This bachelor thesis is about chemical products from the construction industry which are being used by the company Bostads AB Mimer (Mimer), owned by the municipality Västerås in Sweden. The company owns apartments and houses around the city. The aim of this bachelor thesis is to do a simplified risk assessment of the chemical products from a health and  environmental point. The report also gives suggestions of substitutional products. The thesis work consists of a literature study, an analysis of how other companies within the housing sector are working with chemical products and a case study, in addition to the simplified risk assessment. The case study contains a selection of Mimer's chemical products. In order to succeed with the simplified risk assessment, the chemical product’s risks and hazards has been identified through safety data sheets (SDS). Different aspects have been taken into account in the simplified risk assessment. The selection of the chemical products were made after existence frequency and legislative product labeling. The report's results gave 16 selected chemical products, that are risk assessed. Of the 16 chemical products, eight products have a high risk score from a heath point. Suggestions of less hazardous chemical products are given to nine chemical products. The essay's conclusions are that some of the selected chemical products are hazardous to the health and the environment, due to their chemical substances. The staff at Mimer's has a high frequency of use of the chemical products in general. Most of the other companies in the housing sector that  were investigated in the analysis, had a systematic work on chemicals.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har blivit en viktigare del för de svenska företagen vilket visas i den signifikanta ökningen av omfattningen och kvaliteten av hållbarhetsredovisningen som har skett den senaste tiden. Ett flertal studier har tidigare studerat sambandet mellan hållbarhetsredovisningen och faktorer som storlek, branschtillhörighet och synlighet. Det finns däremot en avsaknad på studier av sambandet mellan faktorer som ledningens syn på hållbarhetsredovisning, företagskultur, ägarform och hållbarhetsredovisningens omfattning. Kommunala och privata bostadsbolag är exempel på bolag där ägandeformen skiljer sig åt och en studie med dessa bolag kan därmed bidra till forskningsområdet. Syfte: Studiens syfte är att jämföra privata och kommunala bostadsbolags omfattning av hållbarhetsredovisning Metod: Denna kvantitativa studie utförs genom en deduktiv ansats där hypoteser formuleras utifrån befintliga teorier. Genom en innehållsanalys av sekundärdata bestående av årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar från 30 kommunala och 30 privata bostadsbolag operationaliseras omfattningen av hållbarhetsrapportering. Datan används sedan som underlag till OLS-regression. Slutsats: Studiens resultat visar att ägandeformen har en påverkan på omfattningen av hållbarhetsredovisning i form av ett signifikant positivt samband mellan kommunalt ägande av bostadsbolag och omfattningen av hållbarhetsredovisning. Utav måtten storlek, lönsamhet, risk och jämlikhet så visar endast storlek ett signifikant samband med omfattningen av hållbarhetsredovisning. Det går därmed att konstatera ägandeformen är en viktig faktor att ta i beaktande vid undersökningar av hållbarhetsredovisningar / Introduction: Sustainability reporting has become an important aspect for Swedish companies, which has been shown by the significant increase of the magnitude and quality sustainability reports as of late. A considerable amount of previous studies has examined the relationship between variables such as size, industry affiliation and visibility with the extent of sustainability reports. Managerial attitudes, company culture and ownership are however factors which are less researched when related to the extent of reported sustainability. Studies can thereby be made on municipally and privatelyowned housing companies, seeing as the ownership differs between the two organizations, in order to contribute to the field of research. Purpose: The purpose of this study is to compare the extent of reported sustainability in municipally and privately-owned housing companies. Method: This quantitative study is executed through a deductive approach in which hypotheses are formulated through existing theories. The extent of reported sustainability is operationalized through a content analysis on secondary data consisting of annual reports and sustainability reports collected from 30 municipally and 30 privately owned housing companies. The collected data is then analysed with OLS- regression analysis. Conclusion: The results of the study show a correlation between the variable ownership and the extent of reported sustainability in the form of a significant positive correlation between municipally owned housing companies and the extent of reported sustainability. Out of the measures; size, profitability, risk and equality which were tested in the study, only size showed a significant correlation with the extent of reported sustainability. The study thereby concludes that ownership is an important variable to take into consideration when studying sustainability reports.

Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att förändra offentliga myndigheters sätt att erbjuda tjänster och interagera med medborgare. Att genom e-tjänster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna är något som de flesta svenska myndigheter och kommuner strävar mot. Skellefteå Kommun tog redan i början av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen för begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nuläget en rad e-tjänster riktade mot kommunens medborgare. Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka hinder, identifierade i tidigare forskning, som kan komma att påverka användningsfrekvensen av en nyutvecklad e- tjänst för Bygglov som under sommaren 2010 skall lanseras. Utifrån en litteraturstudie har vi identifierat en rad hinder som i tidigare forskning anses påverka användningen av offentliga e-tjänster. En kategorisering av identifierade hinder har legat till grund för en fallstudie bestående av ett användbarhetstest och intervjuer. Resultatet av vår undersökning bekräftar att ett antal av de hinder som identifierats i den tidigare forskningen kan komma att påverka användningen av e-tjänsten för Bygglov. Undersökningens resultat indikerar att hinder främst finns att finna i sådant som rör användbarhet och Skellefteå Kommuns tillgängliggörande och marknadsföring av e-tjänsterna. / In the 2000’s, concepts such as E-Government and 24-hour government have changed the way public authorities provide services and interact with citizens. Through e-services public authorities offer an alternative to the traditional channels. This is something that most of the Swedish authorities and municipalities nowadays are striving for. In the early 2000’s Skellefteå Kommun took initiative to provide services under the concept of 24-hour government and currently offers a range of e-service to the citizens of Skellefteå Kommun. The aim of our study is to determine what barriers, identified in previous research, which may affect the frequency of use of a newly developed e-service for building permits, which is being launched during the summer of 2010. Based on a literature review, we have identified a number of barriers in previous research that claims to be affecting the use of public e- services. A categorization of identified barriers has been our basis for a case study consisting of a usability test and interviews. The results of our study confirm that a number of barriers identified by earlier conducted research may affect the use of the e-service for building permits. The survey results indicate that the main barriers concerns usability and the municipality strategies in making e-services available as well as the marketing of these.

Det senaste årtiondet har man uppmärksammat läkemedelsrester i den akvatiska miljön. Kommunala avloppsreningsverk är en av de viktigaste källorna till detta. Denna rapport behandlar frågan om att bygga ut avloppsreningsverk med teknik för att reducera läkemedel från kommunalt avloppsvatten. En telefonenkät har genomförts med personal på kommunala avloppsreningsverk. Med hjälp av den försöker rapporten sammanfatta läget för läkemedelsrening i svenska kommuner, hur långt man har kommit, vilka drivkrafter som kan stimulera arbetet och utmaningar som kan komma med det. Rapporten försöker också identifiera skillnader mellan kommuner som kan avgöra om man jobbar för att införa läkemedelsrening. Undersökningen visar att majoriteten av svenska kommuner ännu inte har börjat jobba med frågan; de som har börjat är främst stora kommuner. De flesta har dock hört talas om minst en reningsteknik för läkemedelsrening. I små kommuner är ekonomi och brist på kunskap en framtida utmaning. För de flesta kommuner skulle lagstiftning och lokala politiska beslut vara de viktigaste drivkrafterna för att börja jobba med frågan. Ungefär hälften av kommunerna uppgav att de trodde man skulle börja jobba med frågan inom 15 år. / Pharmaceutical residues in the aquatic environment has been a growing concern in the last decade, and municipal wastewater treatment plants (WWTPs) are an important source of pharmaceuticals to the aquatic environment. This paper treats the question of upgrading public WWTPs with technology for reducing pharmaceutical residues in wastewater. By means of a telephone survey directed at personnel at municipal WWTPs, this report tries to conclude the position of Swedish municipalities; what work has already been done in this area, what possible motives might propel upgrading WWTPs, and challenges that might follow with it. The report also investigates whether there are any differences between municipalities that might determine whether a municipality has engaged in this area. The investigation shows that the majority of Swedish municipalities has not yet started working towards upgrading WWTPs. Those that have are mainly large municipalities. However most have heard of treatment techniques. For small municipalities economy and a lack of knowledge pose a future challenge. For most of the municipalities, legislation and local political decisions would be the most important drives towards upgrading WWTPs. About half of the municipalities in the survey thought that they might start working towards upgrading WWTPs within 15 years.

