I takt med digitaliseringen så har de ställts stora krav på individer att arbeta med kompetensutveckling för att inte hamna i ett digitalt utanförskap. Detta är särskilt tydligt för IT-konsulter då de verkar i en bransch som blir extra påverkad av digitaliseringen. Generativ AI är ett ämne som har blivit högaktuellt den senaste tiden, inte minst tack vare verktyg som ChatGPT och CoPilot. Studien avser därför att besvara vilka kompetensområden som kan utvecklas hos IT-konsulten med stöd av generativ AI samt hur detta kan ske. För att besvara frågeställningen har en kvalitativ ansats tillämpats med semi-strukturerade intervjuer i kombination med en litteraturstudie. Intervjuerna genomfördes med åtta olika respondenter som har en insyn i IT-konsultens dagligaarbete. Där det insamlade empirimaterialet har analyserats genom en deduktiv tematisk analys som baserades på tre beståndsdelar under kompetens vilket var: ”Kunskap”, ”Färdigheter” och ”Attityder”. Slutsatsen av studien presenterar hur alla trebeståndsdelar under kompetens kan utvecklas vid användning av generativ AI för IT-konsulten i form av: Förbättrad förståelse kring programmering, ökade färdigheter inom kommunikation och förbättrad attityd till det dagliga arbetet genom effektivisering av monotona och repetitiva arbetsuppgifter. Att hantera och beakta de utmaningar som uppstår med användning av generativ AI för IT-konsulten lyfts också fram som en viktig förutsättning för att kunna uppnå möjligheterna. / As digitalization progresses, significant demands have been placed on individuals to engage in competency development to avoid digital exclusion. This is particularly evident for IT consultants, as they operate in an industry that is heavily influenced by digitalization. Generative AI has become a highly relevant topic recently, thanks to tools like ChatGPT and CoPilot. The study aims to answer which competency areas can be developed for IT consultants with the support of generative AI and how this can be achieved. To answer this question, a qualitative approach was applied, utilizing semi-structured interviews in combination with a literature review. The interviews were conducted with eight different respondents who have insight into the daily work of IT consultants. The collected empirical material was analyzed using a deductive thematic analysis based on three components of competence: "Knowledge," "Skills," and "Attitudes." The study's conclusion presents how all three components of competence can be developed with the use of generative AI for IT consultants in the form of: improved understanding of programming, enhanced communication skills, and improved attitude towards daily work through the efficiency of monotonous and repetitive tasks. Addressing and considering the challenges that arise with the use of generative AI for IT consultants is also highlighted as an important prerequisite for achieving the potential benefits.

TM-konsult är ett Norrlandsbaserat projekteringsföretag som verkar inom samtliga discipliner i tidiga skeden, projektering och projektledning. För att verka som ett konkurrenskraftigt företag inom projektering i Sverige krävs en rad ingredienser. Några av dessa är moderna arbetsmetoder, moderna verktyg och kompetent personal. TM-konsults kontor i Härnösand är företagets sydligaste säte och det kontor som konkurrerar om jobben i närområdet och Stockholmsregionen. Kontoret är ur en strategisk synpunkt viktigt för företaget. För att säkerställa att konkurrenskraften hos kontoret är i nivå med det som krävs behöver åtgärder tas. Ett kontor som lockar till sig den personal företaget söker är nödvändigt för att kontoret ska växa. Detta examensarbete utreder vilka möjligheter som finns beträffande en modernisering av TM-konsults lokaler i Härnösand. Utredningen pekar på vilka egenskaper som är viktiga för ett väl fungerande kontor. Resultatet av utredningen pekar på att en flytt till nya lokaler skulle innebära att kontoret ses som en mer attraktiv arbetsplats. En flytt skulle också innebära att företaget kan spegla sin vision genom kontoret och att nuvarande personal ges bästa förutsättningar för att leverera konkurrenskraftiga tjänster. / TM Konsult is a Norrland-based architect and engineering company operating in all disciplines in the early stages and project management. To act as a competitive company in the field of projecting in Sweden, a series of ingredients is needed. Some of these are modern working methods, modern tools and skilled personnel. TM Konsults office in Härnösand is the company’s most southern office and the branch competing for the jobs in the local area and Stockholm. The office is from a strategic point of view important for the company. To ensure that the competitiveness of the office is in line with the required, actions needs to be taken. An office that attracts the staff needed is necessary for the office to grow. This thesis investigates the possibilities regarding a modernization of TM Konsults premises in Härnösand. The study points to the characteristics that is important for a well-functioning office. The results of the investigation indicate that a move to new premises would mean that the office is seen as a more attractive workplace. A move would also mean that the company vision can be reflected through the office and that the current staff is given the best conditions to deliver competitive services.

