Bakgrund: Fler äldre vårdas i hemmet, ofta med ett stort omvårdnadsbehov. För att vården ska vara säker i kommunal vård och omsorg behöver flera professioner samarbeta i team runt patienten. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskan inom vård av äldres upplevelse av teamets betydelse för patientsäkerheten inom kommunal vård och omsorg. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes till datainsamlingen där åtta specialistsjuksköterskor inom vård av äldre som arbetar inom hemsjukvården ingick. Kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats användes för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Resultatet ledde fram till tre kategorier vilka var att samordna resurser, att fokus är på patienten och kommunikation och information når alla professioner runt patienten.  Slutsats: Det framkom att specialistsjuksköterskan inom vård av äldre anser att samordna resurser, att ha fokus på patienten och att kommunikation och information når alla professioner runt patienten. En ökad förståelse och kunskap om olika professioners samarbete betydelse för patientsäkerheten behöver omsättas i verkligheten.   Nyckelord: Kommunal vård och omsorg, patientsäkerhet, samarbete, kommunikation, specialistsjuksköterska inom vård av äldre / Background: More elderly people are cared for at home, often with a great need of care. For care to be safe in municipal care and social care, several professions need to collaborate in teams around the patient. Aim: To describe the specialist nurse in the care of the elderly's experience of the team's importance for patient safety in municipal health and social care. Method: The study was conducted as a qualitative method with an inductive approach. Semi-structured interviews were carried out for the data collection where eight specialist nurses in care of the elderly who work in home health care were included. Qualitative content analysis with a manifest approach was used to analyse the collected material. Results: The result led to three categories which were to coordinate resources, that the focus is on the patient and communication and information reaches all professions around the patient. Conclusion: It emerged that the specialist nurse in the care of elderly considers coordinating resources, focusing on the patient and that communication and information reach all the professions around the patient. An increased understanding and knowledge of the importance of the cooperation between different professions for patient safety needs to be applied in reality.  Keywords: Municipal health and care, patient safety, collaboration, communication, specialist nurse in care of the elderly

