Affärssystem har blivit ett betydelsefullt verktyg för verksamheter som vill upprätthålla konkurrenskraft på marknaden. Affärssystem som stöd gör det möjligt att digitalisera och automatisera affärsprocesser, vilket ger utrymme att fokusera på mer ändamålsenliga processer och skapa tillväxt. Trots betydande investering i form av tid och pengar, är det ett utbrett problem att affärssystemet inte genererar de långsiktiga affärsnyttorna som förväntas. En vanlig missuppfattning är att affärssystemsprojektet är avslutat efter implementationen är slutförd. I själva verket är det är först när affärssystemet används i sin rätta miljö som dess brister går att identifiera, vilket gör förvaltningsarbetet mycket viktigt för att motverka lägre matchningsgrad mellan affärssystem och affärsprocesser. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara kritiska framgångsfaktorer under post-implementeringsfasen i ett affärssystemsprojekt för att uppnå långsiktiga affärsnyttor genom användandet av ett affärssystem ur ett kund–systemimplementatörsperspektiv i en mellanprojektsrelation. I denna studie har fallstudiemetoden tillämpats och en litteraturstudie genomförts. Baserat på litteraturstudien har en analysmodell utformats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in primära empiriska data. Vissa semistrukturerade intervjuer har varit personliga och vissa utförts via Teams. Fyra intervjuer med projektmedlemmar har genomförts, tre med företrädare från fallföretaget Two och en med företrädare från kundföretaget Grandpa. Studiens viktigaste slutsatser är; att systemimplementatörens projektgrupp har kompetensbredd, särskilt i form av teknisk kunskap och verksamhetskunskap. Att kommunikationen inom dyaden är ändamålsenlig, vilket är viktigt för att skapa förståelsemellan varandra. Dessutom är det viktigt att kundens projektgrupp arbetar med de interna affärsprocesserna: dels för att förbättra de processer som inte fungerar, dels för att uppnå en högre förståelse för vilka behov som finns och dels för att optimera passformen till affärssystemet. Slutligen är det viktigt att det finns utbildade superanvändare som stöttar och sprider kunskap till användarna av affärssystemet. Kunskapsbidraget från denna studie är två indikatorer som adderats i den modifierade analysmodellen, vilka är Grad av stöd från superanvändare och Ökad kontroll.

“Knowledge is like money: to be of value it must circulate, and in circulating it can increase in quantity and, hopefully, in value.” – Louis L’Amour Kunskap är ofta något som tas för givet och som självklart i många organisationer men faktum är att kunskap är en värdefull som resurs som rätt hanterad kan vara en väldig tillgång för en organisation. Kunskapshantering eller knowledge management benämns den organisationsteori som behandlar tillvaratagandet av kunskaper som resurser. Centrala begrepp inom knowledge management är erfarenhetsåterföring och kunskapsöverföring, att de lärdomar som organisationen får i uppdrag och projekt ska föras vidare till övriga personer inom organisationenså att de kan användas av andra i senare i projekt. Samhällsbyggnadssektorn är en stor sektor i Sverige med uppemot en halv miljon anställda. Det är en bransch som ofta brukar beskrivas som konservativ och ovillig till förändringar. Inom branschen börjar dock uppfattningen i frågor om kunskap, kompetensutveckling och samarbeten sakta men säkert förändras. Ett företag som aktivt har arbetat med dessa frågor är teknikkonsultföretaget Grontmij AB som beskrivs som en utmanare då de har ambitionen att förändra hela branschen. Grontmij ingår i Europas femte största teknikkonsultkoncern och arbetar framförallt inom husbyggnad, samhällsbyggnad och energi. Sedan företaget blev verksamt på den svenska marknaden har det radikalt förändrats från att vara ett lapptäcke av olika företag med rötter i offentlig verksamhet, till en av de största och mest framgångsrika teknikkonsulterna. Tonvikt i det arbetet har varit att förändra kulturen till en där samarbete och affärsmässighet är ledorden. Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka hur teknikkonsultföretaget Grontmij arbetar med knowledge management och förhoppningsvis även ge andra teknikkonsulter värdefulla insikter om knowledge management. Empirin om företaget och hur det arbetar med knowledge management har främst samlats in genom deltagande observationer, dokumentanalyser, samtal, intervjuer samt en enkätundersökning. Empirin har tillsammans med de teorier som omfattar knowledge management analyserats utifrån begreppen kultur, organisation, ledarskap och ICT för att ge förslag till hur Grontmij kan förbättra sitt arbete med knowledge management. Slutsatsen är att Grontmij har kommit långt i sitt arbete med att hantera kunskaper men att en lång resa återstår. I fallstudiens slutskede genomgick företaget en organisationsförändring och aviserade en ny vision som sträcker sig ett halvt decennium fram i tiden, i den bör knowledge management ingå som en kärnprocess för att säkerställa att värdefulla kunskaper inte går förlorade. / “Knowledge is like money: to be of value it must circulate, and in circulating it can increase in quantity and, hopefully, in value.” – Louis L’Amour Knowledge is often something taken for granted in many organizations, but the fact is that knowledge is a valuable resource which if well managed can be a tremendous resource for an organization. Knowledge management is the organizational theory that studies the retrieval of knowledge resources. Key concepts are the feedback of experience and knowledge the organization may have learnt in assignments and projects, lessons which will be passed on to other people within