Undersökningens fokus är att belysa upplevelser av just förstalinjechefer inom kommunal verksamhet då vi önskar söka en bättre förståelse för hur cheferna upplever HRs stöd för att eventuellt kunna förbättra HR som servicefunktion. Studien riktar in sig på kommunal verksamhet då mycket av de befintliga teorier och modeller som finns är baserade vinstdrivande företag och vi anser att det finns en kunskapsbrist inom området. Studien är främst riktad som ett verktyg till HR men skildrar också kunskap som cheferna också kan ha användning av för att förstärka sitt samarbete med HR.Undersökningen är av kvalitativ ansats och genomfördes som djupintervju. Målstyrt- och snöbollsurval låg till grund för att komma i kontakt och välja respondenter. Intervjuguiden som är semistrukturerad består av frågor anpassade efter litteratur och teoriavsnitt enligt teorier som bland annat HRs värde, profession, hur HR får engagemang samt rollmodeller som beskriver HRs olika förhållningssätt gentemot cheferna.Resultatet visar bland annat på att cheferna uppfattar HR som diffust. Det finns brister vad gäller chefernas uppfattning av HRs syfte, arbetsbeskrivning och mandat. Det framkommer också att flertal chefer inte vet var man ska vända sig och med vilka frågor. Undersökningen visar också att förstalinjechefer endast ser roller som berör deras eget område och att viss förståelse saknas för HRs resterande arbetsuppgifter. Detta kan i sin tur leda till missnöje och missförstånd mellan parterna. Slutligen finns det områden i samarbetet mellan parterna som kan förbättras för att stärka ett samarbete. Däribland förbättra och tydliggöra kommunikation, främja relationen parterna emellan samt se över att HR har de resurser som krävs för att möta chefernas förväntningar och önskemål. Till exempel genom att anställa fler HR personal för att kunna fördela och prioritera arbetet bättre.

AbstractAndersson Ann-Louise & Mattsson Maria (2009). Matematik i förskolan.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaExamensarbetet är en jämförande studie om hur man som pedagog resonerar kring barns kunskaper och lärande inom matematik i åldrarna 4-5 år på en Reggio Emilia förskola, en Montessoriförskola och en kommunal förskola i Skåne. Vi undersöker också vilka olika matematiska material de olika förskolorna använder sig av. Syftet med examensarbetet är att synliggöra olika pedagogiska arbetssätt för barns matematiska lärande. Våra frågeställningar som arbetet utgår ifrån är: Hur arbetar pedagoger med matematik på förskolorna? Vad anser pedagoger att matematik är för förskolebarn? Vilka matematiska begrepp använder pedagoger sig av i förskolan? Vad anser pedagoger att barnen behöver ha för kunskaper inom matematik? Metoderna vi använt oss av är en kombination av intervjuer med pedagogerna och observationer av barnen i verksamheten för att kunna inhämta så mycket information som möjligt kring våra frågeställningar. Vi har studerat teorier och tidigare forskning inom ämnesområdet som belyser barns utveckling och lärande, med särskilt fokus på matematik. Resultatet i vår studie visar på att det finns stora likheter. Vi fann att alla tre förskolorna arbetar med matematik där de sätter barnet i centrum. Alla tre förskolorna utgick också från läroplanen och var medvetna om att det är viktigt att benämna de matematiska begreppen i lek, aktiviteter och i vardagssituationer. Skillnaderna är att Montessoriförskolan arbetar mer individuellt med barnen under lärandeprocessen medan de andra två förskolorna arbetar mer med hela gruppens lärande. En annan skillnad är att Montessoriförskolan betonar materialets betydelse för att barnen bättre ska kunna utveckla kunskap inom olika områden i matematik.Nyckelord: lärande, material, Montessoriförskola, Reggio Emilia förskola, kommunal förskola