Bostadsbolag i Sverige kan vara kommunalt eller privat ägda och styrs utifrån olika lagarberoende på ägarform. Deras olika förutsättningar till värdeöverföring gör det intressant att undersöka skillnader mellan ägarform i bostadsbolag. Kommunala bostadsbolag ska finnas för att verka för allmännyttan samtidigt som de ska drivas under affärsmässiga principer. Syftet med studien är att jämföra kommunala och privata bostadsbolag när det kommer till deras redovisning av värdeöverföringar och investeringar. För att besvara studiens två frågor om hur det skiljer sig mellan kommunalt respektive privatägda bostadsbolag när det kommer till värdeöverföring och investering och hur redovisningen av värdeöverföring och investering kan tolkas utifrån intressenternas kontra ägarnas perspektiv, har en kvalitativinnehållsanalys valts som metod. Det insamlade materialet kommer vara både kvalitativ och kvantitativ data som hämtas från bostadsbolagens årsredovisningar. Resultatet visar på att kommunala och privata bostadsbolag investerar mer än vad de delar ut. Däremot delar kommunala bostadsbolag ut mer än vad de enligt lag får göra om undantagbortses. Vilket innebär att kommunala bostadsbolag använder sig utav undantagsregel för att få dela ut mer än vad som först är tillåtet. Både kommunala och privata bostadsbolag väljer att beskriva sin utdelning på liknande sätt hänfört till lag. Däremot vad gäller investeringar beskrivs det mer fritt vad de gör för investeringar och varför. Det varierar därför betydligt mer i hur de uttrycker sig kring investeringar än vad det gör med värdeöverföringar. Resultatet visar även att företagsledningar prioritera sina intressenter efter deras grad av kontroll på bolagets resurser. Detta uppmärksammas tydligast vid redovisning av investeringar eftersom bolagens olika sätt att beskriva dessa kan tyda på att de försöker tillgodose olika intressenter. Utifrån ägarperspektivet prioriteras utdelning i störst grad av de privata bolagen än det kommunala. Medan investeringar förespråkas av kommunala bostadsbolaget eftersom de har ett ska bidra till allmännyttan. De privata bostadsbolagen investerar mer om det anses vara ekonomiskt gynnsamt för ägarna i framtiden. / Housing companies in Sweden can be municipal or private owned and are regulated by different laws depending on ownership. Their different presumptions make it interesting to investigate the differences between ownership in housing companies. The municipal housing companies purpose is to work for the public good and simultaneously operate under business principles. The aim with this study is to compare municipal and private housing companies regarding their reporting of value transfers and investments. The study aims to answer the two questions: How do municipal and private owned housing companies differ in their value transfer and investments? How can the accounting of value transfers and investment be interpreted from the stakeholders versus the owners perspective? To answer the questions a qualitative content analysis has been chosen as a method. The collected data will be both qualitative and quantitative and will be retrieved from the housing companies annual reports. The results show that municipal and private housing companies invest more than they are transferring. However the municipal housing companies are also transferring more than they are able to according to the law, if exceptions are ignored. This means that municipal housing companies are using the exception rule to transfer more than what is allowed according to the main rule. Both municipal and private housing companies are describing their value transfers in a similar way with reference to law. On the contrary investments are usually described more openly about what kind of investments they are doing and why. Therefore, it varies considerably more in how they express themselves in terms of investments compared to value transfers. The results also show that company managements prioritize their stakeholders according to their degree of control over the company's resources. This is more clear when reporting investments, as the companies different ways of describing these may indicate that they try to satisfy different stakeholders. From the ownership perspective, dividends are prioritized more by the private companies than the municipal ones. While investments are advocated by the municipal housing company because they must contribute to the community. The private housing companies invest if it is considered to be financially for the owners in the future. This study is written in Swedish.

