Enligt lagen om Kommunal energiplanering måste samtliga Sveriges kommuner ha en aktuell energiplan som beskriver kommunens planer för tillförsel, distribution och användning av energi inom kommunen. Många av kommunerna har problem med att skapa ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, utifrån energiplanen. Syftet med denna uppsats är att a) genom intervjustudie beskriva hur tre kommuner arbetar med kommunal energiplanering som ett verktyg för ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, b) utifrån Leavitts systemmodell skapa en ökad förståelse för vilka centrala komponenter, såväl statiska som dynamiska, som ligger till grund för kommunernas förändringsarbete samt vilket fokus detta arbete har inom kommunerna. Studien genomfördes med hjälp av gruppintervjuer med representanter från de tre utvalda kommunerna; Lidköping, Borås och Trollhättan. Representanterna från de valda kommunerna berättade om deras arbete med energifrågor utifrån tre utgångspunkter; synen på kommunal energiplanering, arbetsprocessen och framgångs/motivationsfaktorer. Resultatet från intervjuerna analyserades och sammanställdes i tre berättelser om kommunernas arbete med energifrågor. Utifrån intervjuerna implementerades kommunernas arbete på Leavitts systemmodell för att fördjupa förståelsen kring kommunernas arbete. Resultatet av detta visade att kommunerna har olika fokus i sitt arbete, men att de samtidigt tar hänsyn till samtliga delar som beskrivs i modellen. Utifrån berättelserna kunde bl.a. ses att det finns flera gemensamma framgångsfaktorer bland kommunerna t.ex. politisk förankring. Slutsatsen är att det inte finns en given mall för hur en kommun ska arbeta med energiplanering, utan varje kommun måste hitta sitt eget sätt att arbeta med dessa frågor och anpassat till den egna kommunens förutsättningar, men det finns vissa faktorer som bör tas hänsyn till i arbetet med kommunal energiplanering.

Sverige har en segregerad arbetsmarknad och det finns en skillnad i vilka yrken män och kvinnor väljer att arbeta inom. Språket kan vara en källa till detta och kommunala och agentiska adjektiv har visat sig finnas i jobbannonser. Föreliggande studie undersökte betydelsen av språkbruk i organisationsbeskrivningar, mer specifikt om kvinnor och män bedömer organisationsbeskrivningar olika beroende på om de läst en agentisk eller kommunal organisationsbeskrivning. De beroende variabler som testades var organisationens attraktivitet, känsla av samhörighet, upplevd jämställdhet, liksom skattning av andelen kvinnor och män inom organisationen. 138 deltagare deltog i studien, varav 75 definierade sig med pronomen hon och 63 definierade sig med pronomen han. Deltagarna deltog genom att besvara och fullfölja en internetbaserad enkät. Signifikanta resultat uppstod och ett av huvudfynden visade att kommunala texter aktiverade högre samhörighet, men det gällde för både män och kvinnor. Ett annat huvudfynd var att män upplevde större jämställdhet, i både den kommunala och agentiska organisationsbeskrivningen, än vad kvinnor gjorde. Resultaten i sin helhet visade att kvinnor och män till viss del skattar texter olika och att språkbruk kan få konsekvenser för hur organisationen upplevs. Framtida studier bör fokusera på språket ur ett intersektionellt perspektiv, detta så att fler individer inkluderas i jämställdhetsarbetet.

Med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick handlingsprogrammet Agenda 21 och begreppet hållbar utveckling en enorm internationell uppmärksamhet. Samtidigt bröt Agenda 21 dokumentet mycket med tidigare insatser på miljö- och utvecklingsområdet i det att medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet uppmuntrades. Tio år efter Rio hade 70 procent av landets kommuner antagit en lokal Agenda 21 i kommunfullmäktige och en folkrörelse hade startat där politiker, tjänstemän och eldsjälar involverade allmänheten i studiecirklar, direkta dialoger och övergripande kommunalt planeringsarbete. På detta sätt gjordes underifrånidealet till en demokratifråga där tjänstemän och politiker överlämnade delar av förvaltningsorganisationens maktutrymme till allmänheten. Under senare år finns dock en tendens som pekar på att arbetet med hållbar utveckling blir alltmer toppstyrt och att underifrånperspektivet gått förlorat. Framförallt, och i fokus för denna uppsats, har intensiteten i arbetet med att engagera kommuninvånarna minskat. Flera forskare har beskrivit denna utveckling men det finns även en mer demokratiteoretisk diskussion i vad mån det är medborgare eller experter i betydelsen av forskare, politiker och tjänstemän som ska ha företräde i beslutsprocessen. I en tid med växande oro för konsekvenserna av allvarliga miljöproblem och krav på effektiva åtgärder för att komma till rätta med dem finns det inga enkla svar i debatten. Tidigare studier har visat på hur ens uppfattning i frågan ytterst är beroende av hur man ser på förhållandet mellan demokratiska beslutsprocesser och ekologiska imperativ och uppsatsens syfte är därför att bidra till ökad förståelse denna relation och hur den påverkar involverandet av allmänheten i hållbarhetsarbetet. Detta görs genom att tränga djupare in i ett konkret kommunalt arbete för hållbar utveckling och resultatet tyder dels på att den kommunala praktiken inte är mogen för den starkare form av demokrati som ofta lyfts fram i teorin men också på att de lokala aktörerna har olika uppfattningar om vad ett deltagande faktiskt innebär och att detta innebär stora svårigheter för ett mer varaktigt samarbete med allmänheten i det kommunala arbetet med hållbar utveckling.

