Undersökningen är till för att klargöra hur arbetet med employer branding bedrivs av kommunala arbetsgivare samt hur det arbetet upplevs av medarbetare inom kommunerna. Studien belyser där­med både arbetsgivarnas och medarbetarnas perspektiv. På grund av ett sämre anseende och att rykten kan florera kring kommuner som arbetsgivare är det av intresse att undersöka arbetet med employer branding inom just kommuner. Att ha ett starkt arbetsgivarvarumärke är betydelse­fullt då det ökar chansen att attrahera nya medarbetare samtidigt som befintliga medarbetare vill stanna kvar hos arbetsgivaren. Den teoretiska referensram som presenteras ligger till grund för hur insamlad data ska bearbetas och analyseras. Undersökningen har bestått av nio kvalitativa inter­vjuer där både arbetsgivare och medarbetare är respondenter. Resultatet från undersökningen visar att arbetsgivarna är väl medvetna om vikten av att arbeta med employer branding och menar att det kan vara än viktigare för dem inom offentlig sektor än för privata arbetsgivare. Arbetet med att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke grundar sig i policys som sedan ska kommuniceras på ett trovärdigt sätt, både externt och internt. Den externa kommunikationen är viktig för att kunna locka till sig nya medarbetare medan den interna kommunikationen är viktig för att få de befintliga med­arbetarna att stanna kvar. När det handlar om att behålla medarbetare visar, såväl teori som resul­tatet från undersökningen, att det sig att det är de förebyggande åtgärderna som är av betydelse, exempelvis en välfungerande introduktion, att erbjuda kompetensförsörjning och ett professionellt ledarskap i syfte att få medarbetare att trivas. När det kommer till hur medarbetarna upplever ar­betet kring employer branding påpekar de flesta att det inte är någonting som man inte märker av. Genom studien framkommer det däremot att samtliga medarbetare trivs bra på sin arbetsplats och att alla kan rekommendera sin arbetsgivare till utomstående personer. Det faktum att de pratar gott om sin arbetsgivare pekar på att arbetsgivarna har lyckats skapa ett gott arbetsklimat där medar­betarna trivs. Att ha medarbetare som trivs och som talar gott om sin arbetsgivare är en viktig del i arbetet med employer branding då nöjda medarbetare stannar kvar längre och fungerar som am­bassadörer för arbetsgivaren, vilket kan hjälpa till att attrahera ny arbetskraft.

The purpose of this study is to examine Malmö Municipality’s strategies regarding counteracting social and structural homelessness, by describing and comparing the strategic differences between the two categories. We will do this mainly by performing a problem-based policy analysis of three municipal documents regarding the city’s homelessness problem. We will also be performing a theoretical analysis based on Ian Gough’s marxist analysis of the welfare state and institutional theory, respectively. Through our analysis on the municipal policy we have found that structural homelessness is a problem that is prioritized in comparison to social homelessness. This is because of a large increase in the structurally homeless population during the past decade. However, the problem of social homelessness has far more concrete measures to counteract it. This is found through our theoretical analysis to be due to several factors. One of these factors is that structural homelessness is more deeply entwined with the housing market, which affects the difficulty with creating appropriate measures. Another factor is path dependency, which means that structural homlessness as a newer problem affects the municipality’s ability to apply drastic measures. Our conclusion is that Malmö municipality prioritizes solving the problem of social homelessness through concrete measures, even though structural homelessness is seen as a larger problem. This is because of the complex nature of structural homelessness and the difficulty in applying the correct measures.

This essay examines if the centralized model for municipalities has potential so be a solution for local democracy when it comes to streamlining the organization without reducing the democratic legitimization. To do so, the essay examines documents from five Swedish municipalities which have transformed their organization according to the centralized model: Arvika; Sunne, Bengtsfors, Leksand and Tierp. The material is analyzed through a qualitative text analysis with the help of theories on democratic legitimization and ideals for organizing municipal management.The results show that the centralized model has the potential to be a solution for streamlining the organization while preserving democratic legitimization. The analysis concludes that it takes thorough preparatory analysis and distinct purposes for the reform to give good results, and that a wide perspective as well as political consensus on the organizational issue makes the implementation easier. Further the study concludes that a reform into the centralized model is not a ‘quick fix’ for a troubled municipality. On the contrary, to succeed with the reform it takes a lot of work and commitment from the whole organization as well as a carefully analyzed foundation and directives for the implementation.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur kommuners budget påverkar dess möjligheter kring arbetet med hållbar utveckling för att uppnå målen i Agenda 2030. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod och deduktiv ansats. För insamling av empiri har sju kommuner intervjuats för att dra en slutsats med hjälp av tidigare forskning och teori. Studiens slutsats visar att budgeten inte har någon direkt koppling med implementering av Agenda 2030. Dock anses budgeten vara en utmaning i avseende till anställning av personal och en innovativ hållbarhet.