Alla kommuner och städer i Sverige måste börja arbeta mot en hållbar stadsutveckling för att bland annat lösa problemen med den bostadsbrist som råder men också för att skapa platser för befolkningen att trivas i. Regeringens ambition om den hållbara stadsutvecklingen är att Sveriges kommuner och städer ska bli mer gröna, hälsosamma, inkluderande och klimatsmarta. Kommunerna har planmonopol som styr den fysiska planeringen och därigenom styr även hur bostadsbyggandet ska gå till, till exempel genom kommunala markanvisningar där kommunen ställer krav på hur byggnationen av en markbit får gå till. Kraven omfattar hållbarhetens tre dimensioner där fokus tenderar till att ligga mer på den ekologiska och ekonomiska hållbarheten. Dock börjar allt fler kommuner ställa mer krav på sociala åtagande vid kommunala markanvisningar och vid uppförandet av nyproducerade bostadsområden. Den här studien är i samarbete med Derome och utgår därmed utifrån Derome som exploatör vid kommunala markanvisningar. Studien ska svara mot den problematik som Derome upplever i deras arbete med sociala åtagande vid bland annat kommunala markanvisningar. Studien utgår därmed från markanvisningsprocessen där Derome är exploatör. Studien ska ge en ökad kunskap om vad social hållbarhet är och hur det kopplas samman med byggandet av ett nytt bostadsområde. Målet är att ta reda på hur Derome arbetar med sociala åtagande idag (2020), vad för krav som en kommun ställer på sociala åtagande och hur en arkitekt arbetar med socialt hållbara bostadsområden. Studien tar även upp hur samarbetet mellan de olika aktörerna ser ut vid kommunala markanvisningar. Studien är inspirerat av en intressentdialog enligt GRI som har genomförts med Deromes interna respektive externa intressenter i form av intervjuer. Studien utgår även från hållbarhetsredovisningens sociala åtagande och ett företags samhällsansvar, CSR. Deromes problematik framgår tydligt i studien där Derome har behövt en plan och hjälp med att komma loss i deras arbete med sociala åtagande vid uppförandet av nyproducerade bostadsområden. Resultatet är svaret mot problematiken som tydliggörs i förslaget vilket kommer att kunna fungera som en vägledning i Deromes arbete framöver. Förslaget har bland annat tagit fram hur ett socialt hållbart bostadsområde definieras och det är genom: att möta livets olika faser, skapa en blandning, skapa trygga och säkra boendemiljöer, skapa attraktiva platser där människor möter varandra, skapa en tillgänglig och stark mobilitet, främja fysisk aktivitet, ta tillvara på kulturvärden och vara ett område där alla ha råd att bo i. Det framkommer även tydligt att Derome behöver skapa förutsättningar för social hållbarhet i sina bostadsområden redan tidigt i planeringsprocessen, innan och/ eller under detaljplaneringen. Det är dock viktigt att understryka vikten av att ett bostadsområde aldrigiiblir socialt hållbart om inte den sociala närvaron tas i beaktning i förvaltningen och under dess livslängd. / All municipalities and cities in Sweden must start working towards sustainable urban development in order to, among other things, come to terms with the housing shortage prevailing but also to create places for the population to thrive in. The government's ambition for sustainable urban development is that Sweden's municipalities and cities should become more greener, healthier, inclusive and climate smart. The municipality has a planning monopoly that controls the physical planning and thereby also controls how housing construction should go. Therefore, the municipality makes demands on how the construction of a piece of land may go. The requirements cover the three dimensions of sustainability where the focus tends to be more on ecological and economic sustainability. However, the municipality is beginning to make more and more demands on social commitments in the construction of newly produced residential areas. This study is in collaboration with Derome and is therefore based on Derome as an operator for municipal land directions. The study will answer the problems that Derome experiences in their work with social commitment at municipal land directions. The work is based on the land allocation process where Derome is an operator. The study will provide an increased knowledge of what social sustainability is and how it is linked to the construction of a new residential area. The goal is to find out how Derome works with social commitments today (2020), what requirements a municipality places on social commitments and how an architect works with socially sustainable housing areas. The study also addresses how the cooperation between the various actors looks at municipal land directions. The study is inspired by a GRI stakeholder dialogue conducted with Derome's internal and external stakeholders, respectively. The study also starts from the sustainability report's social commitment and a corporate social responsibility, CSR. Derome's problems are clear in the study where Derome has the need for a plan and help to get rid of their work with social commitment in the construction of newly produced residential areas. The result is the answer to the problem that is clarified in the proposal, which will serve as a guide in Derome's work going forward. The proposal has, among other things, developed how a socially sustainable housing area is defined and it is through: meeting life's different phases, mixing, security, meeting places, mobility, promoting physical activity, cultural values and that everyone should be able to afford to live in the area. It also emerges that Derome needs to create conditions for social sustainability in its residential areas early in the planning process, before and/ or during the detailed planning. However, it is important to emphasize the importance of a residential area never being socially sustainable unless the social presence is taken into account in the administration and during its life.

