Syftet med den genomförda studien var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön för de konsulter som jobbar som projektledare. En styrande faktor i undersökningen var den projektledande konsultens lokalisering, då vissa projekt leds från konsultföretaget medan andra utförs på plats hos beställarföretaget. Målet med undersökningen var att se om det fanns några likheter och/eller skillnader i den psykosociala arbetsmiljön beroende på lokaliseringen och hur den upplevdes av de projektledande konsulterna. Sex stycken projektledande konsulter intervjuades vid insamling av empiri. Respondenterna kommer från tre olika konsultföretag lokaliserade i Karlstadsregionen. En jämn fördelning har eftersträvats mellan projektledande konsulter som leder projekt från det egna konsultföretaget och de som arbetar på beställarföretaget. För att fånga upp respondenternas upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön utfördes en kvalitativ intervjuundersökning som gav mer nyanserad bild av konsulternas vardag. Som bas för undersökningens analysmodell användes Karasek & Theorells krav/kontroll/stöd- modellen som delar in den psykosociala arbetsmiljön i tre områden. - Arbetskrav, både psykiska och fysiska, som ställs på individen för att denne skall kunna genomföra sitt arbete. - Egenkontroll över arbetet som i sin tur delas upp i beslutsutrymme samt kvalifikationsgrad, där beslutsutrymmet handlar om i vilken utsträckning individen själv kan styra över det egna arbetet och kvalifikationsgrad syftar på möjligheter till kompetensutveckling och användning av sina kvalifikationer i arbete. - Socialt stöd kan vara av olika slag, men handlar främst om relationer med ledningen, arbetskamrater och kunder. Analysen av den insamlade empirin genererade följande resultat: Arbeta från konsultföretaget: Respondenterna upplevde höga krav på projektets slutresultat. De hade hög egenkontroll med stora påverkansmöjligheter. Det sociala stödet kom ifrån konsultföretaget och ansågs av respondenterna som tillräckligt. Alla ovannämnda faktorer resulterar enligt krav/kontroll/stöd- modellen i aktiva arbeten, vilka upplevs som utvecklande och stimulerande. Arbeta från beställarföretaget: Respondenterna upplevde arbetskrav som omfattande och höga. Egenkontrollen bestämdes av beställarföretagets arbetssätt och därmed begränsade respondenternas egenkontroll betydligt. Krav/kontroll/stöd- modellen leder här till högstressarbeten som kännetecknas av en ökad risk för negativ stress och psykisk ohälsa. Trots detta upplevde de projektledande konsulterna ingen uttalad stress, då detta kompenserades genom högt socialt stöd, som respondenterna upplevde att de fick på beställarföretaget. Trots skillnaderna i samband med lokaliseringen trivdes alla intervjuade konsulter ypperligt på jobbet och hade positiv syn på deras yrke. Möjligheten att träffa nya människor, besöka nya platser gjorde att jobbet kändes både utvecklande och stimulerande. Respondenterna satte stort prestigevärde i att lyckas med de uppdrag de ålagts. Oavsett att hälften av våra respondenter låg i en riskzon för en negativ psykosocial arbetsmiljö hade ingen av respondenterna några planer att byta jobb inom närmaste tiden.

Sjuksköterskornas revolution är en kvalitativ studie om organisatorisk identifikation. Syftet med studien är att skapa djupare förståelse för hur sjuksköterskornas organisatoriska identitet påverkas av att arbeta genom entreprenadbemanning inom vården. Studiens frågeställningar handlar om hur sjuksköterskorna upplever att arbeta inom en entreprenadbemanning inom landstinget, hur de upplever sin organisatoriska identifikation och hur organisationernas arbetssätt kan påverka identifikationen. Ämnet är valt då entreprenadbemanning är ett relativt nytt fenomen inom vården vilket gör att det saknas kunskap kring ämnet. Studien utgår från en fältstudie där samtlig empiri är insamlad via semistrukturerade intervjuer med bemanningssjuksköterskor samt nyckelpersoner från både sjukhuset och bemanningsföretaget. Studiens analysverktyg består av social identitetsteori och social identitetsteori inom organisationer. Begrepp som används för analysen är bland andra; självidentitet, social kategorisering, social identifikation, social jämförelse och undergrupper. Studiens teoretiska bidrag pekar på att sjuksköterskorna till viss del identifierar sig med båda organisationerna och det tar sig uttryck i att sjuksköterskorna identifierar sig med sjukhuset då det är deras fysiska arbetsplats och med bemanningsföretaget för att det är deras arbetsgivare. Däremot sker den primära identifikationen snarare till den egna in-gruppen, vilket bara består av sjuksköterskor från bemanningsföretaget. Den starka gemenskap sjuksköterskorna beskriver består av välvilja och en stark teamkänsla.