This thesis aims at investigating how consultants enable affective commitment to change amongst customers’ employees during implementation of customer relationship management (CRM) in the client organization. Further, Herscovitch and Meyers (2002) model of commitment to organizational change with an emphasis on affective commitment to change has been used as the theoretical framework to guide the empirical study conducted in the thesis. To answer the research question, a qualitative research method has been applied in which eleven semi-structured interviews with consultants at four consulting firms have been carried out.Finally, the thesis makes a contribution in terms of five guidelines that imply how consultants through change management may enable affective commitment to change amongst customers’ employees. Ultimately, these guidelines relate to managing people facing change given the organizational change that implementation of CRM entails. / Denna uppsats syftar till att undersöka hur konsulter arbetar för att skapa känslomässigt engagemang till förändring bland kundens medarbetare vid implementering av customer relationship management (CRM) hos kund. Vidare har uppsatsen använt Herscovitch och Meyers (2002) modell för engagemang till organisationsförändring med fokus på känslomässigt engagemang till förändring som teoretiskt ramverk. Detta för att vägleda den empiriska studien som har utförts inom ramen för uppsatsen. En kvalitativ forskningsmetod har använts och elva semistrukturerade intervjuer med konsulter på fyra konsultföretag har genomförts för att besvara uppsatsens forskningsfråga.Uppsatsen lämnar ett bidrag i form av fem riktlinjer för hur konsulter genom förändringsledning kan arbeta för att skapa känslomässigt engagemang till förändring bland kundens medarbetare. Detta för att skapa möjligheter för människor som står inför förändring som följd av de förändringar som implementering av CRM innebär.

Rex - den nya redovisningsstandarden. Ett examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi.Uppsatsens syfte är att analysera auktoriserade redovisningskonsulters syn på den nya redovisningsstandarden Rex och särskilt om den kan bidra till att utveckla yrket mot en redovisningsprofession.Data har insamlats genom litteraturstudie samt genom en enkätundersökning. Respondenterna till enkäterna är auktoriserade redovisningskonsulter hos Srf konsulterna. Enkäterna skickades ut till 300 auktoriserade redovisningskonsulter varav vi erhöll 45 stycken svar. Data från enkäterna har slutligen bearbetats genom z-tester och hypotesprövningar. Genom z-tester och hypotesprövningar kom vi fram till att en signifikant andel av respondenterna anser att Rex utvecklar yrket mot en redovisningsprofession. Våra resultat tyder på att Rex bidrar till att auktoriserade redovisningskonsulter utvecklas till en redovisningsprofession.Vår uppsats har bidragit med kunskap om huruvida auktoriserade redovisningskonsulter kan anses vara en profession. Brundin Franksson och Eisersiö (2011) kom i sin kandidatuppsats fram till att Reko var ett steg som utvecklade yrkesrollen till att bli en profession. Utgångspunkten var då den tidigare redovisningsstandarden Reko. En ny redovisningsstandard har dock lanserats och den här studien har därför baserats på den nya redovisningsstandarden Rex. Med vår studie har vi kommit fram till samma slutsats som Brundin Franksson och Eisersiö. Skillnaderna har dock, förutom att vi har undersökt olika standards, varit att respondenterna i studierna har skilt sig åt. Brundin Franksson och Eisersiö undersökte både revisorer, redovisningskonsulter och auktoriserade redovisningskonsulter hos FAR medan vi endast har undersökt auktoriserade redovisningskonsulter hos Srf konsulterna. Uppsatsen har bidragit med kunskap om yrket kan komma att utvecklas till följd av den nya kontexten. Uppsatsen har även bidragit med att fylla kunskapsluckor om Rex, då vi tidigare ej funnit forskning som hunnit behandla den nya standarden. / Rex - the new accounting standard. Final assignment for bachelor’s degree in business administration.The purpose of the essay is to analyze the views of authorized