De senaste decennierna har Sverige gått från en stat med starka inslag av korporativism till ett styrelseskick med pluralistisk prägel. Utvecklingen har inneburit en arena för nya påverkansformer och med den en ny yrkeskategori. Samtidigt som arbetet med att påverka statsmakten utifrån har ökat, finns det fortfarande begränsad kunskap om hur det arbetet bedrivs.  I denna studie används Hugh Heclos begrepp ‘policyprofessionella’ för förstå denna nya arena och dess aktörer. 2015 uppskattades antalet verksamma policyprofessionella till mellan 2000 och 2500 personer. Denna studie undersöker och analyserar en avgränsad del av denna grupp genom deras egen syn på sin roll i det nutida demokratiska systemet. Utgångspunkter i frågeställningen är makt, demokrati och legitimitet. Studien genomförs genom sex semistrukturerade intervjuer baserade på ett målinriktat urval av policyprofessionella konsulter.  Med hjälp av Steven Lukes tre maktdimensioner som teoretiskt ramverk framkommer tre primära slutsatser. Den första är den rörande oklarheterna kring de policyprofessionella konsulternas arbete och identitet. Varken den statsvetenskapliga forskningen eller konsulterna själva verkar veta vad de ska kalla sig. Den andra är den om konsulternas uppdragsgivare och vad deras arbete utgörs av. Studien visar på en viktig distinktion mellan att arbeta mot politiker och för dem. Detta aktualiserar vidare frågor om partipolitikens representativitet. Den tredje slutsatsen rör svårigheten av ansvarsutkrävande från gruppen.

Byggbranschen anses vara en konservativ bransch både vad gäller teknik och samarbetsformer. Det oerhörda trycket på byggbranschen och det stora antalet byggprojekt som utförs idag gör att en del komplikationer uppstår. Detta kan bl. a. bero på tidsbrist, kompetensbrist och samarbetsproblem. I vissa projekt fungerar samarbetet utmärkt mellan projektets olika parter men i allt för många projekt är samarbetet mellan parterna bristfällig. Detta kan medföra ”onödiga” ekonomiska och eller tidsmässiga konsekvenser. I samhället idag är kommunikation nyckeln till ett lyckat samarbete. Även i byggbranschen belyses kommunikation som en nyckel till ett lyckat projekt. Branschen är i ett läge där denna debatt är intressant men ännu inte riktigt kommit upp på bordet. Vårt mål med projektet är att väcka denna debatt och undersöka hur samarbetet mellan parterna egentligen fungerar, varför det fungerar/inte fungerar och hur det eventuellt kan förbättras. I examensarbetet granskas samspelet mellan de 4 aktörerna Beställare, Projektledare/Byggledare, projekterande Konsult och Entreprenör för att utreda vad som ibland skapar denna kommunikationsbrist och samarbetsproblem. Genom intervjuer och empiriska undersökningar har vi skapat oss en uppfattning om hur parterna uppfattar samarbete och kommunikation i tidigare och nuvarande projekt. Vad har de saknat? Vad tycker de fungerar? Hur skulle de vilja samarbeta och utveckla kommunikation till det bättre? Som en stöttepelare till intervjuerna har en elektronisk undersökning gjorts där 113 svar redovisats, behandlats, analyserats. De som fått tillgång till den elektroniska undersökningen är de företag där intervjuerna gjorts samt tjänstemän från ett ytterligare tiotal olika företag med varierande storlek och omsättning. Utifrån intervjuerna och den elektroniska undersökningen kan vi konstatera att den generella synen mot andra parter i ett byggprojekt är mycket god med några få reservationer. Utefter den frågeställning vi gjorde inledningsvis kan vi nu konstatera att entreprenadform har mindre betydelse för kommunikation och samarbete i ett projekt. Dock har vi kommit fram till att det existerar vissa nyckelord för att uppnå god kommunikation och ett gott samarbete i ett projekt. Nyckelorden vi har kommit fram till är: starten i ett projekt, gemensamma mål, personkemi, beslutskraft, tydlighet och kunskap. / The construction industry is considered to be a conservative industry both in technology and forms of cooperation. The immense pressure on the construction industry and the large number of construction projects that are currently being undertaken in a number of complications arise. This may be due to time constraints, skill shortages and cooperation problems. In some projects the cooperation between the project partners works very well, but in too many projects the collaboration between the parties is inadequate. This can result in "unnecessary" financial and or timing implications. In society today, communication is the key to a successful cooperation. Even in the construction industry communication are highlighted as a key to a successful project. The industry is in a position where this debate is interesting but not yet being highlighted. Our goal with this study is to bring this