Stroke är den tredje vanligaste orsaken till död i västvärlden och kan leda till långvariga och svåra funktionshinder. Det är också den somatiska sjukdom som genererar flest vårddagar på sjukhus. Enligt beräkningar kommer även allt fler människor insjukna i stroke beroende på att de äldre i samhället blir allt fler. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för patientens situation och hur patienten upplever att leva med sjukdomen. Med hjälp av denna kunskap kan en adekvat omvårdnad ges till dessa patienter. Syftet besvarades genom att utföra en litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Kategorier identifierades ur artiklarna och de var följande: emotionella konsekvenser, socialt liv, fysiska begränsningar och rehabilitering. Resultatet visade att stroke hade haft stor inverkan på alla aspekter av informanternas liv. Känslor som var återkommande var frustration, ökad sårbarhet och osäkerhet inför framtiden. Även känslor av beroende och över att ha förlorat kontrollen över sina kroppar var vanliga. Samspelet med andra människor förändrades. Informanterna kunde inte längre äta på ett socialt accepterat sätt, omfördelningen av roller var kännbar och det sociala livet försämrades. Fysiska begränsningar gjorde att informanterna upplevde att genomförandet av aktiviteter krävde all deras kraft och koncentration. Mål för rehabilitering sattes upp kort efter insjuknandet, men hoppet avtog när de insåg hur långsamt det gick. / Stroke is the third most common reason for death in the Western World and can lead to long-lasting and severe disabilities. It also generates the most days of nursing at the hospital among the somatic diseases. As more people in the society become older it is expected that more people will get stroke. The aim of this study was to get a deeper understanding for the patient’s situation and how the patient experience living with the disease. Adequate care can be given to these patients with the help of this knowledge. The aim of the study was answered by doing a literature review based on qualitative scientific articles. Categories were identified from the articles and they were the following: emotional consequences, social life, physical limitations and rehabilitation. The result showed that stroke had a large impact on every aspect of the informants´ life. Recurrent feelings were frustration, increased vulnerability and insecurity concerning the future. Feelings of dependency and the loss of control over their bodies were also common. The interaction with people changed. The informants were not able to eat in a socially accepted manner. The reallocation of roles was severe and their social life impaired. Physical limitations made the informants experiencing that they had to use all their power and concentration to do activities. Goals for rehabilitation were set up shortly after falling ill but the hope decreased when they realized how long time it was going to take.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket. I övergången från student till sjuksköterska finns en förhöjd risk för att utveckla stress. Stress uppkommer av flera olika anledningar och det finns olika tillvägagångssätt för att hantera den uppkomna stressen och därmed försöka förekomma eventuella negativa konsekvenser.Syfte: Syftet var att kartlägga och analysera vetenskapliga litteratur om nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av stress den första tiden som professionell sjuksköterska.Metod: En litteraturstudie med åtta kvantitativa, en kvalitativ och en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats från olika delar av världen. Litteraturstudien inkluderade studier som behandlade nyexaminerade sjuksköterskor som inte har jobbat mer än 2 år, yrkesrelaterad stress, strategier för att hantera stressen och konsekvenser av upplevd stress efter kritisk granskning. Databaser som användes för litteratursökningen var Cinahl, PubMed och PsycINFO.Resultat: Nyexaminerade sjuksköterskor känner moderata till höga nivåer av stress på arbetsplatsen. Stressen beror på olika faktorer. De mest förekommande stressfaktorerna är arbetsbörda, anpassning, kompetens, handskas med döden, typ av arbetsplats samt situationer med patientkontakt. Nyexaminerade sjuksköterskor använde sig av olika strategier för att hantera stressen. De som använde effektiva hanteringsstrategier kände sig mindre stressade. Ångest, depression, dåligt självförtroende, avsikt att byta yrke, sluta och byta jobb oftare är de mest upplevda konsekvenser av upplevd stress. Slutsats: Studiens resultat visar att nyexaminerade sjuksköterskor känner moderata till höga nivåer av stress under de första två åren av deras yrkeskarriär. Stressen de upplever får konsekvenser på så väl individ- som organisationsnivå. Stressen genererar negativa känslor och påverkar sjuksköterskornas vilja att stanna på arbetet. / Background: Stress is common among nurses and in the transition from student to professional nurse there is an increased risk for developing feelings of stress. Stress occurs for various reasons and there are different strategies to handle the stress to anticipate possible negative consequences.Aim: The aim with the study was to examine and analyse scientific literature about newly graduated nurses’ experiences about stress during their first years as a professional nurse.Methods: A literature study of eight quantitative, one qualitative and one combined qualitative and quantitative study from different parts of the world. Studies that dealt newly graduated nurses who have not worked more than two years as professional nurses and also dealt work related stress, coping strategies and consequences of perceived stressors were included after critical review. The databases Cinahl, PubMed and PsycINFO were used for the literature research.Results: Newly graduated nurses feel moderate to high levels of stress at work. Stresses occurs due to various factors. The most common stress factors are workload, alignment, skills, dealing with death, type of workplace and dealing with the patients. Newly graduated nurses used different coping strategies. Those who used effective coping strategies felt less stressed and also those who got help in the form of nursing group, elaborate procedures and job standardization of department or employer also experienced less stress. Anxiety, depression, poor self-esteem, intention to change profession, intention to quit and change of workplace more frequently are the most perceived impact of these stressors.Conclusion: This study show that graduated nurses feel moderate to high levels of stress during the first two years of their professional career. The stresses they experiencing has consequences in both individual and organizational level. The stress generates negative feelings and have an influence at the nurses will to stay at work.