accounting consultants on the new accounting standard Rex and if it can contribute to develop the profession towards an accounting profession.Data was collected through literature study and through a survey. Respondents to the questionnaires are authorized accounting consultants at the Srf consultants. The surveys were sent to 300 authorized accounting consultants, of which we received 45 responses. Data from the surveys has finally been processed by z-tests and hypothesis tests. We found through z-tests and hypothesis tests, that a significant part of the respondents believes that Rex develops the profession towards an accounting profession. Our results indicate that Rex contributes to the development of authorized accounting consultants into an accounting profession.Our essay contributes with knowledge of whether authorized accounting consultants can be considered a profession. Brundin Franksson and Eisersiö (2011) concluded that Reko was one step towards developing the occupational role to become a profession. The starting point was based on the previous accounting standard Reko. This study has been based on the accounting standard Rex. We came to the same conclusion as Brundin Franksson and Eisersiö. However, apart from the fact that we have examined different standards, the differences have been that we have had different respondents. The essay has contributed with knowledge that the profession may develop as a result of the new context. The essay has also contributed to filling knowledge closures about Rex, as we have previously found no research that has already dealt with the new standard. The contribution can be guaranteed even if the results are not representative of the entire population.

Företag har i dagens samhälle stora mängder data som ökar ständigt och som därmed behöverhanteras. Företag ska kunna omvandla rådata till värdefull information som möjliggör bättrebeslutfattande. Bussiness Intelligence, även kallat BI, underlättar för företag att samla in, lagra ochanalysera sin data samt att de ger bättre underlag för beslutstöd. Ett känt verktyg som kan användassom en stödfunktion för beslutfattare är dashboard. En dashboard är en synlig presentation på en endaskärm som visar den allra viktigaste information som krävs för att kunna uppnå ett eller flera olikamål. Syftet med en dashboard är att kommunicera betydelsefull information på ett exakt, effektivtsamt tydligt sätt.Kandidatuppsatsens syfte är att identifiera och beskriva framgångsfaktorer som påverkar skapandetav en användarvänlig försäljningsdashboard utifrån ett kund–konsultperspektiv. Den metod som haranvänts i denna uppsats är fallstudiemetoden. Fem personliga intervjuer med semi-struktureradeintervjuguider som underlag har genomförts i denna studie. Intervjuerna gjordes med tre Power BIkonsulterfrån fallföretaget Two och de resterande två intervjuerna gjordes med representanter frånfallföretagets kundföretag Huzells och Pictura.De viktigaste slutsatserna från uppsatsstudien för att kunna skapa en användarvänlig försäljningsdashboard är att det är viktigt att konsulten är lyhörd och lär känna kunden, viktigt attkunden har ett tydligt syfte och mål med försäljningsdashboarden, kommunikationen mellan konsultoch kund är A och O, försäljningsdashboarden ska vara tydlig och lättförståelig, viktigt attförsäljningsdashboarden visar relevant information och nyckeltal (även kallat KPI:er) för denspecifika målgruppen och att försäljningsdashboarden ska vara behaglig att titta på.Det är viktigt att konsulten är lyhörd och lyssnar på vad kunden har för önskemål med dashboardenoch designar utifrån det. Det är också bra om konsulten lär känna kunden för att få en bättre inblick ikundens verksamhet för att kunna komma med lämpligare idéer och förslag på hur dashboarden kanutformas. Kunden behöver ha ett tydligt syfte för hur dashboarden ska se ut, vad den ska innehållasamt var den ska placeras. Kommunikation mellan båda parter är en viktig förutsättning för att de skafortsätta ha samma vision under projektet. En användarvänlig försäljningsdashboard behöver varatydlig samt innehålla relevant information och KPI:er för den specifika målgruppen.