Studiens syfte är att undersöka hur konsulter arbetar med nyttovärdering vid ERPinvesteringar,samt finna kritiska framgångsfaktorer som kan fungera som stöd för ERPkonsulter.Vi har genomfört en fallstudie på SYSteam Anderstorp där vi på ett kvalitativt vissamlat in data via dokumentundersökningar, observationer och intervjuer. Vid analys avinsamlad data kunde vi identifiera fem steg en ERP-konsult bör gå igenom för att värderanyttor vid ERP-investeringar. Dessa steg är 1processkartläggning, 2identifiering av nyttor,3värdering av nyttor, 4genomförande och 5uppföljning. Vidare har vi i varje steg kunnatidentifiera kritiska framgångsfaktorer som vi anser kan underlätta en ERP-konsults arbetemed nyttovärdering. Sammanlagt har vi kunnat identifiera fjorton kritiska framgångsfaktorer.De slutsatser vi kunnat dra av denna studie är att befintliga modeller för nyttovärdering ochvärdehemtagning tenderar att bli för teoretiska för att kunna tillämpas i praktiken. Snarareanser vi vikten borde ligga på att dokumentera erfarenheten vid varje ERP-investering för attkunna applicera ett framgångsrikt arbetssätt på framtida projekt, samt att undvika misslyckanden.

I denna undersökning studeras vilka metoder systemutvecklare tillämpar för att hjälpa kunden att förstå vad deras behov och önskemål är i ett agilt systemutvecklingsprojekt. Syftet är att bidra till ökad förståelse för vad kundnöjdhet utgör. Genom att studera hur konsulter sammankopplar kunders behov och förväntningar, menar Kano Noriaki (1984) att kundnöjdhet uppnås. För att kunna undersöka vilka metoder som ligger till grund för förståelsen av behov och efterfrågan har teorier kring agil utveckling kompletterats med teorier inom kommunikation och kundnöjdhet i form av en undersökningsmodell. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med tre ITkonsultföretag inom systemutveckling. Resultatet tyder på att förtroendeskapande, laborativt skapande av kravspecifikation, motkrav, tillgänglighet och flexibilitet är metoder som de konsulterna använder i olika utsträckning inom företagen. Kundnöjdheten utvärderas främst med fokus på kvantiteten av antalet uppfyllda krav, medan vissa tillämpar en kvalitativ undersökning som fokuserar på huruvida kunden skulle rekommendera företaget till någon i deras nätverk.

Effektiva planprocesser är ett debatterat ämne till följd av bland annat stor tillväxt i landets storstadsregioner och ökande bostadsbrist. Debatten handlar om att det tar för lång tid att ta fram detaljplaner, där kommuner ofta skuldbeläggs. Många kommuner har svåra förutsättningar för samhällsplanering med tidspress kombinerat med tillväxt och höga målsättningar om produktion av planer. Denna studie undersöker vad effektiva planprocesser är, varför det eftersträvas och hur kommunal verksamhet kan effektiviseras. I särskilt fokus är Nacka kommun som står inför de svåra utmaningarna, men även två andra kommuner och statligt perspektiv vägs in. Metoden är kvalitativ genom litteratur-, dokument och intervjustudie. Resultatet tyder på att effektivitet inte endast handlar om tid utan även kvalitet, demokrati och genomförbarhet av en plan. De flesta samhällsmedborgare gynnas av effektiva planprocesser. Detta kan uppnås genom att kommunal verksamhet har tydlig organisation, arbetsmodeller, förmedlade prioriteringar, givande politisk process samt god relation och planering vid anlitande av konsulter. Slutsatsen är att effektiva planprocesser inte handlar om att kommuner tar fram detaljplaner snabbt eftersom långsiktighet krävs, men att effektivisering av kommunala verksamheter är möjliga. / Efficiency in the planning process is an issue for debate in Sweden resulting from, among several aspects, major growth of urban regions and increased demand for housing. The debate points at municipal planning offices and local authorities as being too slow in producing local plans. Many municipalities though operate planning under difficult circumstances with time pressure combined with growth and ambitious political goals on producing plans. This study investigates what efficient planning process is, why it is strived for and possible efficiencies in municipal planning operation. Nacka municipality is in focus as it stands before those challenges, but also two other Swedish municipalities and a national perspective are included. A qualitative method is applied with literature, document and interview studies. The result indicates that efficiency does not only include time aspects, but also quality, democracy and feasibility of a plan. Most citizens benefit from efficient planning processes. They can be achieved by municipal operations being clear in organization and working models, mediated priorities, useful political process and good relation and planning of hired consultants. The conclusion is that efficient planning process is not about municipalities producing local plans quickly since long-time perspective is required, although efficiency and streamlining of the municipal operation is possible.