Grundvatten är en viktig del av dricksvattenförsörjningen och en begränsad resurs, speciellt i kustområden. För att den framtida grundvattentillgången ska vara säkerställd är det viktigt att inkludera grundvatten i planeringsprocesser, där kommunerna har en bidragande roll. Därför är syftet att undersöka och analysera hur svenska kustkommuner arbetar med samt planerar för en hållbar tillgång på grundvatten som livsmedel, i enlighet med miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. En litteraturstudie med kompletterande fallstudier av kustkommunerna Norrtälje, Oskarshamn och Tyresö utgör underlag till rapporten. Grundvattnet påverkas av flertalet faktorer som geologins, klimatets och människors aktivitet. De grundvattenproblem som kommunala dokument behandlar i störst utsträckning är de som relaterar till den enskilda dricksvattenförsörjningen, vilket är ett område där möjligheterna till reglering inte utnyttjas. För de undersökta kommunerna hade bland annat kommunala vattenförsörjningsplaner kunnat bidra till en mer hållbar hantering av grundvattenresurser. / Groundwater is an important part of the drinking water supply and a limited resource, especially in coastal areas. To ensure future groundwater supplies, municipalities should include groundwater in their planning documents. Therefore, the aim is to investigate and analyse how Swedish coastal municipalities manage and plan for a sustainable groundwater drinking supply, according to the Swedish environmental quality objective Good-quality groundwater. The study is based on a literature review and three complementary case-studies of the Swedish coastal municipalities Norrtälje, Oskarshamn and Tyresö. There are many factors that affect the groundwater, such as geology, climate and human activities. The groundwater problems that municipal documents consider to the greatest extent are those related to private water supplies, particularly drilled wells. However, this is a field where the possibilities for regulation are not utilized amongst the municipalities. The case-studies indicate, among other things, that a document for water supply could contribute to sustainable groundwater management, at least for the investigated coastal municipalities.

I vårt examensarbete har vi försökt att belysa niondeklassares behov av studie- och yrkesvägledare samt vägledning på skolan. Syftet med uppsatsen är att både försöka se elevernas behov av vägledare i dagsläget, men även att beröra framtidens vägledning. I vår undersökning har vi använt oss av kvantitativ och kvalitativ metod. Vi har genomfört enkäter och intervjuer med niondeklassare på fyra skolor i Sydvästra Skåne. Våra resultat har vi knutit till olika teoretiska referensramar såsom bland annat Gerard Egans och Gunnel Lindhs samtalsmodeller. För att valsituationen skall leda till kloka och väl genomtänkta beslut så behövs vägledare som hjälp för att öka elevens självkännedom. Vägledaren gör detta i form av en process. Processen handlar om att man som vägledare lyfter fram, speglar tankar och bygger på elevens positiva sidor. Det handlar om att få eleven att lära känna sig själv bättre för att kunna göra självständiga val. Resultaten och vår analys indikerar att eleverna tycker att vägledaren ska finnas på skolan och gärna i större utsträckning än vad som är fallet i nuläget.

Bakgrund: Allt fler människor diagnostiseras med diabetes typ 2 i Sverige, många av dessa återfinns i kommunal hälso- och sjukvård. Det finns ett stort behov av att motivera dessa patienter till livsstilsförändringar för att uppnå god hälsa. Distriktssköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård behöver arbeta hälsofrämjande och förebyggande. De behöver även kunna motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar för att förbättra omvårdnaden och motverka komplikationer. Syfte: Att beskriva kommunala distriktssköterskors erfarenheter av att motivera till livsstilsförändringar för patienter med diabetes typ 2. Metod: Studien har genomförts utifrån kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt. Data insamlades genom två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt nio distriktssköterskor yrkesverksamma inom kommunal hälso- och sjukvård. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Olika strategier krävs i motivationsarbetet, faktorer som kan ha betydelse för motivationsarbetet och en känsla av att göra skillnad med motivationsarbetet. Slutsats: Som distriktssköterska inom kommunal hälso- och sjukvård är det viktigt att motivera till livsstilsförändringar för patienter som har diabetes typ 2 genom att vara lyhörd och respektfull mot patienten. Ett gott samarbete med patient, närstående och andra yrkesprofessioner kan vara nyckeln för att kunna motivera patienten till att göra en livsstilsförändring.