The purpose of this study is to investigate the consequences of growing up with maltreatment, neglect, hidden trauma and its impact in adult life. The idea of ​​the study is to make visible the hidden neglect which is not so researched, and which in the worst case can be traumatizing. The work explains maltreatment, neglect and hidden trauma and also its impact and consequences in adulthood. The study is based on autobiographies and on the basis of these, it has been mapped how the upbringing and neglect are exposed, as well as the consequences and the impact it has had on adult individuals. Discovering hidden neglect is difficult and studies show severe consequences in the form of mental illness in adulthood. In cases of neglect or care failure, the connection between the child and the parent is often broken, which in turn can lead to hidden trauma for the child. Even as a professional, it can be difficult to discover hidden trauma because hidden trauma is a combination of several traumatic events, and which usually takes place in the home environment. Furthermore, the study must show how the women, through their upbringing, entailed, both by themselves and society.

Denna uppsats är en litteraturstudie där jag har analyserat sammanställningar av medicinsk forskning om flickors/kvinnors sena ADHD-diagnostisering ur ett genusvetenskapligt perspektiv. Judith Butlers tankar om genusperformativitet, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet samt Nancy Tuanas feministiska epistemologi utgör de teoretiska utgångspunkterna. Analysen utgår från teman som avhandlar psykisk ohälsa, internalisering och självkänsla, samt identifiering och utredning. Resultaten visar att föreställningar om genus har en avgörande roll gällande flickors/kvinnors förutsättningar inom ADHD-diagnostisering, och även förödande konsekvenser.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka konsekvenser en individ får av att ha blivit utsatt för våld eller bevittnad våld i hemmet i barndomen. Varn som lever med våld eller blir vittne av våld som utövas mellan föräldrarna i hemmet kan ses som psykiskt våld mot barnet vilket i sin tur kan hämmda deras utveckling. Relationen mellan barn och föräldrar i hemmet spelar en stor roll för barnets utveckling och tillväxt. Det har visat sig att barn som växer upp i våldsamma miljöer har färre chanser till gynnsam utveckling och löper större risk för negativa utfall. För att få en bättre förståelse kring barnets utveckling och hur barndomen formar individen i framtiden kommer denna studie utgå ifrån anknytningsteorin och social inlärningsteorin. Med dessa teorier som utgångspunkt kan man få en djupare förståelse kring varför konsekvenser av våldet i barndomen uppstår och fortsätter i vuxenlivet. Metoden som har använts i denna studie är en strukturerad litteraturstudie utifrån Karolinska institutet (2023) steg-för-steg-guide. Metoden grundar sig i nio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats och artiklarna valdes genom strukturerade sökningar i databaserna Psycinfo och Sociological Abstract. Det framgår en översiktstabell i resultaten av inkluderade artiklar. Resultaten visar på diverse konsekvenser av att ha blivit exponerade för våld i barndomen. Exponeringen av våld i barndomen kan bland annat ge omfattande psykiska konsekvenser som utvecklas under uppväxten till vuxenlivet. Dessa konsekvenser inkluderar depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Resultaten indikerar även att barn som bevittnar våld mellan föräldrar kan påverkas i vuxenlivet med negativa effekter såsom en dålig självbild, uppkomsten av aggressivt beteende och en ökad sårbarhet. Studien avslutad med en diskussion om metodens styrkor och svagheter, samt en reflektion kring de framkomna fynden i resultatdelen där det nämns bland annat om en korrelation mellan könen.