En av regeringens uttalade ambitioner är att Sverige skall vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter (Infrastrukturdepartementet, 2022a). Digitaliseringspolitiken handlar bland annat om att digitalisera offentlig förvaltning med utgångspunkt i medborgarens behov, i syfte att erbjuda enklare, öppnare och effektivare service till alla, oavsett om användaren befinner sig i Sverige eller i utlandet (Infrastrukturdepartementet, 2022b). Då den digitala utvecklingen således verkar vara ett högst prioriterat och aktuellt område hos Sveriges regering, tar undersökningen avstamp i hur detta präglar förutsättningar och anpassningsförmåga för enskilda kommuner, närmare bestämt kommuner inom Skaraborg. Detta eftersom kommuner i Skaraborg dels har kommit olika långt i den digitala välfärdsutvecklingen men dels också för att Skaraborg till största delen innefattas av relativt små kommuner sett till invånarantal, vilket därtill medför ytterligare utmaningar i det att det oftast är ett fåtal personer som arbetar med frågor som berör den aktuella kommunens invånare. Syftet med undersökningen är därmed att utröna hur detta kommunurval anpassar sin respektive kommunverksamhet efter efterfrågan på offentliga e-tjänster, vad som ligger till grund för utvecklingen av dessa digitala tjänster i takt med en ökad efterfrågan i allmänhet och motiven bakom anpassningen i synnerhet. Med hjälp av en kvalitativ ansats genomfördes en fallstudie beståendes av 6 semistrukturerade intervjuer med representanter från 13 av Skaraborgs 15 kommuner. Genom denna metodanvändning ämnade undersökningen erhålla åsikter och insikterkring de förutsättningar som råder för att kommunerna i Skaraborg skall ha möjlighet till anpassning efter en ökad efterfrågan på offentliga e-tjänster. Resultatet analyserades och jämfördes med den forskning som identifierats för att kunna dra slutsatser om hur kommunerna anpassar sig för att bemöta efterfrågan på offentliga e-tjänster. Resultatet frambringar 8 teman som tillsammans bildar ett gemensamt utgångsläge beståendes av såväl utmaningar och styrkor som olika samverkansformer, vilket sammantaget representerar kommunernas anpassningsförmåga till att bemöta en ökad efterfrågan på offentliga e-tjänster. Kommunerna bemöter denna ökade efterfrågan genom att framför allt ta hänsyn till det behov av offentliga e-tjänster som uppmärksammats av de olika kommunala verksamheterna inom respektive kommun. Huruvida offentliga e-tjänster uppfyller detta behov verkar uteslutande bero på i vilken utsträckning e-tjänsten har använts av medborgare under en avgränsad tidsperiod. Trots att viss samverkan sker i dagsläget mellan vissa kommuner efterfrågar samtliga kommuner en ökad nationell samverkan i arbetet med att ta fram offentliga e-tjänster. Utveckling och användning av offentliga e-tjänster hänger emellertid starkt samman med behovet av en digital mognad i såväl den kommunala verksamheten som bland medborgare. Ytterligare utmaningar i form av föråldrade interna system som saknar stöd för olika former av integrationer och vidareutveckling utgör en påtaglig hämmande faktor i kommunernas anpassning av den digitala teknikens fulla potential vid framtagning av offentliga e-tjänster. Hänsynen till medborgarnas personliga integritet verkar vara ett högst prioriterat område, men mera oklart är huruvida medborgare har inflytande över utvecklingsprocesser och vidare förbättringsarbete av offentliga e-tjänster. Tillgången på mjukvaruutvecklare för framtagning av offentliga e-tjänster verkar vara förhållandevis god hos samtliga kommuner. Denna kompetensförsörjning verkar delvisunderstödjas med hjälp av olika former av samarbeten mellan vissa kommuner. Kompetensbehovet av mjukvaruutvecklare kan vidare sägas hänga samman med kommuninvånarantalet och det upplevda behovet av offentliga e-tjänster hos respektive kommun. / One of Swedish government´s stated ambitions is that Sweden should be the best in the world at using the possibilities of digitalization (Infrastrukturdepartementet, 2022a). Digitalization policy, among other things, about digitizing public administration based on citizen´s needs, in order to offer simpler, more open, and more efficient service to everyone, regardless of whether the user is in Sweden or abroad (Infrastrukturdepartementet, 2022b). As digital development thus seems to be highly prioritized and current area in the Swedish government, the survey is based on how this is reflected in conditions and adaptability for individual municipalities within Skaraborg. This is because municipalities in Skaraborg are at different stages in the digital welfare development, but also because Skaraborg consists of a variety of small municipalities in terms of population, which also entails further