The local level of politics in Sweden has been described as strong in relation to similar levels internationally aswell as to other political and administrative levels in the national system. Despite this, the research has regularlyoverlooked important aspects of local politics throughout several decades. The purpose of this study is to begin toaddress the lack of research by studying electoral campaigns in the Swedish municipal election. Representativesfrom two local party organizations have been interviewed in order to identify campaign tools and strategies thatare prevalent in what is deemed two very successful campaigns. The two campaigns are compared and differencesbetween local parties and parties connected to the national level of politics are considered. To some extent thefindings of this study match those of previous research on the national level of politics. However, some of thefindings suggest the possibility of achieving greats results in local elections using low-cost campaign methods. Inorder to find stronger evidence for causality between a particular campaign activity and election results furtherresearch of more numerous cases is necessary.

Syftet med studien är att undersöka hur undervisande lärare inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och svenska för invandrare beskriver att de arbetar med extra anpassningar, orienteringskurser och delaktighet. Studien utgår från följande forskningsfrågor: Hur beskriver lärare att de arbetar med identifiering av elevers behov av extra anpassningar och orienteringskurser? Hur beskriver lärare att de arbetar med återkoppling kring extra anpassningar och orienteringskurser? Hur beskriver lärare elevers delaktighet i arbetet med extra anpassningar och orienteringskurser? Studien har en kvalitativ ansats i form av semi-strukturerade intervjuer med nio pedagoger. Fyra av de nio pedagogerna arbetar på sfi, fyra arbetar på grundläggande nivå och en undervisar både på sfi och grundläggande nivå. Urvalet av medverkande lärare beskrivs som randomiserat och det slumpade sig så att samtliga medverkande lärare på grundläggande nivå undervisar i svenska som andra språk. Studien har tagit Vetenskapsrådet (2002) fyra forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning i beaktande. Resultatet analyseras främst ur olika specialpedagogiska perspektiv där kategoriskt kontra relationellt är mest framträdande. Kategoriskt perspektiv har sitt ursprung i psykologin och lägger fokus på individen och dess svårigheter. Det relationella perspektivet har utbildningssociologins normkritik som utgångspunkt och fokuserar på miljö och normer. I den avslutande diskussionen återfinns slutsatsen att lärarna anser att eleverna skulle kunna bli mer delaktiga i identifiering, genomförande, dokumentation och återkoppling kring extra anpassningar och orienteringskurser. Lärarna beskriver vidare bristen på tid som den främsta orsaken till frånvaron av elevers delaktighet. Lärarna ger en samlad bild av vilka extra anpassningar som görs samt när orienteringskurser används. Lärarna uppger att extra anpassningar och orienteringskurser används när elever riskerar att inte uppnå kursmålen inom kurstiden.

Demenssjukdomen är en globalt ökande sjukdom med betydande påverkan på individer. I Sverige drabbas 130.000–150.000 personer med 20.000–25.000 nya insjuknanden varje år. Demenssjukdom börjar med försämring av kognitiva förmågor som gradvis på verkarminnet, intellektuella färdigheter som språk, tidsuppfattning och omdöme. Demens har ingen bot, vård fokuserar på livskvalitet, och beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) kan hanteras med personcentrerad omvårdnad. Studiens syfte är att beskriva distriktsköterskors erfarenheter av personcentrerad demensvård inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod valdes kvalitativ induktiv insats. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer där deltog tio distriktssköterskor och två av dem genomgått fördjupade utbildningar i demensvård. Analysarbetet har utförts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom de tre huvudkategorierna; Strategier för att träda in i personens livsvärld, Att skapa partnerskap och trygghet och Möjligheter och hinder i strävan att ge en personcentrerad vård. Distriktssköterskorna och demensspecialister beskriver hur viktig det är att jobba patientcentrerad inom demensvård och att lära känna personen. De beskriver vikten att ha kunskaper om patientens tidigare liv och erfarenheter, skapa trygga relationer med patienter och närstående samt hur vårdmiljö har stor påverkan. Det visar också i resultatet att ge en individ anpassad vård ökar välbefinnande för patienter med demenssjukdom. Bristande kunskap, tid och brist på personal kan påverka vården att erbjuda en personcentrerad vård. Vidare ses distriktssköterskor och specialistsjuksköterskor roll att kunna påverka vården och främja ett personcentrerat förhållningssätt.