I en omvärld i konstant förändring ställs det höga krav på individer, framför allt i kunskapsintensiva företag. Studien undersöker upplevelser och resonemang kring ansvar och lärande, hos individer som arbetar inom en konsultverksamhet. Att belysa hur en konsult ser på ansvar och livslångt lärande, i en kontext i ständig förändring. I studien genomfördes intervjuer med åtta konsulter i ett konsultföretag. Materialet spelades in, transkriberades och analyserades genom kodning och tematisering, först utan en teori, för att hitta de naturligt förekommande rösterna. I ett nästa steg analyserades teman utifrån begreppet agilt lärande med fyra huvudsakliga faktorer: Mental Agility, Results Agility, People Agility och Change Agility. Resultatet visar på att det finns ett omfattande ansvarstagande och tydligt eget uppfattat ansvar för lärande. Med ökad erfarenhet nyanseras bilden och oftare ser individen att mer ansvar ligger på henne själv, än omgivningen. De fyra övergripande teman som framkom var kultur, medskapande, bekräftelse och självreflektion som har tydlig överensstämmelse med faktorerna för agilt lärande. Resultatet visar på att det verkar finns en hög förmåga till ett agilt lärande hos konsulter i ett kunskapsintensivt företag, där vardagen innebär att kunna anpassa sig till konstant förändring. / In a constantly changing environment, high demands are placed on individuals, especially in knowledge-intensive companies. The study examines experiences and reasoning about responsibility and learning, in individuals working within a consulting business. To shed light on how a consultant looks at responsibility and lifelong learning, in a context of constant change. In the study, interviews were conducted with eight consultants at a consulting firm. The material was recorded, transcribed and was analyzed by coding and thematizing, first without a theory to find the naturally occurring voices. In a next step, themes were analyzed based on the concept of agile learning with four main factors: Mental Agility, Results Agility, People Agility and Change Agility. The result shows that there is a comprising sense of responsibility and clearly self-perceived responsibility for learning. With increased experience, the picture is nuanced and more often the individual sees that more responsibility lies with her, than with her surroundings. The four main themes that emerged were culture, co-creation, acknowledgement and self-reflection, which are clearly consistent with the factors of agile learning. The result shows that there seems to be a high ability for agile learning by consultants in a knowledge-intensive company, where everyday life means being able to adapt to constant change.

I detta examensarbete har en undersökning utförts på konsultföretaget ÅF, och deras arbetssätt inom dokumentation och kontrollanläggningar för att utreda om det fanns effektiviseringspotentialer. Undersökningen har i största del innefattat intervjuer med verksamma konsulter inom kontrollanläggningar och elmontage på transformatorstationer. Konsulterna arbetade som konstruktörer och tog fram ritningar främst till kontrollutrustningar. Resultatet från intervjuerna analyserades för att sedan dra slutsatser om effektiviseringsmöjligheter inom verksamheten. Olika kontor i verksamheten undersöktes och arbetssättet varierade på de olika kontoren. En skillnad var det CAD-program som användes och ett förslag var att använda samma program. Effektiviseringspotentialer fanns också genom att återanvända kretsscheman till viss del från föregående projekt. Ett annat förslag var därför att införa databaser där kretsscheman kan samlas in och delas mellan de olika kontoren. / In this thesis, a study has been carried out for the consulting company ÅF, and their work method within documentation and control facilities to investigate whether there were any potential for efficiency improvements. The investigation has largely involved interviews with operating consultants within the control facility on substations. The consultants worked as electrical designers and produced drawings mainly for control equipment. The results of the interviews were analyzed to draw conclusions about the efficiency potentials within the business. Different offices in the business were examined and the work approach varied between the offices. One difference was the CAD-software used and a suggestion was to use the same program. Efficiency improvement potentials were also by re-using electrical schematics to some extent from previous projects and another suggestion was to establish databases where electrical schematics can be gathered and shared between the different offices.