Informationssäkerhet innebär att skydda informationstillgångar avseende tillgänglighet, konfidentialitet, integritet och spårbarhet. För att hantera informationssäkerhet inom en verksamhet kan ett LIS (ledningssystem för informationssäkerhet) införas. MSB (Myndigheten för samhällskydd och beredskap) förvaltar ett metodstöd för att införa ett LIS och i detta metodstöd finns en gapanalys med inriktning mot informationssäkerhet. Denna gapanalys syftar till att kartlägga det nuvarande läget för informationssäkerhet inom organisationer för att jämföra detta mot den befintliga standarden ISO/IEC 27002. Problemet med denna gapanalys är att den är generiskt utformad för att passa de flesta organisationer och därför görs en undersökning för att undersöka hur denna gapanalys kan anpassas samt förbättras mot kommunal verksamhet. En anpassning innebär att delar kan tas bort från gapanalysen vilket skulle effektivisera informationssäkerhetsarbetet mot kommunal verksamhet. I förbättringsaspekten undersöks det hur väl gapanalysen förstås av den som ska delta i informationssäkerhetsarbetet. Utvärderingen har skett med kapitlet styrning av åtkomst ur gapanalysen, vilket avser hur åtkomsten hanteras till viktiga tillgångar som till exempel databaser innehållande känslig information. Denna rapport visar om en anpassning mot kommunal verksamhet kan göras gällande den gapanalys som MSB förvaltar samt visar möjliga förbättringsområden. För att få svar på undersökningens fråga användes intervjuer som metod.

Sammandrag Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om begripligheten i ett urval avtextmallar från Miljökontoret i Eskilstuna kommun kan förbättras och om så är fallet,hur den kan förbättras. Undersökningen omfattar nio textmallar för brev,delegationsbeslut och förelägganden som vänder sig till enskilda kommuninvånare,företag eller det allmänna. Brev och beslut är textkategorier som handläggarna påmiljökontoret ofta och regelbundet skriver. Jag har använt mig av Klarspråkstestet förbeslut, brev och andra kortare texter, för att undersöka olika aspekter av textmallarna.Min undersökning visar att det finns aspekter som bidrar till god begriplighet, men detfinns också aspekter som kräver mindre eller större bearbetning för att höjabegripligheten i texterna som skrivs i mallarna.

