Bakgrund: Varje år dör flera 100 000 kvinnor i världen på grund av graviditet, förlossning och abort. Länder världen över arbetar ständigt med FN:s globala mål till att minska mödradödligheten. I Sverige får kvinnor som fött sina barn ofta kvarstanna allt från ett dygn till några dygn för postnatal vård relaterat till komplikationer med mamman eller barnet. Kvinnor med okomplicerade och komplicerade graviditeter och förlossningar är en patientgrupp som barnmorskan möter dagligen i sitt yrkesutövande. Postnatal vård är därför en central del i barnmorskeyrket. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva kvinnors upplevelser av postnatal vård efter en komplicerad graviditet eller förlossning vid ett svenskt sjukhus. Metod: Studiens design var en kvantitativ och kvalitativ enkätstudie där författarna fick ta del av tidigare insamlade data. Sammanställning av enkäterna gjordes i SPSS och analys av kvalitativa data skedde genom en textanalys. Resultat: Majoriteten av kvinnorna var nöjda med den postnatala vården. Kvinnorna upplevde att de fick bra stöd från personalen. Ingen skillnad i nöjdhet mellan de olika vårdenheterna hittades. Kvinnor som hade sin partner med sig postnatalt var nöjdare än de som inte haft möjlighet att ha sin partner med. Förbättringsområden inom postnatal vård hittades. Slutsats: Trots det begränsade urvalet med kvinnor som haft komplikationer under graviditet och förlossning, så visade resultatet att de flesta kvinnorna var nöjda med den vård och stöd från personalen som de fått. Vissa områden kan dock förbättras, så som information gällande rutiner, barnläkarundersökningen och olika delar inom amningsstödet. Klinisk tillämpbarhet: Det är viktigt även för kvinnor med en komplicerad graviditet och förlossning att få en individualiserad vård. Den postnatala vården är viktig för kvinnans helhetsupplevelse. Därför är det av vikt att barnmorskan ha kunskap kring detta och kan utveckla sin yrkeskunskap. / Background: More than 100 000 women worldwide dies every year due to pregnancy, childbirth or abortion. Countries worldwide are continuously working towards the global goals to prevent maternal mortality. In Sweden, many women who give birth get to stay at a postnatal care unit for a few days after childbirth due to complications to the mother or the baby. Every day, midwives meet women who have a normal or a complicated pregnancy and childbirth. Postnatal care is a central part in midwifery practice. Aim: The aim of this study was to describe women's experience of postnatal care after having a complicated pregnancy or labor in a Swedish hospital. Method: The study design was a quantitive and qualitive survey study where the authors used previously collected data. Questionnaires were compiled in SPSS and the qualitative data was analysed with a text analysis. Result: The majority of women were satisfied with the postnatal care they received. They experienced that they got great support from the medical staff during their stay at the hospital. No significance was found in satisfaction between the care units at the hospital. Women who had their partner with them at the postnatal care unit were more satisfied than women who didn´t. Areas for improvement in postnatal care were identified. Conclusion: Despite the limited selection with women who had complications during pregnancy or childbirth, the result showed that most women were satisfied with the postnatal care they received. Quality of care improvement in some areas can be done, such as, routine information on each unit, pediatric examination and breastfeeding support. Clinical applicability: It is essential for women with complications during pregnancy or labor to have an individualized care. Postnatal care is very important for the woman's holistic experience. Therefore, it is vital that the midwife has knowledge and can further develop her professional knowledge.