debate and examine how cooperation between the parties really works, why it works/does not work and how it might be improved. The thesis examines the interplay between the four actors Client, Project Manager/Construction Manager, project planning Consultant and Contractor to investigate what sometimes creates this lack of communication and cooperation problems. Through interviews and empirical studies, we have created an impression of how the parties perceive cooperation and communication in past and current projects. What have they missed? How do they work? How would they like to work together and develop communication for the better? As a mainstay of the interviews, an electronic survey carried out in which 113 responses recorded, processed, analyzed. Those who had access to the electronic survey are companies where the interviews made ​​and officers from an additional ten different companies of varying size and turnover. Based on the interviews and the electronic survey, we can conclude that the general perception to other parties on a construction project is very good with a few reservations. Along the issue we did initially, we can now conclude that the contract form is less important for communication and collaboration in a project. However, we have concluded that there are certain keywords in order to achieve good communication and good cooperation in a project. The key words we've come up with is: the start of a project, shared goals, personal chemistry, decisiveness, clarity, and knowledge.

Extensive construction projects are often complicated and unique. It is, therefore, essential that the right competence participate to ensure all steps in the construction process are done the right way. This competence is often not sufficient for the participants who are interested in the construction of the building. Both the contractor and the developer, therefore, need to hire external consultants, who specialize in the area where additional knowledge is needed. Thus, the consultants' work in the construction industry fulfills an important function during the construction process. Therefore, it is in high interest, to ensure that the right consultant is chosen for the right assignment. This bachelor thesis only takes into account the relationship between entrepreneurs and consultants. The construction industry is, in many cases, traditional, and contractors often choose to hire consultants they have been happy with from previous projects, even though, they may not be the optimal choice for a project. This can mean, the contractor, who chooses to go the safe route miss out on innovative solutions other consultants may bring to the table, which results in slow industry development. The purpose of this thesis is to investigate how less established consulting companies, only with experience from public procurement, should proceed to become more sought after among contractors for private construction projects. To achieve a clearer picture of the situation, the advantages and disadvantages are compared with public and private procurement, respectively. It is further investigated what entrepreneurs want consultants to focus on for optimal collaborations. The results are based on interviews with respondents whose roles involve consulting purchases among the largest construction contractors in Sweden. The interviews were conducted with a total of nine respondents. The results from the interview study show that contractors see some recurring problems among consulting procurement. The contractors mainly wish the consultants could keep schedules better and be more controllable to reach the goal faster, which is often challenging to put concretely. The entrepreneurs' recommendations to smaller consulting firms were to focus on the skills they are best at and to present their organization and previous references in a professional way, whether they are from public or private assignments.

I ett försök att öka innovation och produktivitet i byggsektorn, lade Trafikverket om sitt arbetssätt till en ökad andel totalentreprenader. Detta för att ge entreprenörer ett större och längre helhetsansvar för  projektens  utformning.  Detta  i  sin  tur  påverkar  konsultverksamheter  inom  branschen.  Skiftet  i  entreprenadform resulterar i att konsultbolag inom projektering har fått en större andel entreprenörer  som  kunder  att  förhålla  sig  till.  Detta  arbete  är  skrivet  i  samarbete  med  ett  konsultbolag inom samhällsbyggnad, där främst tre beställartyper förekommer; Trafikverket, kommuner  och  entreprenörer.  