Uppsatsens syfte är att belysa hur den kommunala planeringen hanterar problematiken kring översvämningsrisker i praktiken vid waterfront housing-projekt. Genom att ta utgångspunkt i Granberg, Nyberg & Modhs, (2016) artikel om konkurrens och klimatanpassning i Karlstad, ämnar uppsatsen besvara frågeställningar kring hur klimatanpassning tillämpas i praktiken inom den kommunala planeringen, kopplat till översvämningsrisker vid waterfront housing-projekt. Dessutom undersöks kommunens påverkansmöjligheter när det kommer till att föra in klimatanpassning, kopplat till översvämningsrisken, vid waterfront housing-projekt. För att besvara frågeställningarna har en fallstudie genomförts på Kvarteret Kanoten i Karlstad. Uppsatsen tillämpar en kvalitativ metod i form av innehållsanalys av tillhörande kommunala handlingar för området och kompletteras med två intervjuer med två kommunala tjänstemän som varit delaktiga i planprocessen. Resultatet visar att den kommunala planeringen, med hjälp av tekniska lösningar, försöker förhindra, reducera samt vara beredda på översvämningsrisken. På så sätt översvämningsskyddas området samtidigt som exploatering möjliggörs. Resultatet pekar även på stora påverkansmöjligheter från den kommunala planeringens sida att föra in klimatanpassning. Främst genom den stora kunskap kring översvämningsnivåer och riskscenarion som finns tillgänglig. Det stora antalet exploatörer i området gör även att den kommunala planeringen kan lägga kostnaderna för översvämningsskyddet på de som vill bebygga området, vilket ökar de ekonomiska möjligheterna att få till ett bra skydd. Slutligen identifieras en brist på ett övergripande perspektiv som studerar översvämningshotet som helhet och på så sätt skapar möjligheter att urskilja lösningar som skyddar större områden. Som slutsats bekräftas Granberg, Nyberg & Modhs, (2016) forskningsartikel om att det ekonomiska perspektivet styr klimatanpassningsåtgärder. Klimatanpassning sker inte genom att undvika exploatering av dessa attraktiva områden, utan appliceras snarare när beslut om exploatering tagits. Skydd mot översvämning tillämpas i form av tekniska lösningar, vilket vittnar om en stor tilltro till tekniska lösningar och ekologisk modernisering från den kommunala planeringens sida att hantera problematiken. / The aim of this essay is to illustrate how the municipal planning deal with problems regarding the risk of flooding in practice, specifically in waterfront housing-projects. Taking a starting point in an article of Granberg, Nyberg & Modh (2016) about competitiveness and climate adaption in the city of Karlstad, this essay intends to answer research questions about how climate adaption is implemented practically in municipal planning, linked to the risk of flooding, in waterfront housing-projects. Also, the level of influence from the municipal planning to implement climate adaption measures in waterfront housing-projects is also investigated. To answer the research questions, a case study is applied on Kanoten, a waterfront area in Karlstad, Sweden. The essay applies a qualitative research approach with an analysis of content on related municipal documents and is supplemented with interviews with two municipal officials who were involved in the planning process of the area. The results show that the municipal planning, with the help of technical solutions, tries to handle the problem by preventing, reducing and preparing for the risk of flooding. In that way, the area is protected from flooding and available for exploitation at the same time. As it turns out, the result also indicates great possibilities for the municipal planning to implement climate adaption, mostly thanks to the great amount of knowledge on levels and potential scenarios on flooding that is available. The many developers in the area means that the municipal is able to put the costs of the flooding protection on those who want to exploit the area, making financial support and opportunities for protecting the area from flooding much better. Lastly, a deficiency is identified in terms of a broader perspective when looking at the threat of flooding in the city, a perspective that would be able to find solutions that protect larger areas. As a conclusion, the main findings of Granberg, Nyberg & Modh, (2016), regarding the superiority of the economical perspective that controls climate adaption measures, are confirmed by this essay. Climate adaption is not practiced by avoiding these attractive areas, but rather, it is applied when the decision to exploit the area is taken. Protection against flooding is applied through technical solutions which speaks of a great belief in these measures and ecological modernization from the perspective of the municipal planning to be able to handle the problem.

Syftet med den här studien är att fördjupa förståelsen av specialpedagogiskt arbete med att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att lyckas bra i skolan och senare i livet är goda läs- och skrivfärdigheter en viktig och avgörande förutsättning. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära barn dessa färdigheter. I uppdraget ingår även att tidigt upptäcka om barnet brister i sin läs- och skrivinlärning och riskerar att få svårigheter i sin inlärning.I denna studie har intervjuer använts som metod vilket är en kvalitativ ansats. Med hjälp av en intervjuguide intervjuades 12 speciallärare från 4 olika kommuner. I två av kommunerna finns en gemensam kommunal screeningplan och i de två andra kommunerna finns det inte någon sådan. Vår studie inspireras av metodansatsen hermeneutik. Resultatet visar att informanterna anser att det är ett viktigt arbete att tidigt upptäcka och förebygga hinder i elevers läs- och skrivutveckling som det läggs mycket fokus och resurser på. Vi har i vår studie sett att en kommunal screeningplan påverkar lärarnas arbete. De upplever att planen skapar likvärdighet i kommunen. I de kommuner där gemensamma screeningplaner inte finns fanns en positiv inställning till tanken på att ha en sådan. Slutsatsen vi drar, utifrån studiens resultat, är att lärarna anser att de upptäcker eleverna tidigt och har bra verktyg till uppföljning. Vidare framgår det att en kommunal screeningplan är ett bra verktyg i det förebyggande och upptäckande arbetet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur sårbara kommuner arbetar med näringspolitik när det uppstår en lokal industrikris. Det är en fråga som är intressant och viktig eftersom det är en svår situation som påverkar många människor och eftersom kommunerna hamnar i en situation där de har få verktyg men ett stort ansvar. Sårbara kommuner definieras med hjälp av Tillväxtverkets definition och ska förstås som kommuner som har sämre förutsättningar att få till en god sysselsättning. Lokal industrikris ska förstås som den situation som uppstår när en eller flera stora arbetsgivare lägger ned sin verksamhet, med resultatet att många blir arbetslösa på lokal nivå. Med hjälp av Jon Pierres teori om horisontella och vertikala näringspolitiska nätverk kan det undersökas hur kommunerna agerar. Teorin berör på ett bra sätt området kommunal näringspolitik och med hjälp av den kan hittas vilka aktörer som är inblandade, vilka åtgärder som görs och vilka medel som används. Bjuvs kommuns agerande när Findus avvecklade sin verksamhet där 2016–2017 undersöks och Bjuvs kommun är ett typiskt fall av en sårbar kommun som ställs inför en lokal industrikris. Det är en kvalitativ fallstudie som genomförs och materialet utgörs i huvudsak av intervjuer med kommunala företrädare. Det teoretiska ramverket tillämpades på materialet och viss användning av horisontella nätverk fanns närvarande men samtidigt framkom det att kommunal näringspolitik inte hade en allt för stor betydelse vid den lokala industrikrisen.