Bakgrund I Sverige bedrivs idag äldreomsorgen på kommunal nivå med reglering från socialtjänstlagen. Detta medför att varje kommun får göra en egen tolkning av lagstiftningen för att sätta sina egna mål och även budget, vilket i sin tur leder till att utbudet av bland annat måltidsstöd skiljer sig från kommun till kommun. Måltidsstöd är de stöd som kommuner erbjuder för att främja fysiska, psykiska och sociala behov och är av stor vikt hos den äldre populationen då de lättare drabbas av malnutrition och även löper större risk att drabbas av följdsjukdomar.Syfte Syftet är att studera utbud av måltidsstöd inom äldreomsorgen i Sveriges kommuner samt vårdtagares upplevda nöjdhet kopplat till detta.Metod En kvantitativ metod har använts för att analysera webbenkäter från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen som undersökte nöjdhet respektive måltidsstöd inom äldreomsorgen. Beskrivande statistik inkluderade 149 kommuner och 91 kommuner inkluderades i test av statistisk inferens. För analys av data skapades ett två variabler för nöjdhet och två variabler som representerar utbudet av måltidsstöd inom äldreomsorgen. Variabler analyserades och jämfördes. Signifikansnivån för analysen sattes till <0,05. Resultat Studien visade på en allmän hög nöjdhet inom äldreomsorgen trots en stor variation av erbjudet måltidsstöd inom kommunerna. Graden av variation visar på en ojämlik fördelning av måltidsstöd bland de olika kommunerna. Analysen av data visade inga signifikanta samband mellan sortens måltidsstöd i förhållande till upplevd allmän nöjdhet.  Slutsats Den statistiska analys som genomfördes visade ej någon signifikant samband på antal erbjudna måltidsstöd och den allmänna upplevda nöjdheten hos den vårdtagare inom äldreomsorgen. Det skulle kunna indikera på att nöjdheten möjligen är mångfaktoriell och mer utförlig forskning krävs inom området. Det avfärdar dock inte vikten av måltidsstöd som en del i det allmänna måendet hos vårdtagarna som tidigare studier visat. Den deskriptiva statistiken belyser en ojämn fördelning av måltidsstöd mellan kommunerna. Konsekvenserna av detta är att äldre i kommuner med lågt utbud riskerar åldersrelaterade åkommor i högre utsträckning. En Jämlik vård är något som eftersträvas av de lagar och riktlinjer socialtjänstlagen erfordrar. Utmaningen ligger här främst hos kommunerna att följa de centrala lagar och riktlinjer socialtjänstlagen erfordrar. / Background: In Sweden, elderly care is currently provided at the municipal level with regulation from the social services act. This means that each municipality has its own interpretation of the legislation to set its own goals and budget, which in turn leads to a difference in the availability of, among other things, meal support from municipality to municipality. Meal support is the support satisfaction and whether there is any connection between the municipalities' offer of meal support and care recipients' perceived satisfaction. Objective: The purpose is to study the supply of meal support within elderly care in Sweden's municipalities, as well as care recipients’ perceived satisfaction linked to this. Methods: A quantitative method has been used to analyze web surveys from the Swedish Food Agency and the National Board of Health and Welfare, which examined satisfaction and meal support in elderly care. Descriptive statistics included 149 municipalities and 91 municipalities were included in tests of statistical inference. For the analysis of the data, two variables for satisfaction and two representing the range of meal support in elderly care were created. Variables were analyzed and compared. The significance level of the analysis was set at <0.05. Results: The study showed a general high level of satisfaction in care for the elderly, despite a large variation in the meal support offered within the municipalities. The degree of variation shows an unequal distribution of meal support for each municipality. The analysis of the data showed no significant relationships between different kinds of meal support in relation to perceived general satisfaction. Conclusion: The statistical analysis conducted showed no significant correlation between the number of offered meal support and the overall perceived satisfaction of the care recipient in elderly care. This could indicate that satisfaction may be multi-factorial and more comprehensive research is required in the field. However, this does not dismiss the importance of meal support as a part of the general well-being of care recipients as previously shown by studies. The descriptive statistics highlight an uneven distribution of meal support between municipalities. The consequences of this are that elderly people in municipalities with low availability are at higher risk of age-related health problems. Equal care is something that is sought after by the laws and guidelines of the social services act. The challenge here lies primarily with the municipalities to follow the central laws and guidelines of the social services act that offer to promote physical, mental, and social needs and is of great importance to the elderly population as they are more easily affected by malnutrition and face a higher risk of developing complications

Grön IT är ett aktuellt initiativ som har blivit alltmer vanligt bland organisationer såsom kommuner. Syftet med denna uppsats inom informatik är att utifrån hållbarhet och miljöperspektiv undersöka hur kommuner arbetar med Grön IT. Syftet är även att identifiera vilka möjligheter och utmaningar som förekommer med främst användning och hantering av IT-utrustning. Studien har använt en kvalitativ metod för att samla in uppfattningar och mönster från de intervjuer som ägt rum. Intervjuerna genomfördes med fem personer från både stora och små kommuner. Studien har använt en kvalitativ metod för att få en bredare bild över hur Grön IT efterlevs inom kommunal verksamhet. I samband med att relevant litteratur har tagits fram har en modell över litteraturöversikten etablerats, som resultat och analys baseras på. De slutsatser som har kunnat identifierats i studien är att kommuner arbetar med Grön IT och har miljöhänsyn i sina verksamheter gällande IT. De arbetar med Grön IT på olika sätt, det handlar om miljövänlig livscykelshantering, inköp och utrangerandet av IT-produkter. Möjligheterna är enligt de personer som intervjuats i synnerhet att bli mer miljövänlig inom området med informationsteknik. Utmaningarna som har framställts är framför allt att kompetensen inte är fullständig, respondenterna påvisade att de arbetar med Grön IT men saknar kunskap för alla dess olika områden.