challenges in that it is usually a few people who work with issues that affect the inhabitants of the municipality in question. The purpose of the survey is thus to find out how the selection of municipalities adapts its respective municipal activities to the demand for public e-services, what is the basis for the development of these digital services in line with increased demand in general and the motives behind adaption in particular.With the help of a qualitative approach, a case study was conducted consisting of 6 semi-structured interviews with representatives from 13 of Skaraborg´s 15 municipalities. Through this use of methods, the survey sought to obtain opinions and insights about the conditions that prevail for the municipalities in Skaraborg to have the opportunity to adapt to an increased demand for public e-services. The results were analyzed and compared with the research identified in order to be able to draw conclusions about how the municipalities adapt to meet the demand for public e-services.The result show 8 themes that together form a common starting point consisting of both challenges and strengths as well as different forms of intercommunion, which together represent the municipalities´ ability to adapt to meet an increased demand for public e-services. The municipalitiesare responding to this increased demand by considering the need for public e-services that has been brought to the attention of the various municipal administrations within each municipality. Whether public e-services meet this need seems to depend solely on the extent to which the e-service has been used by citizens for a limited period of time. Even though some collaboration takes place at present between certain municipalities, all municipalities demand increased national collaboration in the work of developing public e-services. However, the development and use of public e-services is strongly linked to the need for digital maturity in both municipal operations and among citizens. Challenges in the form of outdated internal systems that lacked various forms of integration and further development constitute a significant inhibiting factor in the municipalities‘ adaptation of the full potential of digital technology in the development of public e-services. Consideration of citizens‘personal integrity seems to be a high priority area, but it is more unclear whether citizens have influence over the development processes and further corrections of public e-services. The supply of software developers for the development of public e-services seems to be relatively good in all municipalities. This supply of skills seems to be supported in part by various forms of cooperation between certain municipalities. The need for competence of software developers can be said to be related to the number of municipal inhabitants and the perceived need for public e-services in each municipality.

Currently there is a high demand for housing in Sweden, especially in the metropolitan areas. The municipalities own a major part of the land intended for new construction. Through a land allocation the land can be allocated to developers, which in turn develops the area. Thus, land allocation is a vital tool for the housing development in Sweden. Currently there are no regulations concerning how the land allocation should be carried out. Consequently, the implementations differ significantly between different municipalities and projects. The purpose of this master thesis is to describe and compare different approaches of municipal land allocations in larger development projects. Furthermore, the aim is to analyze pros and cons of the different approaches and recommend which components that should be used in land allocations of larger development projects. When the different approaches have been described and compared the particular method has been studied, what criteria that have been used during the selection of developers and how the assessment has been carried out. Other than that the duration, pricing and regulation of rent and tenure have been investigated. Furthermore, questions regarding zoning have also been considered in the study. The four projects that has been investigated is Frihamnen (Göteborg), Årstafältet (Stockholm), Södra Ladugårdsängen (Örebro) and Vallastaden (Linköping). The objective of the study has been achieved through a literature review and a case study of the four projects. The case study is based on written documents and conducted interviews with involved parties from the municipalities and developers. The study has shown that all approaches of land allocation studied differ depending on the project conditions and objectives. In all projects a tender process has been the base for selection of