The Internet is the main source of information for many of us, regardless of whether it is a telephone number, train timetables or information from the municipality we are looking for. The purpose of this essay has been to study navigation on municipalities’websites and how its design and structure affect users' opportunities to find important information. The results show that there are several parts of the navigation that are important to make it easy to find information. How well connected the different pages of the website are and how easily you can reach other pages on the site. A clear main navigation with well-chosen names for the different categories. A consistent word choice throughout the site and that the name of the links leads the user's thoughts on the right track. The opportunity to see where on the site you are and clearly marked links. All of these are examples of things that in our empirical study prove to be of importance to the user. / Internet är den främsta informationskällan för många av oss, oavsett om det är ett telefonnummer, tågtidtabeller eller information från kommunen vi söker. Syftet med detta examensarbete har varit att studera navigation på kommuners webbsajter och på vilket sätt dess utformning och struktur påverkar användarnas möjligheter att hitta viktig information. Resultatet visar att det finns flera delar i navigationen som har betydelse för att det ska vara lätt att hitta information. Hur väl sammankopplade webbsajtens olika sidor är och hur lätt man kan nå övriga sidor på sajten. En tydlig huvudnavigation med väl valda namn på de olika kategorierna. Ett konsekvent ordval inom hela sajten och att länkarnas namn leder användarens tankar på rätt spår. Möjligheten att se var på sajten man befinner sig och tydligt markerade länkar. Alla dessa är exempel på sådant som i vår empiriska studie visat sig vara av betydelse för användaren.

Sveriges vägnät utgör en viktig del av det sammanhängande transportsystemet. Vägnätet är indelat i tre olika vägtyper, allmän väg, kommunal gata och enskild väg, vilka i sin tur regleras i olika lagstiftningar. För att säkerställa att vägarna är öppna och framkomliga finns det för varje väg en avsedd väghållare som är ansvarig för byggande och driften av vägen. Väghållare för allmän väg är primärt staten (genom Trafikverket), men om det främjar en god och rationell väghållning kan en kommun kan förordnas som väghållare för allmänna vägar inom hela eller delar av kommunen. När en kommun förordnas som allmän väghållare upprättas ett kommunalt väghållningsområde runt huvudorten inom vilket kommunen blir huvudsaklig väghållare.  Genom tillämpning av kombinerade metoder syftar detta arbete till att utifrån en historisk översikt och gällande institutioner översiktligt studera det statliga och kommunala väghållaransvaret, med fokus på allmänna vägar. Arbetet kombinerar en litteraturstudie, en enkätundersökning och ett antal mindre fallstudier, vilka avser att närmare undersöka synen på dagens fördelning av väghållaransvar, förändringar i väghållaransvar mellan stat och kommun, samt de kommunala väghållningsområdena roll och funktion i praktiken.  Arbetet visar på att kommunerna idag generellt ser positivt på det kommunala väghållaransvaret för allmänna vägar. Vid förändringar i väghållaransvaret är det primärt en kommun som övertar ansvaret från staten, och då vanligtvis genom att kommunen övertar vägrätten genom en ändring i det kommunala väghållningsområdet. Att ändringar i väghållaransvar mellan stat och kommun idag kräver överenskommelser, samtidigt som det saknas tvångsmedel, kan ifrågasättas ur både effektivitets- och rättviseaspekter. De incitament som idag framhålls för ett kommunalt väghållaransvar är samhällsekonomiska vinster, dock påpekas det av ett antal kommuner att dessa inte i tillräcklig omfattning kompenserar den ökade ekonomiska bördan.  Vidare har det konstaterats i arbetet att den kommunala kunskapen kring väghållarfrågor är viktig och skulle behöva förbättras. Ökad kompentens samt bättre information ifrån Trafikverket skulle potentiellt kunna leda till att fler samhällsekonomiska ändringar av väghållare genomförs, att fler kommuner engagerar sig i den allmänna väghållningen och att kommunerna i större utsträckning utnyttjar sin roll som allmän väghållare. Dagens regelverk rörande väghållaransvar leder även till en viss splittring av vägnätet inom tätorter då en väg i kommunal väghållning potentiellt kan ändra karaktär mellan allmän väg, gata och enskild väg flera gånger. Något som eventuellt skulle kunna motverkas av en mer enhetlig lagstiftning och större distinktioner mellan statlig och kommunal allmän väghållning. / The road network in Sweden is a crucial part of the overall transportation system. Today, the road network is divided into three different types of roads, public roads, municipal streets and private roads. These different types of roads are in turn regulated by different legislations. To ensure that the roads are open and accessible to the public, there is a designated road manager for each road. The road manager is the responsible party for the construction and operation of roads. The road manager for public roads are primarily the state, but if it promotes rational road maintenance, a municipality can be appointed as public road manager. When municipalities are appointed as road manager for public roads, a municipal road maintenance area is established around the main town, within which the municipality becomes the main road manager.  Based on a historical overview and current institutions, this work aims at studying state and municipal road maintenance responsibility for public roads, using a combined method strategy. The paper combines a literature study, a survey and a number of minor case studies, which all aims to study the distribution of road maintenance responsibility today, changes in road maintenance responsibilities, as well as the function of the municipal road maintenance areas. The results in the thesis shows that the municipalities today generally are positive towards a municipal road maintenance responsibility for public roads. In cases of changes in road maintenance responsibility, the most common case is that a municipality that takes over responsibility from the state. The most common way for a municipality to take over a responsibility for a public road is by changing the municipal road maintenance area, and thereby also taking over the public road right. The fact that changes in road maintenance responsibility between the state and a municipality today require agreements, while there are no compulsory methods, can be questioned from both efficiency and justice aspects. The incentives that today are emphasized for a municipal road maintenance responsibility are mainly of socioeconomic aspects. However, most municipalities emphasize that the economic burden from a road maintenance responsibility today aren’t sufficiently compensated by socioeconomic gains.  Furthermore, it has been found that the municipal knowledge regarding road maintenance issues is important and something that needs to be improved. Increased knowledge could potentially lead to more socioeconomic changes of road managers and that municipalities take greater advantage of their role as public road managers. The current regulations concerning road maintenance may also lead to a certain shattering of the road network within urban areas. This since a road with a municipal road maintenance responsibility can change between being a public road, municipal street and private road multiple times. Something that could potentially be compensated by the use of a more uniform legislation where greater distinctions are made between state and municipal public road maintenance.