Water is one of our most important natural resources and access to clean water is a matter forboth current and future generations. During the past decades, overexploitation, pollution, andclimate change has led to serious consequences in the water section around the world. Not onlywater but also sanitation are cornerstones of sustainable development. Ensuring accessibilityand sustainable management of those two for mankind is also one of the UN:s global sustainability goals (goal number six). The EU Water Framework Directive 2000/60/EC (WFD) is oneof the legal tools mainly used to ensure the conservation of water resources. In Sweden, wehave sixteen (16) national environmental goals, several of which concern small sewers. Swedenhas since the year 2000 adopted the WFD. The directive aims to take joint responsibility withinthe Union for the long-term and sustainable use of water resources. In Sweden is the overallgoal for water management to achieve good water status by the year 2027. Good status meansboth good ecological and good chemical status. Good status is to be achieved for both inlandand coastal waters. How WFD has been implemented in the various parts that together worksto achieve the goal of good water quality in the EU and Sweden is shown, (among other things),by the environmental quality standards. The environmental quality standards have been developed for example water. The environmental quality standards for water (example lakes) andgroundwater where the purpose to ensure Sweden´s water quality. The environmental qualitystandards govern environmental work in, for example, supervision of so-called water activitiesand environmental hazardous activities. It is up to the municipalities to ensure that the standardsare followed. It is also the municipalities that primarily have the operational supervision regarding compliance with the provisions of the Environmental Code.

In a world where climate change is becoming increasingly apparent, a transition to acircular economy is emphasised as necessary to achieve a sustainable future. Sharingunused assets and products, instead of producing and consuming new ones, ishighlighted as an important part of the circular model. This is usually referred to as thesharing economy. Currently research into the phenomenon is mainly linked to largecities, where the municipality is highlighted as an important player. But since the wholeof Sweden needs to change to a circular, and thereby sharing, economy, not just the bigcities, it is important to examine how municipalities of different sizes act in relation tothe sharing economy. This master's thesis therefore explores how the size of amunicipality, operationalized as the number of inhabitants, affects the municipality'sgovernance strategies regarding the sharing economy. Data collection has been donethrough semi-structured interviews with officials from three municipalities withdifferent population numbers: Bollebygd, Ulricehamn and Borås. A thematic analysiswas carried out, and a framework for municipalities' governing strategies of the sharingeconomy was applied. The results show that size in some cases affects howmunicipalities govern the sharing economy, where larger municipalities have moreresources and can therefore interact more with sharing initiatives. This is mainly evidentwhen the municipality itself owns a sharing initiative. It is also apparent when it comesto acting as regulators of the sharing economy, where the largest investigatedmunicipality has introduced more regulations. The results also show that there are someparts of the municipal governing of the sharing economy that do not seem to be affectedby size. All municipalities face common challenges in the form of questions about howmuch the municipality should participate in the sharing economy, the need for abehavioural change in the population to increase sharing, and logistical challengesaround sharing. These challenges can also be found in previous research. Conclusionsthat can be drawn from this study are that size affects to some extent the ability ofmunicipalities to govern the sharing economy, where small municipalities with fewerresources do not have the same opportunities as larger municipalities. This can bemitigated however by taking part in networks, where knowledge can be shared betweenmunicipalities.