the organization so that they can be used by others in later projects. The construction industry is a major industry in Sweden with almost half a million employees. The industry, however, begins to believe in matters of knowledge, skills and collaborations and is slowly but surely changing. A company that has actively worked on these issues is the technical consultant Grontmij AB, whom is described as a challenger due to their ambition to change the entire industry. Grontmij is Europe's fifth largest consulting engineering group, working mainly in building construction, environment and energy. Since it became operational in the Swedish market it has radically changed from being a patchwork of companies with roots in the public sector, to one of the largest and most successful technology consultants. Emphasis of the work has been to change the culture to one where collaboration and business acumen are key ingredients. The purpose of this master thesis has been to explore how technology consultant Grontmij is working with knowledge management and, hopefully, also provide other technical consultants valuable insights on knowledge management. Empirical relevance of the enterprise and how it works with knowledge management have been collected mainly through participant observation, document analysis, conversations, interviews and a survey. Empirical relevance, along with theories concerning knowledge management have been analyzed based on the concepts of culture, organization, leadership and ICT to provide suggestions for how Grontmij can improve its work on knowledge management. In conclusion, Grontmij has come a long way in its efforts to manage knowledge but a long journey remains. In the case study's final phase, the company undertook an organizational change, and announced a new vision that stretches half a decade into the future, in it knowledge management should be included as a core process to ensure that valuable knowledge are not lost.

<p><em>“Knowledge is like money: to be of value it must circulate, and in circulating it can increase in quantity and, hopefully, in value.” </em>– Louis L’Amour</p><p>Kunskap är ofta något som tas för givet och som självklart i många organisationer men faktum är att kunskap är en värdefull som resurs som rätt hanterad kan vara en väldig tillgång för en organisation. Kunskapshantering eller knowledge management benämns den organisationsteori som behandlar tillvaratagandet av kunskaper som resurser. Centrala begrepp inom knowledge management är erfarenhetsåterföring och kunskapsöverföring, att de lärdomar som organisationen får i uppdrag och projekt ska föras vidare till övriga personer inom organisationenså att de kan användas av andra i senare i projekt.</p><p>Samhällsbyggnadssektorn är en stor sektor i Sverige med uppemot en halv miljon anställda. Det är en bransch som ofta brukar beskrivas som konservativ och ovillig till förändringar. Inom branschen börjar dock uppfattningen i frågor om kunskap, kompetensutveckling och samarbeten sakta men säkert förändras. Ett företag som aktivt har arbetat med dessa frågor är teknikkonsultföretaget Grontmij AB som beskrivs som en utmanare då de har ambitionen att förändra hela branschen.</p><p>Grontmij ingår i Europas femte största teknikkonsultkoncern och arbetar framförallt inom husbyggnad, samhällsbyggnad och energi. Sedan företaget blev verksamt på den svenska marknaden har det radikalt förändrats från att vara ett lapptäcke av olika företag med rötter i offentlig verksamhet, till en av de största och mest framgångsrika teknikkonsulterna. Tonvikt i det arbetet har varit att förändra kulturen till en där samarbete och affärsmässighet är ledorden.</p><p>Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka hur teknikkonsultföretaget Grontmij arbetar med knowledge management och förhoppningsvis även ge andra teknikkonsulter värdefulla insikter om knowledge management.</p><p>Empirin om företaget och hur det arbetar med knowledge management har främst samlats in genom deltagande observationer, dokumentanalyser, samtal, intervjuer samt en enkätundersökning. Empirin har tillsammans med de teorier som omfattar knowledge management analyserats utifrån begreppen kultur, organisation, ledarskap och ICT för att ge förslag till hur Grontmij kan förbättra sitt arbete med knowledge management.</p><p>Slutsatsen är att Grontmij har kommit långt i sitt arbete med att hantera kunskaper men att en lång resa återstår. I fallstudiens slutskede genomgick företaget en organisationsförändring och aviserade en ny vision som sträcker sig ett halvt decennium fram i tiden, i den bör knowledge management ingå som en kärnprocess för att säkerställa att värdefulla kunskaper inte går förlorade.</p> / <p><em>“Knowledge is like money: to be of value it must circulate, and in circulating it can increase in quantity and, hopefully, in value.”</em> – Louis L’Amour</p><p>Knowledge is often something taken for granted in many organizations, but the fact is that knowledge is a valuable resource which if well managed can be a tremendous resource for an organization. Knowledge management is the organizational theory that studies the retrieval of knowledge resources. Key concepts are the feedback of experience and knowledge the organization may have learnt in assignments and projects, lessons which will be passed on to other people within the organization so that they can be used by others in later projects.</p><p>The construction industry is a major industry in Sweden with almost half a million employees. The industry, however, begins to believe in matters of knowledge, skills and collaborations and is slowly but surely changing. A company that has actively worked on these issues is the technical consultant Grontmij AB, whom is described as a challenger due to their ambition to change the entire industry.