Inledning: Investeringsprocessen i kommuner är ett komplext system uppbyggt av olika åsikter och målbilder. Tidigare studier visar mycket kring just denna svårhanterliga och oförutsägbara process. Däremot finns det inte lika mycket studier angående genomförandegraden av investeringar i kommuner, och därtill inte heller kring faktorerna som ligger bakom. Genomförandegraden av investeringar i Västerås stad har under de senaste åren varit runt 60 procent, vilket de uttryckt inte är en nivå de vill bibehålla. Därav faller det sig naturligt att undersöka vad det är som påverkar genomförandegraden och hur dessa faktorer påverkar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån Västerås stad identifiera och skapa förståelse för de faktorer som påverkar genomförandegraden i den kommunala investeringsprocessen. Metod: Uppsatsen är av kvalitativ art, med fokus på semi-strukturerade intervjuer med tolv respondenter. Respondenterna har alla en koppling till investeringsprocessen men har olika befattningar och arbetar inom olika delar.  Slutsats: De slutsatser som har dragits utifrån uppsatsen är att det både finns externa och interna faktorer som påverkar genomförandegraden av investeringar i Västerås stad. De externa faktorerna som framkommit är däremot ofta av sådan art att de inte går att påverka, då de är kopplade till juridik eller inte går att förutse. Istället menar vår slutsats att det främsta faktorerna, som dessutom har utvecklingspotential, ligger i de interna processerna, behovsanalyser, kommunikation, prioriteringar och uppföljning. / Introduction: The investment process in municipalities is a complex system built upon different opinions and goals. Previous studies present a lot about the difficulties and the unpredictableness of the process. Although, there are not as many studies about the degree of implementation in municipalities and the factors affecting it. The degree of implementation in Västerås stad has been on average 60 procent for the past few years, which they expressed is not a level they are satisfied with. Therefore, the subject for this thesis is to investigate what it is that affects the degree of implementation and how it affects it.  Purpose: The purpose of this thesis is that, from Västerås stad, identify and increase understanding for the factors that affect the degree of implementation in the municipal investment process. Method: The thesis is a qualitative study, with focus on semi-structured interviews with twelve respondents. All the respondents are involved in the investment process but from different perspectives. Conclusion: The conclusions drawn from this thesis is that there are both external and internal factors that affect the degree of implementation of investments in Västerås stad. The external factors are more difficult to influence from the organization's perspective, since they often are related to legislation or are hard to predict. The internal factors on the other hand, that have more potential of development are related to the internal processes, requirement analysis, communication, priorities and follow-ups.