Från kapitel 7: Avslutning och sammanfattning Kommunal kompetens för vissa former av påverkansarbete Det framgår ovan att det finns skäl för att göra mer nyanserade bedömningar kring vad för utrymme som den kommunala kompetensen ger kommuner för att bedriva på-verkansarbete. Att direkt avfärda en kommuns beslut om att exempelvis skriva under en namninsamling för att den nämner kärnvapen och hänvisa till dels att utrikespolitik inte är en kommunal angelägenhet, dels RÅ 1990 ref. 9 (Kärnvapenfria zonen) duger inte. Det krävs en mer nyanserad bedömning för att avgöra vad som är tillåtet kommunalt påverkansarbete. För att göra en sådan bedömning presenterade jag därför en modell med flera steg som byggde på de slutsatserna jag dragit från rättskällorna. I uppsatsen har jag även argumenterat för att kommuner får uttala önskemål och presentera vad som är i deras intressen till den aktör som beslutar i en angelägenhet som norska kommuner kan. Likheterna är även stora med när kommuner skriver remissvar på lagförslag med mera. Det allmänna intresset kommuner representerar motiverar även att de får förmedla tankar i sådant som inte är kommunala angelägenheter. Som jag visar ovan innebär detta att kommuner har möjligheten att skriva under till exempel ICAN:s Cities Appeal och skicka skrivelser angående utredningen om angiverilagen. Kommuner får däremot inte uttrycka egna ställningstaganden i frågor som de inte hant-erar eller bedriva opinionsarbete i dylika frågor. Det finns inte heller något juridiskt utrymme för kommuner att kommunicera att en lag inte kommer tillämpas eftersom lagstiftning är förbehållet riksdagen. För att klargöra vad för angelägenheter som hanteras av kommuner respektive annan och utveckla vad som är inom den kommunala kompetensen presenterar jag ovan också ett förslag om att införa obligatorisk laglighetsprövning. Förslaget skulle leda till mer praxis som tycks vara det bästa sättet att utveckla den kommunala kompetensen. Dessutom skulle mer praxis troligen leda till utförligare domskäl med följden att det framöver blir enklare att bedöma kompetensenligheten av en kommuns tänkta agerande. För att sammanfatta skulle mer välmotiverad praxis ge stadga i vad kommuner får och inte får besluta om. Med hjälp av min modell och dess bedömningsgrunder klargörs vad kommunmedlemmar via sina kommuner får påverka. Detta skulle leda till ökad tydlighet i vad som är tillåtet respektive förbjudet av den kommunala kompetensen, både inom som bortom kommungränsen.

Följande studie behandlar hur den kommunala och regionala platsmarknadsföringen i norra Sverige fungerar och om det finns en koppling mellan dem. För att undersöka detta har Umeå- och Örnsköldsvik kommun valts ut för att företräda både kommunerna i sig och som representanter för N6-initiativet. Initiativet består av de fem största städerna i norra Sverige som tillsammans vill ändra bilden av norra Sverige. Metoden består av intervjuer med tjänstepersoner inom kommunerna, samt inom N6-initiativets verksamhet. Det kombineras med en innehållsanalys av de berörda kommunernas webbplatser, samt av initiativets hemsida och tillhörande informationsvideo. Resultatet består av en sammanställning av intervjuer och innehållsanalyser, samt en koppling till tidigare forskning som presenterats i studien. Det som framgår av undersökningen är att både Umeå och Örnsköldsvik kommun använder sig av olika strategier för att marknadsföra sig, däremot finns det flera likheter mellan kommunernas val av marknadsföring, såsom kultur och idrott. Det framgår även hur de aktivt anstränger sig för att behålla platsens identitet och unikhet i arbetet med platsmarknadsföring, vilket ofta kan influeras av trender. Ett genomgående tema under intervjuerna är konkurrens, där slutsatsen är att konkurrensen inte färgat N6-initiativets samarbeten. Däremot används initiativet inte direkt i kommunernas arbete, trots att det bidragit med flertalet positiva aspekter.

Abstract The purpose of this study was to investigate how managers in municpal eldrely care perceive gender equality. Sweden is one of the worlds most gender-equal counties, but the labour market in the country is highly gender-segregated, both vertically and horizontaly. This qualitative study was conducted through interviews with ten managers in municipal elderly care. Analysis and interpretiation of the interview material has been done through phenomenografic method to detect variations between the informants answers. The result of the studies analysis yielded twenty-three subcategories who led into eight categories and led to an outcome space consisting of working life, relationships and living environment.   The majority of the informants perceived that there were visible injustices whithin the municipal organizations. Gender equality was described as a sensitive or low-priority topic, both in organizations, by societal actors as well as in the private sphere. Womens health is mentioned by the informants as a particular problem area. In addition to occpational strain, gender roles and norms influence women to take on a great deal of responsibility in family life, leading to physical and mental exhaustion. Women were also perceived as exposed to economic inequality, where female-dominated occopational groups are valued less and have both poorer working conditions and status.  The conclusions of this study consists of that future studies should focus on the structures that promote gender equality in working life organizations, as well as factors that promote gender equality in individuals relationships and living environment. A masculine leadership, ethic persists, and hegemonic masculinities caracterize a power structure that guarantees mens superiority and womens subordination, which acts as an obstacle to gender equality in organizations, relationships and living environments.  Keywords: gender equality, gender-segregated, labour market, municipal manager in elderly care