Den  sistnämnda  kundtypen  förekommer  i  dagsläget  mer  frekvent,  efter Trafikverkets omstrukturering. Relationen mellan konsult och beställare är viktig för att uppdrag mellan parterna ska nå framgång. En nyckelroll i detta samarbete, från konsultens sida, är uppdragsledaren. Syftet med denna studie är att redogöra för uppdragsledares relation till de tre beställartyperna, med kontraktet som grund för relationen. Sammantaget förväntas detta mynna ut i riktlinjer för uppdragsledning och bibehållande av gott samarbete mellan konsult och beställare på konsultbolaget. För att studera relationen användes kontraktsrelationsteori som teoretiskt ramverk. För att tillgodose studiens  syfte  genomfördes  först  en  litteraturstudie  och  sedan  en  intervjustudie  där  respondenter  med lång erfarenhet av uppdragsledning intervjuades. Frågeformuläret för dessa intervjuer upprättades  med  bakgrund  av  det  teoretiska  ramverket,  där  fokus  låg  på  de  relationella  kontraktsnormerna. Ur intervjuer framkom fyra teman som är viktiga i samspelet mellan beställare och konsultbolag; Uppdragsledarrollen, Uppdraget, Kontraktet och Relationen. Relationen mellan uppdragsledaren och dess motpart hos beställaren är komplex. På grund av denna komplexitet är det svårt att generalisera kring förhållningssättet mot beställaren baserat endast på beställartyp. Andra  parametrar  som  tycks  spela  in  är  uppdragens  storlek,  beställarens  förmåga  att  uppskatta omfattningen, samt i vilken fas beställarens projekt befinner sig i. En påtaglig skillnad går att finna i hur man arbetar mot entreprenör kontra Trafikverket och kommun. Denna beställartyp är mer kostnadsstyrd och projekterar ofta närmre produktionsstart. Att arbeta relationsbyggande med alla beställartyper är av stor vikt, då ett lyckat resultat bygger på ett  bra  samarbete  mellan  människorna  i  uppdraget.  I  nya  relationer  är  detta  arbete  ofta  mer  omfattande än då det redan finns ett tidigare etablerat förtroende mellan parterna. / In  an  attempt  to  increase  innovation  and  productivity  in  the  construction  sector,  Trafikverket  changed the work procedure to include a larger share of design-­‐build contracts. This was done in an effort to give the contractors a greater overall responsibility as to how the projects would turn out. This  change  in  work  procedure  has  also  had  an  effect  on  the  consulting  business  within  the  same  sector. The change in type of contract results in a larger share of contractors as clients to the consulting firms. This report has been written in collaboration with a consulting firm which operates in  the  Civil  Engineering  sector,  on  the  department  Construction.  The  department  has  three  major  types of clients; Trafikverket (Swedish Transport Administration), municipalities and contractors, with the last one mentioned being more prevalent since the change in work procedure from Trafikverket. The relationship between consultant and client is crucial for a project to be successful. The project manager  has  an  essential  role  in  this  matter.  The  purpose  of  this  study  is  to  portray  how  the  relationship between the project manager and the three different client types looks, with the contract as a foundation for the relation. This is expected to result in guidelines for the future, both concerning project management and how to retain a reliable collaboration between consultant and client. Relational  Contract  Theory  has  been  used  as  the  foundation  to  study  the  aforementioned  relationship. To properly answer the purpose, a literary study has been done, followed by an interview  study  where  the  respondents  have  a  long  history  concerning  project  management.  The  questionnaire used for the interviews has been based on the Relational Contract Theory, with focus on the relational contract norms.  From the interviews, four themes important to the collaboration  between client and consultant emerged; the Role of the Project Manager, the Assignment, the Contract and the Relation. The relationship between the project manager and its counterpart on the client side is complex. It is because of this complexity hard to generalize the approach based solely on the type of client. Other parameters also relevant are the scope of the project, the client’s ability to estimate the scope and what phase the project itself is in. There is a significant difference when working with contractors as opposed to Trafikverket or municipalities. This type of client has a larger focus on the cost and often a project planning closer to the production. To build a relationship with every type of client is of great importance, since a successful project is based  on  the  cooperation  between  the  people  involved  in  the  project.  This  effort  to  build  a  relationship is often more comprehensive when working with new clients as opposed to older ones where a mutual trust has already been built.