Bakgrund: En stor del av den äldre befolkningen har någon hjälp inom kommunal hälso- och sjukvård, exempelvis särskilt- och ordinärt boende. Sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård har omvårdnadsansvar för patienten och arbetar efter att vård och omsorg ska genomföras tillsammans med patienten och utformas i enlighet dennes önskemål så långt det är möjligt. Ett hjälpmedel för både sjukvårdspersonal och patienten är en samordnad individuell plan, SIP, som underlättar för alla inblandade och framförallt patienten. Målet med SIP är att patienten ska få vara med och planera sin vård efter sina önskemål i så stor utsträckning som möjligt. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet med samordnad individuell plan för äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper tillsammans med sjuksköterskor som arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård. Det insamlade materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att det inte fanns tillräckligt tydliga rutiner för hur arbetet med SIP skulle gå till. Det var bristande samarbete med vårdcentralerna och även internt med omvårdnadspersonalen. Det upplevdes som att alla inblandade professioner inte alltid visste vad en SIP var och hur det skulle utföras. Sjuksköterskorna upplevde också att det var svårt för många patienter att vara delaktig i planeringen av sin vård och omsorg. Slutsatser: Det krävs tydliga rutiner för SIP, både nationellt och lokalt, för att det ska fungera som det hjälpmedel det är tänkt. Alla inblandade professioner behöver också få utbildning om SIP och fokus behöver vara på att få patienten delaktig i planeringen på bästa möjliga sätt för att de ska uppnå en känsla av trygghet och på så vis kan vårdbehovet minska.

Educare är ett begrepp som används inom förskolan och är en kombination av lärande och omsorg. Förskolan strävar i Sverige efter att ge varje barn en likvärdig uppväxt som består av omsorg, lärande och socialisation oberoende av vårdnadshavarnas socioekonomiska bakgrund. Syftet med denna studie var att undersöka hur vårdnadshavare skapar mening kring sitt val av förskola i fristående respektive kommunal. Syftet var även att få en förståelse för vad vårdnadshavare förväntar sig av förskolan som verksamhet. Genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide har vi fått en ökad förståelse för varför vårdnadshavarna väljer som de gör samt ökat vår förståelse för vad dessa vårdnadshavare anser är viktigt att förskolan gör för deras barn. Med utgångspunkt i ett sociologiskt perspektiv har vi analyserat det empiriska materialet genom Bourdieus teori om kapital och habitus, vilket ingår i hans sociala reproduktionsteori. Studiens resultat visar att det som alla vårdnadshavare har gemensamt är att omsorg prioriteras högt när det gäller förskolans verksamhet. Vårdnadshavares syn på att förskolan är skolförberedande varierar mellan de fristående och kommunala förskolorna. Somliga vårdnadshavare ser skolförberedelse som central i socialisationsprocessen vilket betyder att barnen lär sig fungera i grupp, medan andra betonar kunskap som lärande. Vårdnadshavarna som valt kommunal förskola känner tillit till kommunen gällande förskolans tillsyn, vilket grundar sig i olika erfarenheter. Vårdnadshavarna på fristående förskola grundar sitt val på förskolans inriktning. Det som alla vårdnadshavare har gemensamt är att närhetsprincipen har en stor påverkan på deras val av förskola.