Den aktuella litteraturstudien som är en scoping review syftar till att identifiera,värdera och syntetisera forskning om vilka negativa konsekvenser för skilsmässobarn som uppkommer till följd av föräldrars separation samt vilka omständigheter som bidrar till dessa. Totalt 15 artiklar publicerade mellan 2017 och 2022 identifierades. Utfall och omständigheter kunde urskiljas genom en narrativ samt en variant av en tematisk analys. Skilsmässobarnens konsekvenser till följd av föräldrarnas skilsmässa visade sig i form av psykisk ohälsa, minskat välbefinnande, fysisk ohälsa, försämrad skolanpassning, försämrad relation till föräldrar samt försämrad anpassningsförmåga. Utfallen visade sig bero på omständigheter såsom barnets stigande ålder, om man var flicka eller pojke samt föräldrarnas grad av konflikter. / The current literature study, which is a scoping review, aims to identify, evaluate, and synthesize research on the negative consequences for children of divorced parents that may arise as a result of parental separation, along with the circumstances that act as contributing factors. A total of 15 articles published between 2017 and 2022 were identified. Outcomes and circumstances were established through a narrative and also a variant of a thematic analysis. Seemingly, the consequences for children that experience parental divorce appear in the form of mental and physical illness, reduced well-being, impaired adjustment in school and deteriorating relationships with the parents. The outcomes turn out to be due to circumstances such as the child’s rising age, if the child was a girl or a boy, and the level of parental conflicts.

Syftet med studien är att studera pedagogers syn på barngruppers storlek i relation till utveckling och lärande i förskolan. Denna studie undersöker därför hur pedagoger upplever arbetet med barngruppers storlek och hur dessa påverkar barns utveckling och lärande. Fokus i undersökningen är två specifika förskolor där ett grupperade arbetssätt har blivit ett resultat av en omorganisering. Ett grupperande arbetssätt innebär att förskolor organiserar sina barngrupper i mindre grupper. Studiens syfte undersöks genom tre frågeställningar som vi har skapat för att undersöka pedagogernas tankesätt kring barngruppens storlek i relation till utveckling och lärande, hur pedagoger resonerar kring organisering utifrån barngruppers storlek samt vilka konsekvenser pedagoger upplever barngruppers storlek får för utveckling och lärande. För att ta reda på frågeställningarna har en kvalitativ metod valts, som innebär att fem pedagoger på två olika förskolor har blivit intervjuade. Studiens resultat visar att barngruppens storlek har påverkan på barns utveckling och lärande genom exempelvis ökad interaktion och samspel i de mindre barngrupperna enligt de pedagoger som bidragit till undersökningen.