Professional User Experience (UX) practitioners have an inherent need for effective group communication practices. If they work as external consultants, the need is arguably even greater. Enterprise Social Media (ESM) technologies have affordances that make them seem promising for this domain. The aim of this thesis is thus to identify the domain-specific communicative needs of UX consultants, and discuss how these might be supported using ESM. A case study was conducted, examining how the ESM system Yammer was used by a group of UX consultants at a major Swedish IT firm. Through interviews with members of the group, together with content analysis of Yammer messages, three categories of communicative needs were identified: Solving design problems, Supporting “guerilla activities” and Making knowledge and relationships visible. The results further showed that the Yammer tool had failed to support these needs and consequently fallen into disuse. Finally, implications for future use of ESM technologies in the UX domain are discussed, and some practical recommendations are given. / Yrkesaktiva inom User Experience (UX)-området har ett stort behov av effektiv kommunikation–både externt gentemot intressenter och användare, och internt inom gruppen. Det senare gäller I allra högsta grad de som arbetar som externa UX-konsulter, då dessa inte alltid har möjlighet att träffa sina kollegor på daglig basis, men ändå kan behöva råd, hjälp och stöd. Att använda sociala teknologier speciellt skapade för organisationer, så kallade Enterprise Social Media (ESM), som medium för denna internkommunikation är en möjlighet som framstår som särskilt lovande, och som idag redan testats av företag i UX-branschen. Målet med denna studie var därför att identifiera de domän-specifika kommunikativa behov som finns bland UX-konsulter, och diskutera hur väl ESM-lösningar lyckas stödja dessa. Under våren 2015 genomfördes en fallstudie bland en grupp UX-konsulter på ett ledande svenskt IT-företag som under en tid använt ESM-verktyget Yammer. Bland gruppmedlemmarna fans interaktionsdesigners, utvecklare, kravanalytiker och UX-strateger. Genom intervjuer och kontextuella observationer av gruppmedlemmarna, samt textuell analys av meddelandena i deras Yammer-kanal identifierades tre kategorier av kommunikativa behov inom gruppen. Dessa var 1) Att bistå lösandet av designproblem, 2) Att stödja “gerillaaktiviteter”, och 3) Att göra kunskap och sociala relationer synliga. Studiens resultat visade vidare att verktyget Yammer inte hade lyckats uppfylla dessa behov på ett tillfredsställande sätt, vilket lett till att det inte längre användes I någon större utsträckning av gruppen.  Slutligen diskuteras resultatets implikationer för hur ESM kan komma att användas för UX-arbete i framtiden, och ett par konkreta rekommendationer lämnas.

Aim - The purpose of this thesis is to examine the possibilities for feedback and learning in the construction sector. In addition, it is also examining the possibilities of how to get employees involved into new solutions in a more flexible way.  Theory - Innovation as a science field within construction bases much of its theories on Rogers, Schillings, Slaughters and Tatum’s work on innovation models and how they affect the implementation of the innovation. The theories also regard innovation diffusion and its focus on different actors and how they adapt to an innovation over time and about different key individuals such as Champions and Gatekeepers and their role in spreading the innovation.  Method - This thesis is a qualitative study with an inductive approach which was conducted as a case study on a consultant company in Uppsala, Sweden which is active in the construction industry. 10 interviews were conducted with different project managers and two more interviews with individuals with connection to their work. In addition, an observation study was also carried out. Findings - The results showed that the innovation process is not prioritized due to time requirements and that it is not the main task of the consultant to be innovative. They should rather focus on delivering a stable product for its customers. However, the co-workers do overall want to be more innovative but the current way of spreading and delivering new solutions might not be the best suitable way based on the time it requires for them to engage in the innovation.  Conclusion - The conclusion is that key individuals could be implemented and reduce other colleagues’ workload in the innovation work by absorbing ideas and new innovations. And summarize and visualize its benefits to the entire team.