</p><p>Grontmij is Europe's fifth largest consulting engineering group, working mainly in building construction, environment and energy. Since it became operational in the Swedish market it has radically changed from being a patchwork of companies with roots in the public sector, to one of the largest and most successful technology consultants. Emphasis of the work has been to change the culture to one where collaboration and business acumen are key ingredients.</p><p>The purpose of this master thesis has been to explore how technology consultant Grontmij is working with knowledge management and, hopefully, also provide other technical consultants valuable insights on knowledge management.</p><p>Empirical relevance of the enterprise and how it works with knowledge management have been collected mainly through participant observation, document analysis, conversations, interviews and a survey. Empirical relevance, along with theories concerning knowledge management have been analyzed based on the concepts of culture, organization, leadership and ICT to provide suggestions for how Grontmij can improve its work on knowledge management.</p><p>In conclusion, Grontmij has come a long way in its efforts to manage knowledge but a long journey remains. In the case study's final phase, the company undertook an organizational change, and announced a new vision that stretches half a decade into the future, in it knowledge management should be included as a core process to ensure that valuable knowledge are not lost.</p>

Background: The Swedish Royal School of Technology (KTH) was hired to conduct a pilot study project on stress prevention, "Stress Prevention Project" in a Swedish high-tech global manufacturing company with headquarters in Sweden. The aim was to identify the root causes of stress among employees at the organizational level and to offer a way to prevent the root causes. The initiative to implement the project came from the HR department in the company. The occupational health department had not been able to lower the costs of sickness and rehabilitation. One of nine divisions was included in this evaluation study. The project was carried out during the years of 2012-2014, and three quantitative stress measurements were carried out using the modern working environment form “Modern Work Life” based of knowledge from KTH and designed by Metodicum. The present study has evaluated the root causes of the division's stress. In the division, it was stated that the risk areas that the division had to work with were: resources, demands, control, support but also leadership and reorganization with implementing the Agile methods (autonomous work) in the form of. The aim was to improve the psychosocial occupational health and to make the production work more efficient. Aim: The aim was to evaluate the effect of stress preventive measures in one of the nine divisions (that were included in the overall project) and the effect of implementing the Agile methods (autonomous work) in the organization. Limitations: The evaluation is restricted to one of the nine divisions. Method: The method is a quantitative and qualitative case study, with a narrative approach. The study includes a division with 200 employees of which data was collected from 18 of these employees in two focus groups interviews. Materials have also been collected from interviews with the division's HR director, section leader, head of unit and head of the organization's business health. The evaluation is based on qualitative data, which were obtained through 3 single interviews and 4 focus group interviews and participant observation. Quantitative data were obtained through three different measurements (between 2012-14). The quantitative data were compared and analyzed with the qualitative data in order to understand the results up to the final measurement 3 (2014). Results: The evaluation of the stress prevention – where the focus was to prevent risk areas including demands, develop resources, control, support and also leadership – showed that introducing and using the Agile working principles had had a significant positive effect on all the risk areas. Additionally, this change in the organization contributed to positive results regarding the efficiency of the production process; a reduction of working hours from 12 months to 2 weeks of action at the same result. The absence due to illness and rehabilitation has been decreasing from 4 % to 0,5-1% right after introducing the Agile methods in the division. However, the results also showed no improvement regarding some other working environment; as conflicts and bullying persisted. This may be due to how the reorganization of the groups was done. It should be clarified that the outcomes may be influenced by the extensive reorganization that took place in connection with the stress prevention project and the introduction of the agile approach. Conclusions - The stress prevention could not have been done efficiently due to other on-going reorganizations in the company and the staff has not been able to follow the recommendation for efficient stress-prevention due to lack of support from the headquarter. That created a crisis in the stress prevention-project group. The agile methods seem to have had a significant good result in all risk areas as resources, demands, control, support and also leadership and the absence has decreased from 4 to 0,5 %. Due to the agile methods have the productions process been shorter from 12 months to 2 weeks.