Syftet med arbetet var att undersöka hur konsulter beskriver och resonerar om sin organisationstillhörighet och arbetstillfredsställelse. För att ta reda på detta genomfördes sju semistrukturerade intervjuer på konsulter med minst två års arbetslivserfarenhet som konsulter. På arbetsmarknaden finns en rörlighet som kan utgår från ett eget val som att byta jobb, karriär eller av olika anledningar vara påtvingad en uppsägning. Genom åren har synen på rörlighet och flexibilitet varierat och förändrats (Håkansson & Isidorsson, 2017). Därför har intresset legat i vad som motiverar konsulterna att stanna inom sin organisation, vad det är konsultföretagen tillför för deras arbetstillfredsställelse och organisationstillhörighet. När en organisation har lagt ner tid och resurser på rekrytering så krävs det ännu insatser för att behålla medarbetare inom organisationen. Konsulterna har en central och direkt avgörande betydelse för konsultföretag. Intresset fokuserar främst på att skapa en djupare förståelse och helhetsbild av konsulters upplevelser och erfarenheter inom industri- och IT-sektorns upplevelser och erfarenheter. I studien beskrivs konsultyrket vara en flexibel anställningsform som innebär en viss frihet med utvecklingsmöjligheter. Resultatet i studien visar på att sociala relationer och olika former av sociala sammankomster värdesätts högt för viljan att stanna kvar som konsult. Goda arbetsrelaterade sociala relationer är något som kan kopplas till välmående och en rad positiva effekter i organisationer (Folkhälsomyndigheten 2020). Studien visar att arbetstillfredsställelse har en relation med konsultens organisationstillhörighet, välbefinnande och motivation att stanna inom företaget. Resultatet tyder på att relationen med närmaste chef och kollegor har en betydande roll. Motivationen framförs bland annat genom möjlighet till kompetensutveckling, uppskattning av chefer och kollegor samt en öppenhet inom organisationen. Slutsatsen belyser att sociala relationer är värdefulla för konsultens arbetstillfredsställelse, organisationstillhörighet och vilja att stanna kvar hos sitt konsultföretag. Vidare värdesätts också olika former av flexibilitet, utvecklingsmöjligheter och inflytande.

Stockholm växer och infrastrukturen byggs ut. Infrastrukturprojekten upphandlas allt mer som totalentreprenader vilket ställer höga krav på att samarbetet mellan entreprenörer och konsulter fungerar bra. Ett fungerande samarbete bygger på bra förståelse och syftet med detta examensarbete var att, för Sweco Civil AB:s räkning, öka konsulternas förståelse för entreprenörerna med förhoppningen att utveckla samarbetet parterna emellan. Resultatet baserades på intervjuer med entreprenörer och konsulter. Intervjuerna utfördes med tre konsulter från Sweco och fem entreprenörer från olika företag, som alla hade en roll i totalentreprenader. Resultatet visar att återkommande problem som uppstår i samarbetet mellan parterna under projekteringen var kommunikation, bristfälliga handlingar och att konsulterna överlag uppfattas ha svårt att hålla tidplaner. Entreprenörerna förväntade sig att konsulterna skulle leverera byggbara handlingar med god kvalitet i rätt tid. Resultatet visar även att faktorerna som påverkade entreprenörernas val av konsulter skiljdes åt mellan de svenska och de utländska entreprenörerna. För att uppnå en god kommunikation kan parterna inte undanhålla information från varandra. De måste kommunicera sina förutsättningar och ta hänsyn till dessa. Undersökningen visar att konsulterna måste medverka vid samordningen av tidplanerna för att ha möjlighet att leverera i tid med önskad kvalitet. Med hjälp av fler frekventa platsbesök alternativt projektkontor kan förståelsen för produktionen i konsultens organisation öka och därmed utveckla handlingarna mot entreprenörens krav / Stockholm is growing and the infrastructure expands. Infrastructure projects are increasingly being procured as design and build contracts. This impose high demands on cooperation between contractors and consultants. Functional cooperation is based on good understanding and the purpose of this study was to, on behalf of Sweco Civil AB, increase the consultants' understanding of the contractors with the hope of developing better cooperation between the parties. The result is based on interviews with contractors and consultants. The interviews were held with three consultants from Sweco and five contractors from different companys, all of whom had a role in design and build contracts. The results show that repetitive problems that arose in the cooperation between the parties during the procurement were bad communication, insufficient construction documents and that the consultants had difficulties to deliver on time. The contractors expected the consultants to deliver quality construction documents according to schedule. The results also show that the factors influencing the contractors' choice of consultants differ between the Swedish and the foreign contractors. In order to achieve good communication, the parties cannot withhold information from each other. They must communicate their preconditions and take them into account. The study shows that consultants must participate in the coordination of timetables in order to be able to deliver on time with desired quality. With the help of more frequent site visits or alternatively project offices, the understanding of production can increase in the consultant’s organizations. Thus, developing the construction documents against the contractor's requirements.