Förlossningen är en stor händelse i kvinnans och hennes partners liv. Barnmorskan ansvarar för den normala förlossning och skall även ha kunskap kring komplicerad förlossning. Komplicerad förlossning innefattar exempelvis vaginal instrumentell förlossning med tång eller vakuumextraktion (VE) som här benämns sugklocka. Instrumentella förlossningar i Sverige ökar och år 2011 avslutades ca 9 % av förlossningarna instrumentellt. Forskning har visat att förlossning med VE ökar risken för en traumatisk förlossningsupplevelse och skapar vårdlidande hos kvinnorna. Lite forskning finns kring kvinnors upplevelse av förlossning med VE. Syftet med studien är därför att belysa kvinnors upplevelse av förlossning som avslutats med VE. På så sätt ökar kunskapen vilket kan bidra till förbättrade förutsättningar för barnmorskor att stödja dessa kvinnor. Individuella intervjuer med åtta kvinnor genomfördes. Kvinnorna var mellan 31-44 år och förlösta mellan 5- 11 månader före intervjutillfället. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes för genomförandet. I resultatet framkom de fem kategorierna; rädsla för ohälsa, känsla av uppgivenhet, behov av stöd från personal, önskan om delaktighet samt avsaknad av det normala och förväntade förlossningsförloppet. Studien visade att kvinnorna upplevde rädsla och smärta vid förlossningen och att behovet av barnmorskans stöd i form av närvaro och information var viktigt för att minska rädslan och öka delaktigheten. För att kvinnorna skulle känna delaktighet var det viktigt att barnmorskan hjälpte dem att få kontroll över förlossningen och motivera dem att fortsätta kämpa. I temat Önskan om att bli bekräftad i det normala under det oväntade och komplicerade förlossningsförloppet framkom att det var betydelsefullt för kvinnorna att VE avdramatiserades utan att det komplicerade förloppet bagateliserades. Vidare forskning kring detta ämne är av stor vikt då barnmorskans kunskap kring känslor i samband med förlossning ökar chanserna för att skapa en positiv förlossningsupplevelse vid förlossningar som avslutas med VE. / Program: Barnmorskeutbildning

Förlossning som avslutas med sugklocka är den vanligaste instrumentella vaginala förlossningen i Sverige. Orsaken till att sugklocka används är att barnet har en hotande fosterasfyxi eller att modern drabbats av värksvaghet. Det finns få studier som belyser kvinnors upplevelser av att ha genomgått en förlossning med sugklocka. Studiens frågeställning är: Är det alltid ett trauma eller kan det upplevas som positivt att få hjälp att avsluta förlossningen? Vad kan påverka utfallet av förlossningsupplevelsen? Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelse av att ha genomgått förlossning som avslutas med sugklocka.Åtta förstföderskor intervjuades, 10-15 månader efter sin förlossning, om deras upplevelse av att ha blivit förlösta med sugklocka. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i fyra kategorier: upplevelse av delaktighet, känsla av tacksamhet, upplevelse av stöd och oro för komplikationer. Studien visade att kvinnorna upplevde att det var viktigt att få information och vara en del i ett samarbete. De var tacksamma att personalen var kompetent och att de fick hjälp när de inte orkade längre. De uppgav också att stödet de fick av både barnmorskan och partnern, var viktigt för att klara av förlossningen. Oron de upplevde under förlossningen var att de själva eller barnet skulle skadas. Då kvinnan får bra information, känner att hon är delaktig, får bra stöd från barnmorska och partner kan hon få en positiv förlossningsupplevelse trots att förlossningen avslutas med sugklocka. / Program: Barnmorskeutbildning

Tio psykodynamiskt inriktade legitimerade psykoterapeuter har intervjuats i syfte att undersöka vilka faktorer som bidrar till att komplicerad sorg utvecklas och vilka psykoterapeutiska interventioner som är hjälpsamma vid komplicerad sorg. I en tematisk analys framkom att komplicerad sorg innebär att den rörelse som finns i en normal sorgeprocess stannat upp och att de interventioner som terapeuterna beskriver syftar till att få igång en rörelse igen och som i sin tur leder till integrering av den som man förlorat, av den händelse man varit med om samt att ny mening och ny identitet skapas av detta. Resultatet visar att centrala interventioner är realitetsanpassning och acceptans, symbolisering och få ihop sin berättelse, att pendla mellan att vara i sorgen och i det funktionella, psykoedukation och normalisering samt den terapeutiska hållningen. Studiens resultat diskuteras i relation till den litteratur och forskning som inledningsvis beskrivs.