Syftet med studien var att undersöka vilka metoder ledare inom kommunal verksamhet upplever att de använder sig av för att motivera sina medarbetare, och genom detta öka kunskapen om ledarskapets påverkan på motivationsfaktorer. Motivation utgör en central del av den psykosociala arbetsmiljön och medarbetares välmående (Tafvelin et al., 2022), och tidigare forskning visar på hur ledarskap kan ha en påverkan på medarbetarnas motivation (Gupta, 2020; O´Donoghue &amp; van der Werff, 2022; Andersen et al., 2018). I studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling och urvalet bestod av åtta kommunala chefer som alla har vunnit en ledarskapsutmärkelse inom sin hemkommun. Det empiriska materialet analyserades med stöd av två teorier, transformativt ledarskap samt Self-Determination theory. Teorierna bidrog till att skapa djupare förståelse för hur ledarskapet kan användas för att främja motivation. Resultatet visade att det fanns flera likheter mellan metoder som respondenterna använde sig av. Det framkom även att de i vissa fall önskade främja samma motivationsfaktorer men använde olika metoder för att göra detta, och motsatt förekom det även tillfällen när samma metod användes med syfte att främja olika motivationsfaktorer. Vidare uttryckte respondenterna att medarbetarna har olika behov kopplade till organisatoriska- och individuella skillnader, vilket även medför att medarbetarna motiveras av olika faktorer. Sammantaget kom studien fram till att respondenterna upplevde att deras ledarskap påverkar medarbetarnas motivation, samt att de beroende på kontexten använder olika metoder för att motivera sina medarbetare. / The purpose of this study was to examine what methods leaders experience that they use in order to increase the motivation of the employees. Through this, the study aimed to get a deeper knowledge of how leadership can affect employee motivation. This was examined from the perspective of leaders working in the public sector. Motivation is an important component of the psychosocial working environment and the employee well-being (Tafvelin et al., 2022), and previous research has shown that leadership has a big impact on employee motivation (Andersen et al., 2018; Gupta, 2020; O'Donoghue &amp; van der Werff, 2022;). The method used to obtain data was qualitative semi structured interviews, and the sample consisted of eight Swedish municipal leaders who have received a local leadership award. The empirical material was analysed with support of two different theories, the transformational leadership and Self-Determination theory. The theories contributed to a deeper understanding in how leadership can be used to support and develop motivation. The results showed that the methods used by the respondents had many similarities. Furthermore, it also provided us information that the respondents in some cases had the same approach to what made the employees feel motivated, but used different methods to achieve this. The study concluded that leaders experienced that their way of leading had an impact on the employees’ motivation. However, the leaders expressed that the employees had certain needs connected to organisational- and individual aspects, and therefore the leaders used different methods to motivate their employees. This could be connected to diverse forms of leadership and to contextual differences. / <p>PE207G. Exainationsdatum: 2023-06-08.</p>

Bakgrund: Hur väl kommunikationen vid utskrivning fungerar från slutenvård tillhemsjukvård har avgörande betydelse för personcentrerad vård och patientsäker vård. Detfinns studier som visar att både sjuksköterskor inom hemsjukvård och slutenvård anser attkommunikationen vid utskrivning behöver förbättras. Kommunikation är en central del för attskapa förtroende och en god samverkan mellan olika professioner och organisationer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka specialistsjuksköterskor inom kommunalahemsjukvårdens och sjuksköterskor inom regionala slutenvårdens upplevelser avkommunikation vid utskrivning från slutenvård till hemsjukvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer användes vid datainsamling. Det deltog sjuspecialistsjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård samt två sjuksköterskor inom regionalslutenvård. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Vårdkvaliteten riskeras när informationenbrister, Vem kommunikationen sker med är av betydelse, Möjlighet att nå varandra harbetydelse för kvaliteten av kommunikationen och När i utskrivningsprocessenkommunikationen sker är av betydelse. Slutsats: Bristande kommunikation kan riskera patientsäkerheten och medföra konsekvenserför vårdkvaliteten. I resultatet framkom det olika utmaningar i kommunikationen, detta kanunderlättas med tydlig struktur och bättre samverkan. Det finns behov av kontinuerligförbättring av kommunikationen och samverkan för att skapa en mer strukturerad och effektivkommunikation som kan bidra till ökad patientsäkerhet och ökad vårdkvalitet. Förspecialistsjuksköterskan är en god kommunikation ett viktigt verktyg i omvårdnaden.