Bakgrund: Den 1 januari 2011 infördes Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Lagen innebär en förändring för de kommunala bostadsaktiebolagen i form av att de nu inte omfattas av självkostnadsprincipen och förbudet mot att driva företag i vinstsyfte, utan skulle nu agera enligt affärsmässiga principer. De kommunala bostadsaktiebolagen ska nu agera både affärsmässigt och vara allmännyttiga. En problematik kring tolkning av affärsmässiga principer påverkar bostadsbolagens agerande. Beroende på kommun och bostadsbolags tolkning av affärsmässiga principer sker anpassningen olika och begreppet får olika betydelser i olika bolag. Otydligheten i tolkningen av lagen ligger till grund för vidare studier inom ämnet. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur de kommunala bostadsaktiebolagen har tolkat och anpassat sig till kravet på affärsmässighet sedan Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag trädde i kraft. Syftet uppnås genom att analysera ägardirektiv och finansiella nyckeltal. Metod: För att kunna svara på frågeställningen, hur de kommunala bostadsaktiebolagen har tolkat och anpassat sig till kravet på affärsmässighet granskades bostadsbolagens ägardirektiv både innan och efter lagändringen. Vi gjorde en finansiell analys över bostadsbolagens ekonomiska utveckling under tidsperioden 2008 till 2018 för att undersöka ifall bostadsbolagen har påverkats ekonomiskt av lag SFS 2010:879. Vi har i vår studie gjort en fallstudie som omfattar både kvalitativ samt kvantitativ metod vid insamling av sekundärdata i from av ägardirektiv, årsredovisningar och utfallet i den finansiella analysen. Slutsats: Vi har i vår studie visat att de kommunala bostadsaktiebolagen inte har anpassat sig efter affärsmässiga principer sedan införandet av lag SFS 2010:879 eftersom de agerat på detta sätt redan innan 2011. Vi kan inte genom den finansiella analysen påvisa att det har skett väsentliga förändringar i bolagens ekonomiska utveckling och därav inte påvisa att de agerar annorlunda idag mot vad de gjorde innan lagändringen. / Background: On January 1, 2011, “Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag” was introduced. The law means a change for the municipal housing limited companies in the form that they are now not covered by “självkostnadsprincipen” and the prohibition on running companies for profit, but would now act according to "affärsmässiga principer”. The municipal housing limited companies must now act both “affärsmässigt” and "allmännyttigt”. A problem of interpreting "affärsmässiga principer” affects the behavior of the housing companies. Depending on the municipality and housing companies' interpretation of "affärsmässiga principer”, the adaptation is different and the concept has different meanings in different companies. The ambiguity in the interpretation of the law forms the basis for further studies within the subject. Purpose: The purpose of this paper is to explain how the municipal housing limited companies have interpreted and adapted to “affärsmässighet” since “Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag” made an appearance. The purpose is attained by analysing their owner directives and financial ratios. Methods: In order to be able to answer the question, how the municipal housing limited companies have interpreted and adapted to the requirement of "affärsmässighet”, the housing companies' owner directive was examined both before and after the change in the law. We did a financial analysis of the financial development of the housing companies during the period 2008 to 2018 to investigate whether the housing companies have been financially affected by the law “SFS 2010: 879. We have in our study made a case study which includes both qualitative and quantitative method at the collection of the secondary data in the form of owner directives, the annual reports and the outcome of the financial analysis. Conclusion: We have in our study found that municipal housing limited companies have not adapted to “affärsmässiga principer” since entry of the new law “SFS 2010:879” since they have acted this way already before 2011. We cannot through the financial analysis show that there have been essential changes in the companies' financial development and because of that not show that they act differently today than what they did before the entry of the law.