Entreprenörer har egenskaper och förmågor som är attraktiva för många företag, bland annat har de ofta en kreativ sida som kan utveckla mycket innovativa produkter och tjänster. Samtidigt är entreprenörer drivstarka, kundorienterade, har ett uttalat affärssinne och ser oftast möjligheter istället för problem. Detta arbete gjordes för att undersöka hur entreprenörer skulle kunna påverka företag och om de skulle vara intresserade av att anlita en entreprenörkonsult. Man skulle alltså kunna placera en entreprenör i en konsultroll, för att sedan hjälpa företag att utveckla nya, innovativa produkter och tjänster. Undersökningen har gjorts genom en blandning av litteraturstudier och intervjuer, där personer från företag som Atlas Copco, Electrolux, Ericsson och Oracle har fått ge sin syn på området. Arbetet har utförts med hjälp av Semcon AB, där även intervjuer har gjorts med konsulter för att undersöka problemet från olika vinklar. Resultatet definierar hur en entreprenör kan användas som konsult och vilka egenskaper som är attraktiva för företag att ta till vara på. Dessutom berörs begrepp som intraprenörskap och innovation, där kopplingar görs till hur dessa förstärker företagens konkurrenskraft samtidigt som det underbygger entreprenörkonsultens möjligheter. / Entrepreneurs have characteristics that are extremely attractive for many companies, amongother things; they often have a very creative side which can produce innovative products and services. Meanwhile, entrepreneurs are driven to succeed, customer-oriented and do usually see possibilities instead of problems. This study was done to investigate how entrepreneurs could affect companies and if they would be interested in hiring an entrepreneur-consultant. The study was conducted through a combination of literature studies and interviews, where people from companies such as AtlasCopco, Electrolux, Ericsson, and Oracle have given their view of the subject. The study  has been performed with help from Semcon AB, where interviews were conducted with consultants to examine the problem from different angles. The results define how an entrepreneur can be used as a consultant and the skills that are attractive for companies to take advantage of. In addition, terms like intrapreneurship and innovation are analyzed. Connections are made between these two and how they enhance  he competitiveness of firms at the same time as it enhance the possibilities of the  entrepreneurconsultant

In today's society, ERP consultants are often used when implementing ERP systems. Through the implementation of ERP systems, companies can gain clear benefits as they can more effectively handle increased business needs. But despite the major benefits, there are also risks and management must be careful so that the risks are not darkened by the enthusiasm over the benefits. The use of a consultant when implementing an ERP-system can, therefore, be a winning concept. This is because the consultant has the technical expertise needed and a broad understanding of individual business processes, but also a genuine interest in solving the difficulties of implementing a system. Employing someone with previous experience in implementing ERP systems instead of training internal staff, who will probably only implement the implementation once in their career, means that the use of external expertise is standard in the implementation of ERP systems.  A very small amount of previous research involving ERP systems has been conducted from the consultant's perspective. Even less, if any, research has addressed how the consultants' experience and skills affect their work in adapting the system. Therefore, the purpose of this study is to investigate the degree of customer customization of an ERP system that an external consultant can achieve. It is also of interest to examine the consultants' approach in relation to their experience as well as their degree of competence.  The study found that a basic approach exists, but that the different activities of the approach can be combined or carried out in parallel. How these are used depends on the consultant's experience and skills, but also the framework within which the consultant works. The consultant's experience and expertise also influence the degree to which customizations are made. The consultant must understand both the customer and its language, the industry in which they are located as well as the technology to achieve a high degree of customization. Senior consultants generally have a broader competence than their junior colleagues, who to a greater extent have a more specified knowledge. The fact that the consultant utilizes his or her expertise is not what separates junior and senior consultants. What sets them apart, and which affects the degree of customization, is the amount of experience and competence one holds and how one uses it.

Denna studie har undersökt hur en svensk konsultbyrå som arbetar både internt och externt har implementerat digitala konferensverktyg som har blivit påtvingade av Covid-19 pandemin. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie där totalt sex digitala intervjuer gjordes med tre konsulter, en konsultchef, en kommunikationschef och en försäljningschef. Resultatet har analyserats med hjälp av Kim och Chungs (2017) teoretiska ramverk. Studiens teoretiska implikationer är att tvång av anpassning förändrar dynamiken av en implementeringsprocess, att implementeringsprocessen ej är linjär. Studiens praktiska implikationer är att tvång, även om det anses oetiskt, kan användas som ett styrredskap, men även att en ledning som kompetensutvecklar och skapar trygghet underlättar innovationsimplementering. / This study has examined how a Swedish consulting firm which works both internally and externally has implemented digital conference tools that have been imposed by the global pandemic Covid-19. The study is based on a qualitative case study where a total of six digital interviews were conducted with three consultants, one consulting manager, one communications manager and one sales manager. The results have been analyzed using Kim and Chung's (2017) theoretical framework. The theoretical implications of the study is that the forced aspect changes the dynamics of an implementation process and that the process is not linear. The practical implications of the study is that force, even if it is regarded unethical, can be used as a management tool, but also that a top-management that develops the skills of the workforce and that creates a sense of safety facilitates innovation implementation.