The study has consisted of creating a place for snow storage with a connecting storm water facility. This is based on findings regarding concentrations of pollutants in Luleå's snow storages in combination with Luleå's standards for design of these storages. For Luleå Municipality, the stormwater issue is relevant as the number of floods will increase as Luleå expands. This results in a greater ratio of hard-made surfaces with increased surface runoff that create risks of flooding and property damage, something that will intensify even further with climate change. Besides this, the runoff concentration of pollutants that are transported out into recipients also increases. The study has been carried out in Luleå, via Luleå Municipality and LTU. The purpose of the study was to answer the following questions:"What concentrations of pollutants are found in Luleå's meltwater?", "What does Luleå' smanagement of snow storage look like, and why?", "Where can a snow storage be placed in Luleå to enable year-round recreation?” and "Which stormwater solution should be chosen to filter pollutants from this snow deposit?". This was answered via seven different means of gathering data: literature studies, field studies/observations, meetings/interviews & E-mail exchanges, selection of a stormwater facility, calculations, simulations, and conceptual design. Through these means, the study concluded that the concentrations of pollutants in meltwater are generally greater than in stormwater, that there are recommendations regarding the size, location and safety of Luleås snow storages, that any snow storage should preferably be located where motor traffic is not present and that its space should be usable year round with regard to recreation, and that a wetland is the most suitable facility for filtering the pollutants in the meltwater from this deposit. Overall, the results conveys that the spaces set aside for snow and meltwater treatment should enable year-round recreation, in addition to their technical functions. However, does the results show nothing in terms of management of extreme cases of rainfall nor any types flooding preventions relating to stormwater management. This paper does not provide any suggestions for a snow storage site nor a stormwater treatment facility for cities with a similar or different climate. The reason that onlyr ecreation and pollution treatment were considered is because these are the most relevant in this context, firstly since toxins are more prevalent in meltwater than in stormwater, and because recreation associated with snow is a given aspect of usage. Thus were a suitable frame of question and suitable means used to generate reasonable and acceptable results.

Problemområdet som uppsatsen belyser är sambandet mellan organisationstillhörighet och autonom motivation inom IT-konsultbranschen. Forskning om dessa områden har tidigare utförts främst var för sig, men har på senare år kopplats mer och mer samman. Dessutom har undersökningarna inom konsultbranschen enbart gjorts på bemanningsföretag. Utifrån sambandet och i förhållande till nuvarande teorier tas tre hypoteser fram och prövas. Metoden som använts i undersökningen är en enkätundersökning bestående av frågor angående organisationstillhörighet och motivation. Undersökningen genomfördes på två IT-konsultföretag i Skåne, Sverige, där 63 IT-konsulter medverkade. Detta material analyserades sedan utifrån de teorier som tagits upp. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan IT-konsulternas upplevda organisationstillhörighet och autonom motivation, men att organisationstillhörighet inte är lika viktigt för externa IT-konsulter (arbetsplats på kundföretaget) som för interna IT-konsulter (arbetsplats på konsultföretaget). Resultatet bekräftar även att motivationen hos de interna IT-konsulterna var lägre än hos de externa IT-konsulterna. Vidare forskning behöver göras för att kunna öka förståelsen om sambandet mellan organisationstillhörighet och motivation inom IT-konsultbranschen; att ta in fler faktorer i sambandet, förslagsvis flexibilitet, och att undersöka vidare vilket av områdena som påverkar det andra. / The problem in focus in this thesis highlights the correlation between organizational commitment and autonomous motivation within the IT consulting business. Research within these areas has earlier mainly been conducted separated from each other, but recent research has aimed at merging the two areas together. In addition research within the consulting business has solely been made within temporary staffing agencies. Three hypotheses are developed and tested with a base in the correlation and the connection made with existing theories. The method used in the research was a survey consisting of questions regarding organizational commitment and autonomous motivation. The survey was conducted on two IT consulting firms in Skåne, Sweden, and a total of 63 IT consultants participated. The material was analyzed with regards to the existing theories. The results showed that there is a positive relationship between the IT consultants’ perceived organizational commitment and autonomous motivation, but that organizational commitment is not as important for external IT consultants (workplace at the client company) as for internal IT consultants (workplace at the consulting firm). The result also confirmed that the motivation of the internal IT consultants was lower than among the external IT consultants. Further research is needed to increase the knowledge regarding the correlation between organizational commitment and motivation within the IT consulting business; to include more factors in the correlation, flexibility as a suggestion, and to further research which area that affects the other area.