This paper aims to investigate how needs assessors in the municipality experience their work with elderly people who experience loneliness, and what different types of support measures they can offer. In addition the paper looks into the discretion which the needs assessors use to provide the elderly people with care that is adapted to individual needs. This qualitative study has been carried out conducting semi-structured interviews with seven needs assessors from five different municipalities. The findings indicate that the work with elderly people experiencing loneliness is very much a question of interpretation. Loneliness can manifest itself in different ways and is not always easy to talk about, nor to interpret. The study also shows that individual assessments can be difficult to implement due to strict guidelines and a tight budget. However, the work towards helping-and supporting elder people and acknowledging the issue of loneliness in later life is an important matter for both older people and needs assessors.

Det finns idag ett underhållsbehov i en stor andel av de flerbostadshus som kvartstår från det Svenska miljonprogrammet. Många allmännyttiga kommunala bostadsbolag har påbörjat stora och kostsamma investeringar inom delar av deras miljonprogramsbestånd. Omfattningen på investeringarna varierar mellan bolagen och det råder oklarhet kring vad som kan anses leda till långsiktig lönsamhet. En stor andel av dessa områden innehar en social utsatthet och marginalisering hos delar av befolkningen. Investeringarna bedöms därför också kunna påverka samhällsutvecklingen i en positiv riktning inom dessa områden. Detta examensarbete har som syfte att genom en fallstudie över det allmännyttiga kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäder AB:s pågående upprustningsprogram inom miljonprogramsområdena kring Järvafältet i Stockholm utvärdera om dessa investeringar kan anses vara lönsamma. På grund av den sedan 2011 nya lagstiftningen gällande allmännyttiga kommunala bostadsbolag råder det viss oklarhet kring i vilken omfattning samhällsekonomiska investeringar kan motiveras inom ramen för ett allmännyttigt bolag. Analysen särskiljer därför lönsamhet på fastighets- och samhällsnivå. Maximalt utrymme för fastighetsekonomiskt lönsam investering bedöms utgöras av skillnaden i fastighetsvärde före och efter att investering har genomförts. Effekter på samhället av ökad sysselsättning och minskad kriminalitet beräknas i en investeringskalkyl och nuvärdet adderas till den fastighetsekonomiska lönsamheten med jämförelse på lägenhetsnivå. Resultatet visar på att investeringarna inte är lönsamma för samhället enligt den metod som används, däremot bedöms en längre kalkylperiod samt inkluderade av ytterligare variabler kunna medföra lönsamhet på samhällsnivå. Vidare konstateras att Svenska Bostäder erhåller sämre lönsamhet än privata bolag för liknande standardhöjningar i bostaden, vilket kan ha en effekt på den långsiktiga värdeutvecklingen i beståndet. Trots att analysen ej påvisar lönsamhet i dessa investeringar dras ändå slutsatsen att det finns potential för en förbättring av metoden för hur renoveringar genomförs. Det bedöms samtidigt som möjligt att sänka kostnaderna för drift och administration ytterligare. Det finns även stor potential för allmännyttiga bolag att genom sin storlek som beställare och genom samordning med andra fastighetsägare bidra till en positiv social utveckling av dessa områden och i förlängningen en stor ekonomisk vinst för samhället. / A large share of the existing multi-family housing units built during the Swedish million homes programme includes a major amount of neglected maintenance. Several municipal housing companies have initiated large and costly investments within their stock of million program units. The extent of which kind of measures that is undertaken by each company varies and it is uncertain if the measures are profitable in the long term. A large share of residents within these areas undergoes marginalization as a result of heavily developed segregation. Investments are therefore estimated to not only affect real estate companies but also provide an opportunity to change the development of the society within these areas. This paper aims to evaluate