As a result of the need for the construction industry to become more and more efficient, this sets new requirements for an increased digitalization of the construction industry as a whole. As consultants are considered a crucial role in the early stages of construction projects, this requires a deeper understanding of the role of consultants in the early stages of construction projects and their further development. Previous studies indicate that increased knowledge and skills can be seen as barriers to further development, mainly in the industry but also in most organizations. This study aims to investigate the barriers that are considered to exist in the Swedish construction industry for increased use of building information modeling (BIM), by highlighting the barriers' links to the HVAC consultant's work and the implementation of knowledge management (KM). This has resulted in the questions 1) What are the barriers to a developed use of BIM in the HVAC industry? and 2) How can KM enable a developed use of BIM in the HVAC industry? The study's theoretical and empirical data collection has consisted of a systematic literature study and semi-structured interviews with plumbing consultants, a supplier, an industry organization and a plumbing expert. The barriers that inhibit a developed use of BIM and adaptation of KM are knowledge and skills, political commitment, unified view of BIM, client's attitude towards BIM, absorptive capacity (ACAP) and culture. The HVAC contractor needs to adapt KM and improve its ACAP in order to increase the level of knowledge within the organization and maintain competitiveness in the market. Adaptation of KM at the HVAC contractor also contributes to an increased level of knowledge in the construction industry as ACAP enables internal and external knowledge sharing. To enable an adaptation of KM, there is a need for a culture that promotes collaboration, trust, learning and the development of BIM in the industry. This requires a cultural change and an active leadership to create common norms, an acceptance of new solutions, a call for development, values that encourage knowledge sharing, a strategy for training, education and mentoring, and a call for daring to try new solutions. / Som en följd av att byggbranschen behöver bli allt mer effektiviserad, ställs nya krav för en ökad digitalisering av byggbranschen i sin helhet. Då konsulter innehar en avgörande roll inom byggprojektets tidigare skeden, krävs en djupare förståelse kring konsultens roll inom de tidigare skeden av byggprojekt samt deras fortsatta utveckling kartläggs. Tidigare studier indikerar att ökad kunskap och kompetens kan ses som barriärer för en fortsatt utveckling, främst inom branschen men även hos merparten av organisationerna. Denna studie syftar till att undersöka de barriärer som finns inom den svenska byggbranschen för ökad användning av building information modelling (BIM), genom att synliggöra barriärernas kopplingar till VVS-konsultens arbete och implementeringen av knowledge management (KM). Detta har resulterat i frågeställningarna 1) Vilka barriärer finns mot en utvecklad användning av BIM i byggbranschen? och 2) Hur kan VVS-konsulten applicera KM för en utvecklad användning av BIM i byggbranschen? Studiens teoretiska- och empiriska datainsamling har bestått av en systematisk litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer. De barriärer som hämmar en utvecklad användning av BIM samt adaptering av KM är kunskap och kompetens, politiskt engagemang, enhetlig syn på BIM, klientens inställning till BIM, absorptionsförmåga (ACAP) och kultur. VVS-konsulten behöver adaptera KM samt förbättra sin ACAP för att höja kunskapsnivån internt inom organisationen samt behålla konkurrenskraft på marknaden. Adaptering av KM hos VVS-konsulten bidrar även till en förhöjd kunskapsnivå inom byggbranschen då ACAP möjliggör för intern samt extern kunskapsdelning. För att möjliggöra en adaptering av KM finns ett behov av en kultur som främjar samarbete, förtroende, lärande samt en utveckling av BIM inom branschen. Därav ställs kravet på en kulturell förändring och ett aktivt ledarskap för att skapa gemensamma normer, en acceptans för nya lösningar, en uppmaning till utveckling, värderingar som uppmuntrar kunskapsdelning, en strategi för träning, utbildning och mentorskap samt en uppmaning till att våga testa nya lösningar.