Postpartumblödning utgör den främsta anledningen till mödradödlighet globalt med en tendens till att öka i både låg- och höginkomstländer. Det är viktigt att vården besitter god kunskap och förståelse för hur en postpartumblödning upplevs och dess konsekvenser för de födande kvinnorna för att på bästa sätt kunna förebygga och hantera en postpartumblödning. För att få en bredare bild och skapa förståelse för hur en postpartumblödning kan påverka födande kvinnor var syftet med denna litteraturstudie att belysa kvinnors erfarenheter av en postpartumblödning. En litteraturstudie användes som metod där dataanalysen utfördes med hjälp av en integrerad analys. Databassökning genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO och resulterade i att 18 vetenskapliga artiklar publicerade 2011 till 2022 inkluderades. Resultatet visar att det finns ett tydligt samband mellan postpartumblödning och en påverkan på förlossningsupplevelsen samt den efterföljande tiden. Resultatet redovisas i två huvudkategorier: Förlossningsupplevelser vid en postpartumblödning och Konsekvenser efter en postpartumblödning. Majoriteten av kvinnorna beskriver postpartumblödningen som en traumatisk upplevelse som påverkade deras förlossningsupplevelse negativt. Konsekvenserna av blödningen hade en negativ inverkan på den psykiska och fysiska hälsan. Slutsatsen av litteraturstudien visar på att postpartumblödning ökar risken för en traumatisk förlossningsupplevelse samt efterföljande fysisk och psykisk problematik. För en positiv förlossningsupplevelse krävs en god kommunikation och ett gott bemötande från vårdpersonal. Därtill behöver vården identifiera kvinnor som drabbats av postpartumblödning i ett tidigt skede och rutinmässigt erbjuda stöd för att på sikt minska sexuell och reproduktiv ohälsa. / Postpartum hemorrhage, in connection with childbirth, is the main reason for global maternal mortality with a tendency to increase in both low- and high-income countries. Care must possess good knowledge and the understanding of how a postpartum hemorrhage is experienced and its consequences, to help reduce and prevent illness, in particular in areas of sexual and reproductive health. To get a broader picture and create an understanding of how a postpartum hemorrhage can affect the women giving birth, this study aimed to shed light on experiences of postpartum hemorrhage. The method used is a literature study where the data analysis was performed using integrated analysis. Database searches were performed in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO and resulted in the inclusion of 18 scientific articles published from 2011 to 2022. The results demonstrate that there is a connection between postpartum hemorrhage and an impact on childbirth experience and the subsequent postpartum period. The results are reported in two main categories: childbirth experiences when suffering a postpartum hemorrhage and consequences after a postpartum hemorrhage. The majority of women describe a postpartum hemorrhage as a traumatic experience that negatively affected their childbirth experience and where the consequences mostly had a negative impact on mental and physical health. The conclusion of the literature study shows that postpartum hemorrhage increases the risk of a traumatic childbirth experience and subsequent physical and mental problems. A positive childbirth experience requires good communication and a good response from healthcare staff. In addition, healthcare needs to pay attention to women who have suffered from postpartum hemorrhage at an early stage, where they are offered routine support in order to reduce sexual and reproductive illness in the long run.

Specialiseringen inom individ och familjeomsorgen har sedan 1980-talet börjat öka då den integrerade organisationen blev alltmer kritiserad. Syftet med den här studien är att få en bild av hur de organisatoriska förändringarna, från ett tidigare integrerat arbetssätt till en specialiserad organisation, påverkar kontakten mellan klienten och socialarbetaren samt vilka konsekvenser den här uppdelningen får för klienten och socialarbetaren. Empirin består av 8 vetenskapliga artiklar som har analyserats genom en tematisk analys. Analysen resulterade i tre huvudteman. Det första huvudtemat är relationer vilket innehåller tre underteman, antal kontakter, tillit och förutsättningar. Det andra huvudtemat är samarbete och innehåller två underteman, helhetsperspektiv samt gränsöverskridandet. Det tredje och sista temat är profession där två underteman förekommer vilka är kompetens och handlingsutrymme /delegation. Det teoretiska ramverk som har använts i studien är Lipskys gräsrotsbyråkrati. Resultatet för studien kan sammanfattas på så sätt att då det i dag krävs att klienter behöver ha flera parallella kontakter hos socialtjänsten är deras känsla att ingen direkt behöver ta ansvar för dem och inte heller ser deras liv som en helhet. Ur ett klientperspektiv kan vi se att det är en professionsfråga, att oavsett organisationsform har resultatet av interaktion och stöd i slutändan med socialarbetarnas personliga förmågor och vilja att hjälpa att göra.

Syftet med vår studie är att undersöka förskolerektorers kunskap om trauma och strukturer kring traumahantering samt vilka konsekvenser detta får för förskolans verksamhet. Vårt material består av semistrukturerade intervjuer med fyra rektorer från olika kommuner. Vi har använt oss av neurovetenskap och traumamedveten omsorg (TMO) som teoretisk referensram och perspektiv i studier. Resultatet i studier visar att rektorer har viss kunskap om orsaker som kan leda till trauma men uttrycker sig vara om vilka konsekvenser trauma kan innebära för ett barn. Rektorerna uttrycker trauma främst i relation till krigsdrabbade eller misshandlade barn medan separation mellan vårdnadshavare ses mer som vardag och förväntas kunna mötas. Vidare framkommer det att rektorers kunskap är avhängig den kompetensutveckling rektorn prioriterar och vilka förutsättningar rektorn ger sin personal. En sista slutsats som lyfts är hur rektorer tänker kring förskolans uppdrag och var gränsen går för pedagogernas ansvar.