developers. Price was the driving factor in Årstafältet, while other criterias were in focus in the other projects. The study shows that a selection based on other criterias then price is good in order to promote quality and diversity in the project. However, a tender based only on price is a simple and relatively cheap method. Regarding detail plans, it is concluded that it can be an advantage for smaller municipalites to prepare the detail plan before a land allocation takes place in order to attract developers. This approach is something that especially promotes smaller developers since preparation of a plan is costly and time-consuming. In addition, it is concluded that it always should occur some type of coordination and planning among the municipality and the selected developers in order to obtain optimal overall solutions for the area. / Det råder i Sverige idag en stor efterfrågan på bostäder, speciellt i storstadsregionerna. En stor del av marken för nyproduktion ägs av Sveriges kommuner som via en markanvisning kan fördela marken till byggherrar för exploatering av marken. Markanvisning är därmed tillsammans med planmonopolet ett viktigt instrument för bostadsutvecklingen. Någon reglering för hur fördelning av markanvisning bör ske finns inte och tillämpningen skiljer sig därmed väsentligt mellan kommun och projekt. Syftet med detta examensarbete är att beskriva och jämföra tillvägagångssätten vid kommunal markanvisning inom större exploateringsprojekt. Detta för att kunna observera skillnader, analysera för- och nackdelar samt att ge förslag på komponenter som bör tillämpas vid markanvisning av större exploateringsområden. Med tillvägagångssätt menas bland annat vilken tilldelningsmetod som använts, vilka kriterier som val av byggherrar grundats på samt hur denna bedömning gått till. Vidare har även processens gång, prissättning och eventuell reglering av hyra och upplåtelseformer undersökts. Hur och när detaljplan framtagits berörs även i studien. De fyra projekt som ingår i studien är Frihamnen (Göteborg), Årstafältet (Stockholm), Södra Ladugårdsängen (Örebro) och Vallastaden (Linköping). Syftet med studien har uppnåtts via en litteraturstudie samt en fallstudie över de fyra projekten. Inom fallstudien har dels material studerats och dels intervjuer med kommunala tjänstemän samt deltagande byggherrar genomförts. Studien har visat på att samtliga studerade tillvägagångssätt skiljer sig åt beroende på förutsättningar och mål med projekten. Inom samtliga projekt har anbudsanvisning tillämpats och inom samtliga projekt förutom Årstafältet har urvalet grundats på andra kriterier än pris. Att genomföra bedömningen på andra kriterier än pris är något som studien kommit fram till är lämpligt för att främja kvalitet och mångfald i projektet. Däremot är ett anbud baserat endast på pris en enkel och mindre resurskrävande metod att tilldela markanvisning samt erhålla ett marknadspris på. Avseende framtagande av detaljplan kan detta i vissa mindre kommuner vara fördelaktigt att ta fram innan markanvisning för att locka fler byggherrar. Detta tillvägagångssätt är även något som främjar mindre byggherrar då ett detaljplanearbete är resurs- och tidskrävande. Någon slags samordning och planering bör däremot alltid ske mellan kommun och tilldelade byggherrar för att erhålla en optimal helhetslösning för området.

No description available.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka vilka behov och förväntningar som rektorer i en mellanstor kommun har på HR-rollen. Vidare avsåg studien att undersöka effekter av covid-19 pandemin på dessa behov och förväntningar. Studien var av kvalitativ karaktär och innefattade semistrukturerade intervjuer. En kombination av målinriktat bekvämlighetsurval samt snöbollsurval tillämpades och totalt deltog 13 rektorer, (n=13) varav tre män och tio kvinnor. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analys som resulterade i fyra huvudteman och 13 underteman. De fyra huvudteman innefattade stödfunktion, behov av översyn, tillgänglighet HR samt tillit HR. Resultatet av studien visade att rektorers behov och förväntningar på HR inte skilde sig märkbart perioden innan, under och efter covid-19. Däremot framhävdes två behov som hade ökat under covid-19; regelmässiga tolkningar samt behov av personalöversyn. Därtill framkom hur rektorers behov och förväntningar på HR-rollen under covid-19 givit betydelse för framtida HR-roll som rektorsstöd och flertalet lärdomar kunde presenteras. Lärdomarna som framkom var: tydlig gemensam information, flexibla mötesformer, förebyggande hantering av långtidssjukskrivningar, bemanningshantering, HR´s fysiska närhet till rektorerna samt minskad personalomsättning bland HR-konsulter för stabila relationer sinsemellan.

