framträder i de undersökta dokumenten är att det anses vara betydande av en ökad samordning av den kommunala planeringen. Det kommunala planmonopolet, som är en del av det kommunala självstyret, problematiseras att vara av stor vikt i de undersökta dokumenten, men att det finns brister i tillämpningen m.m. Alla dessa problematiseringar ovan som funnits i de undersökta dokumenten kan spåras till en diskurs där hållbar utveckling, konkurrenskraft och tillväxt är det självklara och eftersträvansvärda. Villkoren för kommunalt självstyre kan förstås på det sättet att en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i större utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till en nyregional logik som bygger på en viss typ av politik med en konsensustradition. / The purpose of this essay is to analyze four public document published by the Swedish state to see what the problems is represented to be, which makes the politics move to a certain direction where municipal planning, more specifically spatial and social planning and housing planning, should take into account regional perspectives. Also, the purpose of this essay is to analyze the terms of the local self-government in a context where the municipal planning is increasingly to be arranged in a regional perspective. This essays theoretical- and methodological approach contains of a scientific package created by Carol Bacchi. Her theoretical- and methodological approach studies problem representations and to answer this essay overall questions I use a discourse analysis tool inspired of Bacchis approach. The empirical analysis shows that there is a problem representation about an ongoing regional expansion, thus expanding functional regions. Another problem representation is that it is considered necessary to have a greater coordination of the municipal planning. The municipal monopoly, which is a part of the local self-government, is problematized in the examined document to be of great importance, but there are some shortcomings in the application. All of these problem representations and problematisations can be traced to a discourse in which sustainable development, competitiveness and growth is desirable. The terms of the local self-government can be understood in the sense that one of its cornerstones, the municipal planning, greater will be arranged in a new regional logic, which builds upon a certain kind of politics with a consensus tradition