Kommunala e-tjänster i Sverige är ett resultat utav e-förvaltningens syfte att tillgodose invånare med användbara e-tjänster. Flera studier visar dock att kommunernas e-tjänster trots lagstadgade tillgänglighetskrav från DOS-lagen uppvisar stora mängder tillgänglighetsbrister vilket resulterar i att dessa inte är tillgängliga för alla invånare i den utsträckning som de ska vara. Det ökar risken för att användare med funktionsnedsättningar blir exkluderade och hamnar i ett digitalt utanförskap i samhället.  Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur svenska kommuner utvecklar och utvärderar e-tjänster efter dessa lagstadgade tillgänglighetskrav för att bidra med kunskap kring var i kommunernas arbete som dessa brister kan uppstå till följd. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts med sju respondenter och fem deltagande kommuner som tillhör regioner som lyckats olika bra med sitt tillgänglighetsarbete. Intervjustudiens resultat analyserades genom en tematisk analys och visade att den decentraliserade förvaltningsmodellen som svenska kommuner följer är en möjlig orsak till de tillgänglighetsbrister som existerar idag men även är ett hinder i förbättringsarbetet av detta. Kommunernas utvecklingsprocesser är väldigt snarlika varandra, men tillvägagångssätt för utvärdering och uppföljning skiljer sig åt. Studiens slutsatser visar att det största hindret för förbättringsarbete inom tillgänglighet är den decentraliserade förvaltningsmodellen och avsaknaden utav en utvärderingsstandard. Ett stort behov av kompetens är tydligt och tillgänglighet är något som behöver vara viktigt för alla, inte bara de som utvecklar och utvärderar e-tjänster, vilket innebär att kompetenshöjningen behöver ske i hela kommunen. Hur aktuella utvärderingsmetoder kan anpassas eller ändras för att bättra göra utrymme för lagstadgade tillgänglighetskrav går inte att säkert besvara då inget standardiserat utvärderingssätt existerar i dagsläget. Att förbättra detta är i sin tur en enorm utmaning som kräver en omstrukturering i hur kommunerna är organiserade. Studien belyser ett gap i litteraturen kring utveckling och utvärdering av kommunala e-tjänster kring tillgänglighet specifikt och indikerar ett behov för fortsatta studier både kring detta och kring förbättringsarbetet för tillgänglighet.

Hur ser upphandlare på sitt nya uppdrag att använda sig av hållbarhetskrav i offentliga upphandlingar? Frågan är väldigt komplex trots att lagverket tillåter miljökrav, sociala och etiska krav i upphandlingar. Hela upphandlingsprocessen påverkas också av många aktörers sätt att se på hållbarhetsfrågan och ta ansvar. Förstudier visar att alla organisationer möter olika hinder när de strukturerar om i organisationers uppdrag. I detta arbete är det fokus på Malmö och Upphandlingsenheten där kommunala upphandlare jobbar. Empirisk data är insamlat med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fem anställda. Det visade sig att där finns flera hinder som de måste ta itu med. Först av allt behöver de sammanföra medarbetarnas individuella mål med organisationens mål. Analysen innehåller också goda exempel på när gruppen har kunnat avlägsna hinder. De anställda har också idéer på hur vissa hinder för hållbara upphandlingar skulle kunna avlägsnas. En av möjligheterna som omnämndes var att flera kommuner kan ställa gemensamma krav för att mer kunna påverka leverantörers hållbarhetsutveckling. / What does purchasers think about their new mission to use sustainable demands in public procurements? Even though the law allows environmental and social demands in procurement, the process is very complex. It depends on the co-operation between several different actors within and between organizations. It also depends upon a changed view on the relationship between public procurement and sustainable development. The purchasers must feel responsible for sustainability issues within their expertise. Earlier studies show that all organizations meet different hinders when they change their mission. Focus in this study is on Malmoe and Upphandlingsenheten where the municipality-purchasers work. The empirical data was collected with qualitative methods by semi-structured interviews with five employees. Results show that there are several challenges to implement “green procurement”. First of all the individual goals that the co-workers have must match with the organizational goals. This study shows good examples of how the purchasers have met some of those challenges. The employees also have ideas of how other challenges may be possible to overcome. One possibility could be to co-operate with other municipalities around sustainability to create mutual demands. This could create a greater pressure on suppliers.