Emma Rydstav och Robert Standqvists undersökning Unga(r) på glid -En fallstudie på Hanz med z, behandlar delar av en elevs skolgång. Eleven har haft en komplicerad skolsituation och denna beskrivs utifrån elevens, rektorns och två pedagogers ”sanningar”, samt dokumentation om eleven. Dessa ”sanningar” om, vad skolan har gjort och vad de hade kunnat göra annorlunda samt hur detta förhåller sig till teorier och styrdokument undersöks. Liljegrens (2000), Jönssons (1999) och Gunnarssons (1999) modeller undersöks främst i kapitlet ”Teori, modeller och tillvägagångssätt”. Enbart skolans roll och ansvar rörande elevens komplicerande skolsituation har undersökts. Empirin är inhämtad via semistrukturerade intervjuer, och respondenternas svar i kombination med teori, modeller och tillvägagångssätt ligger till grund för analysen. Undersökningen har fyra återkommande grundpelare, skolans ansvar, handlingsplaner och modeller, aggressionsproblem samt bemötande och handledning, detta för att skapa en tydlig struktur och en röd tråd. Dessa fyra grundpelarna är områden som varit avgörande för elevens komplicerade skolsituation. Slutsatsen är att eleven haft aggressionsproblem som påverkat skolarbetet negativt. Vi finner brister i bemötandet från lärarna som lett till avsaknad av trygghet för eleven. Dokument har inte bevarats enligt statliga rekommendationer. Vår slutsats är att skolan gjort ett försök att hjälpa eleven men inte lyckats fullt ut.

Inledning: Det finns idag drygt 1,2 miljoner företag i Sverige och av de så består cirka 95 procent av så kallade småföretag med upp till tio anställda. Småföretag har ofta svårt att se användningen av all extern redovisning som produceras och det leder till att kostnaden för redovisningen blir större än nyttan. För att kostnaderna för de mindre företagen inte ska bli för stora så är det viktigt att lagstiftningen och redovisningen inte är för komplicerad. Syfte: Syftet med vår studie är att redogöra för hur ägare till ägarledda småföretag ser på användningen av sin externa redovisning. Vi vill undersöka när redovisningen används och vilken nytta småföretagare upplever att den bidrar med i förhållande till hur komplicerad den är. Genom att testa våra hypoteser vill vi mäta vilken användning de har av sin redovisning i kontakt med sina intressenter samt testa om det finns samband med bakomliggande faktorer. Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi utgått från en deduktiv ansats. Vi har genom en kvantitativ enkätundersökning samlat in material från ägare till småföretag där de har fått svara på vad de anser om sin externa redovisning och när de använder den. Resultat: Resultatet visar att ägare till småföretag främst använder sin redovisning när motparten kräver eller efterfrågar den. Har ägaren ekonomisk utbildning har företaget bättre användning av redovisningen på kort sikt. Vi ser att när företag blir 8–10 anställda så överensstämmer nyttan bättre med hur komplicerad redovisningen är samt att kontakten med intressenter utvidgas. / Introduction: Today there are just over 1.2 million companies in Sweden and of these, about 95 per cent consists of so-called small companies with up to ten employees. Small companies often find it difficult to see the use of all external accounting that is produced, and this results in the cost of the accounting being greater than the benefit. In order for the costs for the smaller companies not to be too large, it is important that the legislation and the accounting are not too complicated. Purpose: The purpose of our study is to describe how owners of owner-managed small businesses look at the use of their external accounting. We want to investigate when the accounting is used and what benefit small business owners feel that it contributes in relation to how complicated it is. By testing our hypotheses, we want to measure what use they have of their accounting in contact with their stakeholders and test whether there are correlations with underlying factors. Method: To fulfill the purpose of the study, we have assumed a deductive approach. Through a quantitative questionnaire, we have collected material from owners of small businesses where they have had to answer what they consider about their external accounting and when they use it. Result: The result shows that owners of small businesses primarily use their accounting when the counterparty requires or requests it. If the owner has financial education, the company has better use of the accounting in the short term. We see that when companies become 8–10 employees, the benefits are better matched to how complicated the accounting is and that contact with stakeholders is expanded.

<p>Syftet med arbetet var att undersöka vilka pedagogiska strategier olika lärare tillämpar för att främja elever i komplicerad lärandesituations sociala och kunskapsmässiga utveckling. Undersökningen syftade även till att belysa diagnosens betydelse och huruvida elevernas diagnos eller problematik påverkar val av åtgärd. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att genomföra nio intervjuer med lärare i den traditionella skolan och inom specialanpassade verksamheter för elever med varierande behov av särskilt stöd. Resultatet visade att samtliga lärares pedagogiska strategi och val av åtgärd utgick från ett individanpassat arbetssätt där motivation, struktur och material var viktiga utgångspunkter. Majoriteten av lärarna menade att en diagnos i sig inte har någon betydelse för den pedagogiska situationen, då elever med likartad diagnos har olika problematik. Slutsatserna av vår studie visade att lärarnas pedagogiska strategier och åtgärder såg högst individuella ut och skedde utifrån elevernas individuella behov, intressen och förutsättningar.</p>