För att bromsa effekterna av klimatförändringarna i urbana miljöer krävs det omfattande vetenskaplig forskning inom alla områden. Till en början för att öka medvetenheten om alla oklara frågor och aspekter av effekterna av ett förändrat klimat - och sedan som ett verktyg för att skapa holistiska lösningar som bör sträva efter att lösa en sammansättning av problem inom samma insats. Med denna studie vill vi belysa vikten i sammanhållen stadsuteckling för att lyckas med klimatanpassning. Både effekter av och orsaker till urbana värmeöar är något som träder fram över längre perioder av tid, samt påverkas av permanenta och storskaliga förändringar. Argument för implementeringen av insatser såsom alternativa sätt av mobilitet blir därmed mer realistiska och genomförbara genom att belysa vikten av en mer storskalig, övergripande och gemensam planering. / To cultivate efforts to curb the effects of climate change in urban spaces, a multitude of scientific research across all features is necessary. First, as a step to raise awareness to every obscure issue and aspect of the effects of a changing climate; and second as a tool to create holistic solutions which should strive to solve a compund of issues within the same action. With this thesis we want to illustrate the importance of a cohesive urban development to be able to succeed in climate change adaption. Both effects and causes of urban heat islands appear over time and are affected by permanent and grand changes in the urban environment. Therefore, arguments for the implementation of actions such as alternative ways to confront mobility become more realistic and achievable through illustrating the importance of a more holistic and united urban planning approach.

Under perioder av sjuksköterskebrist uppstår ofta svårighet med att rekrytera och behålla sjuksköterskor. Denna brist på kvalificerad vårdpersonal kan hanteras genom användandet av konsultsjuksköterskor som arbetar flexibelt. Ökande offentliga kostnader kopplade till denna anställningsform har dock under 2024 föranlett att ett regiongemensamt avtal införts av Sveriges Kommuner och Regioner med avsikt att minska den offentliga sjukvårdens beroende av denna bemanningsform. Med utgångspunkt i de känslor som införandet av detta avtal framkallat har konsultsjuksköterskors upplevelse av sin roll i organiseringen av den patientnära offentliga sjukvården undersökts utifrån Hirschmans modell Exit, Voice and Loyalty. Slutsats: Genom åtta djupintervjuer av yrkesverksamma konsultsjuksköterskor framkommer att deras möjligheter att påverka hur den patientnära sjukvården organiseras upplevs som liten. Den frihet och de valmöjligheter som arbetet som konsultsjuksköterska medför upplevs i denna relation som större och mer personligt fördelaktigt. Avsaknaden av uppskattning, lyhördhet och incitament till utfört arbete har framförts som bakomliggande anledningar till att konsultsjuksköterskor lämnar anställning i offentlig organisationen, snarare än yrket Att lämna den offentliga anställningen blir på så sätt ett slutgiltigt försöka att påverka hur denna patientnära sjukvården organiseras. / During periods of nursing shortage, difficulties often arise in recruiting and retaining nurses. This shortage of qualified healthcare professionals can be addressed through the use of consultant nurses who work flexibly. However, increasing public costs linked to this form of employment have led to the introduction of a region-wide agreement by the Swedish Association of Local Authorities and Regions in 2024 with the intention of reducing public healthcare's dependence on this form of staffing. Based on the feelings that the introduction of this agreement has provoked, temorary nurses' experience of their role in the organization of patient-oriented public health care has been investigated from Hirschmans theory Exit, Voice and Loyalty. Conclusion: Through eight in-depth interviews of professional temorary nurses, it appears that their opportunities to influence how the patient-related healthcare is organized are perceived as small. The freedom and choices that the work as a temproary nurse entails is experienced in this relationship as greater and more personally beneficial. The lack of appreciation, responsiveness and incentives for work done has been put forward as underlying reasons why consultant nurses leave employment in the public organization, rather than the profession, as a final way to try to influence how this patient-oriented care is organized.