Studien handlar om hur styrelseledamöter i kommunala bolag uppfattar sin representation och om det finns ett samband mellan representationsprinciper och institutionell logik. Tillvägagångssättet har varit intervjuer med politiskt tillsatta styrelseledamöter i tre olika typer av kommunala bolag i en kommun i norra Sverige. Resultatet visar att styrelseledamöterna agerar efter flera representationsprinciper på samma gång, framför allt principen om förtroendeledamoten och bolagsrepresentanten. Samtidigt finns det inget klart samband mellan representationsprinciper och institutionell logik. I studien framkom att det visserligen förs diskussioner i styrelsen om beslut de ska fatta men att de inte är politiska. I stället förs diskussionen utifrån vad som är bolagets bästa.

The aim of this degree project was to study the use and presence of plastic in municipal large-scale catering establishments from preschool to high school and in geriatric care. It was also to get a deeper knowledge about the substance BPA and the plastic PVC and their connection with food. The third aim was to lay forward some suggestions for Eskilstuna about continued work and substitution in their municipal large-scale kitchens. The means for data gathering was databases, websites, scientific reports, on site visits, interviews, online survey and communication by phone and email. The result from the case study was that plastic articles as containers, disposable materials, utensils and food packages for storing food were used in hot, ambient, cold and freezing temperatures. Nine types of plastic were found: PP, PE, PC, PVC, PA, PS, PET, melanin and SAN. All large-scale kitchens had disposable gloves, plastic films and plastic bags. In the first two examples, some brands were made of PVC-plastic. PC-plastic was found in some drinking glasses, plastic food pans, utensils, bowls and jugs. BPA is a common additive in production of PC-plastic and therefore these articles may contain BPA. Between all ten municipal large-scale kitchens, there are some differences and similarities. Of all the kitchens, no one had exactly the same articles or methods, and some had also special routines that differed from the others. The suggestions to Eskilstuna municipality were to remove those articles that contained BPA or chlorinated plastics (especially those products that already had an alternative on the procurement contract), contact the suppliers and wholesalers and ask which products that both are made of PC and contain BPA or other bisphenols, develop a exchange plan for products that do not fulfil the future regulations of KRAV and finally demand in procurement that the product do not contain BPA, PVC or other chlorinated plastics. / KRAV-certifiering av kommunala storkök inom Eskilstuna kommun

<p>Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att förändra offentliga myndigheters sätt att erbjuda tjänster och interagera med medborgare. Att genom e-tjänster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna är något som de flesta svenska myndigheter och kommuner strävar mot. Skellefteå Kommun tog redan i början av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen för begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nuläget en rad e-tjänster riktade mot kommunens medborgare. Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka hinder, identifierade i tidigare forskning, som kan komma att påverka användningsfrekvensen av en nyutvecklad e- tjänst för Bygglov som under sommaren 2010 skall lanseras. Utifrån en litteraturstudie har vi identifierat en rad hinder som i tidigare forskning anses påverka användningen av offentliga e-tjänster. En kategorisering av identifierade hinder har legat till grund för en fallstudie bestående av ett användbarhetstest och intervjuer. Resultatet av vår undersökning bekräftar att ett antal av de hinder som identifierats i den tidigare forskningen kan komma att påverka användningen av e-tjänsten för Bygglov. Undersökningens resultat indikerar att hinder främst finns att finna i sådant som rör användbarhet och Skellefteå Kommuns tillgängliggörande och marknadsföring av e-tjänsterna.</p> / <p>In the 2000’s, concepts such as E-Government and 24-hour government have changed the way public authorities provide services and interact with citizens. Through e-services public authorities offer an alternative to the traditional channels. This is something that most of the Swedish authorities and municipalities nowadays are striving for. In the early 2000’s Skellefteå Kommun took initiative to provide services under the concept of 24-hour government and currently offers a range of e-service to the citizens of Skellefteå Kommun. The aim of our study is to determine what barriers, identified in previous research, which may affect the frequency of use of a newly developed e-service for building permits, which is being launched during the summer of 2010. Based on a literature review, we have identified a number of barriers in previous research that claims to be affecting the use of public e- services. A categorization of identified barriers has been our basis for a case study consisting of a usability test and interviews. The results of our study confirm that a number of barriers identified by earlier conducted research may affect the use of the e-service for building permits. The survey results indicate that the main barriers concerns usability and the municipality strategies in making e-services available as well as the marketing of these.</p>