Tolkningen av begreppet risk beror på den person som överväger den såväl som i vilket sammanhang risken placeras. En vanlig uppfattning bland sakkunniga inom geoteknik samt befintlig litteratur är att risk innebär både en sannolikhet och en konsekvens. Inom fysisk planering handlar risk om att skapa säkra och hållbara stadsmiljöer. Ett markområde ska enligt plan- och bygglagen vara lämpligt för sitt ändamål, inte minst ur ett geotekniskt perspektiv. Detta examensarbete undersöker hur risker relaterade till markens geotekniska förhållanden beaktas och hanteras vid kommunal planering, genom en fallstudie av fyra olika områden inom Stockholms län. Examensarbetet inkluderar genomförandet av olika metoder, såsom intervjuer, geotekniska beräkningar, litteraturstudie, dokumentstudie, dokumentanalys och en enkät. Fokus i detta examensarbete är inom geoteknisk riskhantering och avser risken för ras, skred och erosion. Tre olika beräkningsfall har jämförts för att skapa förståelse om möjliga samt relevanta beräkningar i samband med geoteknisk riskhantering i olika planeringsskeden. Resultat från vår enkätundersökning visar bland annat att 84% av yrkesverksamma inom geoteknik använder sig av geoteknisk riskhantering och att 69% använder sig av någon typ av ramverk/verktyg. Allmänna problem angående den praktiska tillämpningen identifierades genom genomförda intervjuer och var bland annat relaterade till brist på geoteknisk kompetens och erfarenhet, ekonomisk begränsning samt rådande osäkerhet om framtida påverkan. Varje beräkningsfall visar påverkande parametrar, variation av markundersökningarnas påverkan på resultat och antaganden samt underlags påverkan för beräkning av skjuvhållfasthet. Analys av samtliga resultat ledde bland annat till slutsatsen att geoteknisk riskhantering borde utföras så tidigt som möjligt i planeringsskedet med kontinuerlig uppföljning under nästkommande steg i projektprocessen. / The definition of risk depends on the person who is considering it, as well as what context it is put in. A common perception among experts and existing literature is that risk involves both a probability and a consequence. In terms of physical planning, risk is about creating secure and sustainable urban environments. According to the Swedish Planning and Building Act, a land area must be suitable for its purpose, including from a geotechnical risk perspective. This study examines how risks related to geotechnics are taken into account and managed in municipal planning, through a case study of four different areas within Stockholm County. This study is based on different methods, such as interviews, geotechnical calculations, literature and document study and a questionnaire. The focus of this study is geotechnical risk management and concerns the risk of landslides and erosion. In order to create an understanding of possible and relevant calculations in connection with geotechnical risk management, three calculation examples were conducted. The results from our questionnaire shows, among other things, that 84% of geotechnical professionals use geotechnical risk management in their daily work and that 69% use some type of established framework/tool. General problems regarding the practical application were identified through conducted interviews and were related to, among other things, a lack of geotechnical competence and experience, economic constraints and prevailing uncertainty about the future impact. Results from each calculation example show the influencing parameters, variation in the impact of the results and assumptions according to the soil survey, and the underlying effect of calculation of the shear strength. The analysis of the results led to, among other things, the conclusion that geotechnical risk management should be carried out as early as possible in the planning phase with continual follow-ups during the next steps in the project process.

Allt fler kommuner väljer att arbeta med deltagardemokratiska forum. Medborgarförslag, en ny kommunikationsväg mellan medborgare och politiker, är ett sådant Gestaltande del:Planerad kommunikation. Informationskampanjen "Vi vill veta vad du tycker!" för en fiktiv kommun (Vår kommun) som bestämt sig för att införa medborgarförslag. Kampanjen innehåller förutom en tidsplan: annons