Hållbar stadsutveckling diskuteras och utövas flitigt inom stadsbyggnads-branschen och utbildningsväsendet. Dock anses det vara svårt att beskriva hur kommunal plan-, mark- och exploateringsverksamhet kan främja den sociala delen av hållbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen är att ta fram konkreta förslag till hur kommuner, genom stadsbyggnadsåtgärder och urban design, kan skapa en socialt hållbar stad. Det undersökts genom en litteraturstudie där teorier kring social hållbarhet beskrivs samt genom en fallstudie på Nacka kommun. Fokus ligger dels på att hitta indikatorer och verktyg som kan användas av kommuner generellt, och dels att ge utvecklingsförslag kring Nacka kommuns verksamhet för att förbättra deras arbete med social hållbarhet. Sex konkreta verktyg för att understödja arbetet med social hållbarhet sammanställs och diskuteras i uppsatsen. Dessa är Blandning och variation Trygghetsskapande åtgärder Mötesplatser Ihopkopplande och sammanhållen stad Identitetsskapande åtgärder Inflytande och samverkan Fallstudien på Nacka kommun har genom intervjuer med tjänstemän och politiker samt granskning av styrdokument visat att kommunens stadsutvecklingsverksamhet kan gynna social hållbarhet, främst på grund av en tydlig översiktsplan som bland annat framhäver vikten av blandning, mötesplatser och en sammankopplande stadsstruktur. Uppsatsen visar dock att kommunen idag saknar ett samlat arbete om social hållbarhet i deras stadsbyggnadsprocess och att vissa kommundelar har större inflytande i stadsplaneringen än andra. Utifrån undersökningen görs även anda iakttagelser kring ansvarsförhållanden samt möjligheten och betydelsen av att arbeta med social hållbarhet. Uppsatsen argumenterar för att ansvaret för skapandet av en socialt hållbar stad bör ligga på kommunen och att det kan vara svårt att skapa en önskad blandning av människor utan någon typ av bostadskvotering. / Sustainable development has been discussed and practiced within urban development sector for a long time, but mostly about the ecological part. How the city can be developed to increase the social part of sustainability is still hard to explain, especially for Swedish municipalities. The purpose of this study is to give clear tools for municipalities to increase the social sustainability within the city. That has been done through a literature study and a case study of Nacka municipality. Six groups of tools have been put together to match urban development departments in municipalities Hosing/function mix and variation Security Meeting places Urban cohesion Identity Influence and democracy The case study of Municipality of Nacka has through interviews with officials and politicians as well as a review of policy documents revealed that the municipality's urban development strategies could promote social sustainability. Mainly because of a strong comprehensive plan that, among other things, highlights the importance of housing/function mix, meeting places and a urban structure that connect different parts of the municipality. However, the paper shows that the municipality currently lacks a cohesive cooperation between the departments and a comprehensive policy about social sustainability. The study also shows that some neighborhoods within Nacka municipality might have more influence in the municipality’s urban development than other neighborhoods. Based on the survey, observations about the accountability and the possibility and importance of working with social sustainability have been done. The essay argues that the responsibility to support and create a socially sustainable city lies with the municipality and that it may be difficult to generate a desired mix of people without any type of social housing.

Befolkningstillväxt är planeringsidealet i dagens samhälle. Med tillväxt tillkommer dock utmaningar som behöver bemötas. Syftet med arbetet är därför att studera hur Kalmar och Varbergs kommun planerar för en ökad befolkningstillväxt och vilken effekt denna befolkningstillväxt har på den kommunala samhällsservicen. Kommunerna har valts ut då de har haft en kraftig befolkningstillväxt under de senaste åren. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt dokumentanalys av kommunernas strategiska dokument har genomförts som sedan har analyserats utifrån olika teman. Strategisk planering och tidigare forskning inom ämnesområdet, såsom förtätning, har använts för att analysera kommunernas hantering av befolkningstillväxten ytterligare. Utifrån datainsamlingen går det att tyda att kommunerna har påverkats i olika grad av befolkningstillväxten. Kalmar kommun upplever att de kan hantera utmaningarna med befolkningstillväxten. Varbergs kommun finner att befolkningstillväxten skapar utmaningar att bemöta behov av kommunal service. Samplanering av bostäder och service är en utmaning för kommunerna men anses vara det bästa sättet att bemöta befolkningstillväxten. / Population growth is the ideal of planning in today's society. With growth, however, there are challenges that need to be addressed. The purpose of this study is to analyze how the municipalities of Kalmar and Varberg plan for increased population growth and what effect this has on the municipal community service. Both municipalities have had strong population growth in recent years. Qualitative semi-structured interviews and document analysis of the municipalities' strategic documents have been carried out, which have then been analyzed on the basis of various themes. Strategic planning and previous research in the subject area, such as densification, have been used to further analyze the municipalities' management of population growth. Based on the data collection, municipalities have been affected to varying degrees by population growth. Kalmar feels that they can handle the challenges of population growth. Varberg finds that population growth creates challenges in meeting the need for municipal services. Co-planning of housing and services is a challenge for the municipalities but is considered to be the best way to respond to population growth.