Syftet med arbetet var att undersöka vilka pedagogiska strategier olika lärare tillämpar för att främja elever i komplicerad lärandesituations sociala och kunskapsmässiga utveckling. Undersökningen syftade även till att belysa diagnosens betydelse och huruvida elevernas diagnos eller problematik påverkar val av åtgärd. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att genomföra nio intervjuer med lärare i den traditionella skolan och inom specialanpassade verksamheter för elever med varierande behov av särskilt stöd. Resultatet visade att samtliga lärares pedagogiska strategi och val av åtgärd utgick från ett individanpassat arbetssätt där motivation, struktur och material var viktiga utgångspunkter. Majoriteten av lärarna menade att en diagnos i sig inte har någon betydelse för den pedagogiska situationen, då elever med likartad diagnos har olika problematik. Slutsatserna av vår studie visade att lärarnas pedagogiska strategier och åtgärder såg högst individuella ut och skedde utifrån elevernas individuella behov, intressen och förutsättningar.

I studien undersöks individers upplevelse av gruppsykoterapeutisk behandling för komplicerad sorg. Genom halvstrukturerade djupintervjuer och kvalitativa enkätfrågor erhålls beskrivningar från olika livsvärldar utifrån individers olika perspektiv. En tolkningsram har tagits fram innehållande tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter vilken utgör verktyg för analys av erhållna resultat. I resultatavsnittet framhålls den oerhörda och ibland avgörande betydelse behandlingen haft för individernas välbefinnande. Det framkommer också tre aspekter som varit avgörande för det positiva resultatet av behandlingen nämligen relationen till terapeuten, den metod som använts samt gemenskapen i gruppen. Vidare undersöktes gemenskapens betydelse på en djupare nivå. Det resultat som framkom var att förståelse från de andra i gruppen, att individerna insåg att de inte vara unika om sin situation samt att en medvetenhet och insikt uppstod i tankeprocesser och det interpersonella beteendet var det som hade störst betydelse i gemenskapen. Denna upptäckt presenteras som en tentativ modell som kan ligga till grund för framtida forskning. Slutligen diskuteras resultat och analys i relation till syfte och tolkningsram samt presenteras slutsatser och ytterligare förslag till framtida forskning. / The study examines individuals' experience of group psychotherapy for complicated grief treatment. Through semi-structured interviews and qualitative survey questions have descriptions of the various life worlds of individuals from different perspectives been obtained. Previous research and theories are presented which constitute tools for analysis of the obtained results. The results present the tremendous and sometimes vital significance the treatment had on individuals' wellbeing. It also presents three aspects that were decisive for the positive outcome of the treatment. These were the relationship to the therapist, the method used and the community in the group. The meaning of community was further examined on a deeper level. The obtained result of this question shows that understanding from the other group members, the fact that the individuals' realized that they’re not unique about their situation and that awareness and insight in thoughts and interpersonal behavior arose were of greatest meaning. This discovery is presented as a tentative model that could provide a basis for future research. The results are discussed and analyzed in relation to the purpose of the study and previous research. Finally, conclusions and further suggestions for future research are presented.

Frågan om ”normal” respektive ”patologisk” sorg har under en lång tid varit ett omdiskuterat ämne inom psykologin och psykiatrin. En grupp forskare har tagit fram kriterier på ett syndrom som fått benämningen ihållande sorg (”prolonged grief”). Studier har visat på att ihållande sorg är ett distinkt syndrom separat från depression, posttraumatisk stressyndrom och generaliserat ångestsyndrom. Ihållande sorg föreslås ingå som en diagnos i de kommande versionerna av de diagnostiska manualerna DSM och ICD. Syftet med denna studie var att översätta självskattningsinstrumentet Prolonged Grief Disorder (PG-13) till svenska, och undersöka dess reliabilitet och validitet genom bland annat en explorativ och konfirmatorisk faktoranalys. Studien genomfördes på ett annonsrekryterat heterogent sample (n=162 varav 90 % var kvinnor) vad gäller typ av dödsfall och relation till den avlidne. Respondenterna besvarade en webb- eller pappersenkät som bestod av 75 items. PG-13 bedöms ha en hög reliabilitet, god begrepps- och samtidig validitet samt en måttlig diskriminativ validitet.