profitability of these investments through a case study of the municipal housing company Svenska Bostäder AB and its renovation program of socially exposed housing areas within the northern parts of Stockholm. Since 2011 it is however unclear if social investments within the area can be justified by municipal housing companies due to a legislative change. The analysis differentiates profitability on single property level from profitability on municipal level. The method, which is used on single property level, is based on valuation of the real estate asset before and after renovation. Maximum level of investment on single property level which could be seen as profitable comprises of the difference in value of the asset before and after renovation. Effects on the society from increased employment, reduced criminality is estimated through a cash flow analysis and the present values of reduced costs are added to the existing analysis on property level. The result shows that the investments are not profitable for the society according to the method that has been used. However, an extension of the cash flow period and addition of extra variables could lead to profitability. Further, it is stated that Svenska Bostäder AB obtains lower net operating income compared to private real estate companies for similar quality improvements within their renovations; this could affect the value of the real estate asset in a longer run. Despite the fact that the analysis do not show any proof of profitability from these investments, the conclusion that there is room for potential improvements in how these renovations are executed could still be drawn. It should also be possible to lower the costs of operation and administration further. The municipal housing companies also have a great potential to contribute to further progress of social wealth fare within these areas through their size as clients and through coordination with other real estate companies.

Problemdefinition: problembilden som existerar ur ett arkiv- och informationsvetenskapligt perspektiv är hur värderingen av verksamhetsinformation ska gå till vid en konkurs av ett helägt kommunalt bolag samt vad som händer med handlingsbeståndet i avseende bevarande och gallring. Syfte: uppsatsens huvudsyfte är att skapa ett vägledningsinstrument som ska gå att använda vid riktiga konkurser av helägda kommunala bolag där frågor om handlingsbeståndets värdering, bevarande och gallring förekommer.  Metod: uppsatsen är en kvalitativ fallstudie som analyseras med en hermeneutisk analysmetod uppdelad efter två frågor där ovan nämnda vägledningsinstrument skapas och testas. Fallstudien analyserar en fiktiv konkurs av det helägda kommunala bostadsbolaget Torsby Bostäder AB. Fråga 1 söker finna svar på vad som juridiskt och praktiskt händer med handlingsbeståndet vid en konkurs i avseende bevarande och gallring. Fråga 2 undersöker genom en modifierad analysmodell de rättsliga, ekonomiska och kulturella värden användare eventuellt söker finna i verksamhetsinformation i form av utvalda handlingstyper hos analysobjektet genom att utgå ifrån Geoffrey Yeos användarperspektiv vilket utgörs av en användartaxonomi och värde- och ändamålsmodell med komplement av temporala värderingsprinciper från Erik Borglund, Lena-Maria Öberg samt Theodore Schellenberg.  Resultat: handlingsbeståndet kommer sannolikt tas över av arkivmyndigheten i Torsby kommun med bibehållen handlingsoffentlighet. Rättsligt och ekonomiskt värde är överlag de vanligast förekommande värdena med kulturellt värde endast som en möjlighet enligt särskilda premisser. Fallstudien förutser dock en värdeförskjutning över tid från rättsliga och ekonomiska värden till kulturella värden. Slutsatser: vägledningsinstrumentet fungerar, det kan svara på uppsatsens två frågor vilket ger hypotesen att instrumentet sannolikt även fungerar för konkurser av andra helägda kommunala bolag bortom endast bostadsbolag. Instrumentet är dock komplext och ytterligare studier behöver utföras. För praktisk tillämpning så krävs en enklare struktur och för hantering så krävs dels arkivariekompetens dels erfarenhet av en bred mängd handlingstyper. Ytterligare forskning bör även utföras inom autenticitet för helt digital verksamhetsinformation.