The purpose of this thesis was to examine the municipal guidelines regarding the construction of the prerequisite "other living expenses", and how the construction of the prerequisite was constructed in relation to the legislation. The sample of the thesis was the municipalities in Stockholm’s county. The empirical result was compiled with the hermeneutical method, and analyzed through a legal perspective and three different theoretical perspectives, as well as compared with previous studies. The theoretical perspectives were legal pluralism, bureaucracy, legitimacy and rule of law. The results of the thesis pointed out differences between the municipalities concerning the assessment of social assistance to purposes included in "other living expenses". The differences that appeared in the thesis was due to that the social services act is as a framework law, which allows local adjustments and has a general construction with vague concepts. The differences between municipalities make the administration of the social assistance turn out different for the client depending in which municipality he/she lives in. The results of the thesis showed that municipal guidelines did neither contribute to uniform the assessment of social assistance in Sweden, as intended nor raised the rule of law.

Den kommunala vatten- och avloppsverksamheten har i mindre skala bolagiserats sedan 1970-talet. I början var bolagisering inte så vanligt, men under 1990-talet skedde en ökning och många kommuner genomförde bolagiseringar. Idag har 76 av Sveriges 290 kommuner bolagiserat sin kommunala vatten- och avloppsverksamhet.När en kommunal verksamhet överförs till ett kommunalt bolag måste de ledningar som utgör fastighetstillbehör skiljas från fastigheterna de tillhör, för att överlåtelsen ska ha sakrättslig verkan enligt bestämmelser i jordabalken. De befintliga ledningsrätterna måste också överföras till bolaget i samband med överlåtelsen, annars blir överlåtelsen ogiltig enligt ledningsrättslagen. För att överlåtelserna och överlåtelseavtalen ska vara rättsligt hållbara måste överlåtelserna genomföras på rätt sätt enligt lag.Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning överlåtelseavtalen som upprättas i samband med överlåtelserna är rättsligt hållbara. Frågor som kommer att besvaras i den här studien är: Hur bör en överlåtelse av vatten- och avloppsverksamhet gå till med avseende på ledningarna som tillhör verksamheten? Vad överlåts från kommunen till det kommunala bolaget? Är överlåtelserna rättsligt hållbara?Metoden som har använts i den här studien är att studera överlåtelseavtal som upprättats i samband med överlåtelser, samt att genomföra intervjuer och enkäter med kunniga personer på de kommunala bolagen. Genom att genomföra en analys av överlåtelseavtal och utvärdera resultat från intervjuer och enkäter, kunde författarna få en uppfattning om giltigheten i överlåtelserna.Resultatet visar att flera av överlåtelserna är ogiltiga och det finns en hel del ledningar inom kommunerna som saknar rättigheter. Vid överlåtelsen bör de ledningar som utgör fastighetstillbehör skiljas från fastigheterna för att ge överlåtelsen sakrättslig verkan. Även ledningsrätterna tillhörande ledningarna bör överlåtas i samband med överlåtelsen för att försäkra sig om att överlåtelsen är giltig enligt lag. Det bör göras så att rättigheterna till ledningarna och äganderätten innehas av samma ägare. / The Swedish municipality public water supply and sewerage work activity has been put into municipal companies in small extent since the 70s. Corporatizations were not so common in the beginning, but in the 90s it increased and several municipalities around the country started to put their public water supply and sewerage into municipal companies. Today have 76 of 290 municipalities corporatized their water supply and sewerage work.When a municipal activity are transferred to municipal companies the utilities that are property fixtures must be separated from the property, in order for the transfer to be legal according to the conditions in the Swedish Land Code. The utility easements that belong to the activity must be transferred together with the title of the facilities, otherwise the transfer is not valid according to the Swedish Utility Easements Act. In order for the transfer agreements to be legally sustainable and to avoid future problems, the transfer must be accurate according to the law.The aim of the study is to investigate in which extent the transfer agreements that are established during the transfer of public water supply and sewerage work activity to municipal companies are legally sustainable. Questions that will be answered in this study are: how should a transfer of water supply and sewerage work activity be proceeded with regard to the utility easements? What are transferred from the municipality to the municipal company? Are the transfers legally sustainable?The method that have been used are to study transfer agreements and do interviews and questionnaires with erudite people employed at the municipal companies. When the analysis of the transfer agreement were made and the result from the interviews and questionnaires were put together, it gave the authors an idea of the agreements validity.The result shows that several of the transfers aren’t valid and that there are plenty of utilities in the municipalities that don’t have any rights. During the transfer the utilities that are property fixtures should be separated from the property in order for the transfer to be legally valid. The utilities easements should also be transferred so that the title of the utilities and the rights of the utilities have the same owner.