Företag har idag enklare att införskaffa nya system och applikationer. De nya applikationerna och systemen måste integreras med befintliga system, vilket många företag har problem med. När företagen växer blir problemen större. För att hantera problemen med integrationen av system, i samband med tillväxten, gör 43% av företag investeringar i detta område. Företag med få nuvarande tekniska lösningar har svårare att hantera hård- och mjukvara vilket skapar problem i införandet av informationssystem. Införandeprocessen involverar oftast systemkonsulter med expertis inom IT. Denna IT-expertis är svårare för företag med få nuvarande tekniska lösningar att förstå och använda. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera och beskriva framgångsfaktorer under en införandeprocess av systemintegration mellan en e-handelsplattform och ett affärssystem, ur ett kund−IT-konsultperspektiv. Studien har genomförts med en abduktiv ansats där fallstudiemetoden, litteraturstudie, litteraturbaserad analysmodell och semi-strukturerade intervjuer använts. Litteraturstudien är baserad på det upplevda problemet Klubbhuset har, med andra ord det specifika fallet som undersöks. Baserat på litteraturstudien har en litteraturbaserad analysmodell framställts som avser att illustrera de i högre grad viktiga och faktorer och sambanden från den verkliga världen. Baserat på den litteraturbaserade analysmodellen har semi-strukturerade intervjuguider formulerats för att samla in empiri. Totalt har fem intervjuer genomförts, fyra med rollinnehavare på Klubbhuset och en med inhyrd IT-konsult. Till sist presenteras en modifierad analysmodell för att påvisa kunskapsbidraget. Studiens slutsatser är: betydelsen av den mänskliga faktorn är hög vid en införandeprocess av systemintegration, korrekt kravställning minskar risker för felaktigheter i beställning av systemintegration och betydelsen av IT-konsultens engagemang är hög i kund–IT-konsultsamarbete.

Revisorer har sedan länge kopplats till professionella bedömningar men idag visar trenden allt mer på ett arbetssätt med mer användning av formalia. Även ett behov av revisorns tjänster och konsulttjänster förekommer allt mer hos klienten. Syftet med studien är att förstå hur klienten upplever revisorns användning av formalia i arbetsprocessen gentemot klienten i form av olika formella dokument för både stora som små företag. Studien bygger på en kvalitativ undersökning och abduktiv ansats då vi växlar mellan empirisk och teoretisk reflektion. Vår intervjuguide var till en början utforskande och utvecklades till att bli mer semistrukturerad. För att uppnå syftet med studien har vi genomfört elva intervjuer där vi har begränsat vårt urval till klienter som arbetar som redovisningsansvarig/chef och ekonomiansvarig/che f i södra Sverige. Eftersom revisorns tjänster erbjuds till klienten är denna studie analyserad utifrån ett klientperspektiv. Klientperspektivet hjälper oss att besvara frågor kring hur revisorer arbetar med formalia och hur dessa upplevs. Denna studie bidrar till diskussionen kring klienten som erhåller en formalia att följa, likt en förberedelselista, inför varje bokslutsmöte med revisorn. Utifrån förberedelselistan förbereder klienten dokument som efterfrågas av revisorn. Resultatet indikerar att klienter ställer sig positivt till arbetet med formalia där onödiga moment reduceras i samarbetet med revisorn och att arbetet med formalia gynnar klientens verksamhet på så sätt att verksamheten kan visa sin legitimitet gentemot sina intressenter. Vi identifierar klientens upplevelser kring revisorns användning av formalia och visar en förståelse för klientens synpunkter och värderingar vid revision. / Accountants have long been linked to professional judgements but the current situation shows an increasing trend on an approach with more use of formality. The client is in existing need of use of auditand consulting services. The study’s purpose is to contribute better understanding and analysis of how clients perceive auditors’ structural use of formalities towards them. The study is based on a qualitative survey with abductive approach as we alternate between empirical and theoretical reflection. The interviewguide has evolved to become more semi-structured. In order to achieve the purpose of the study we have completed eleven interviews which we have limited our selection to clients in southern Sweden. As the auditor’s services are offered to the client, this study is analyzed based on clients’ perspective. The clientperspective helps us to answer questions concerning how accountants are working with formalities and how these are perceived. This study contributes to discussion of clients who receives formality, similar to a preparation list, before each year-end meeting with the auditor. Based on the preparatory list, the client prepares documents requested by the auditor. It indicates that the client is in favor of working with formalities with reduced unnecessary moments under the cooperation. To work with the formalities favors the client's business so that they can prove its legitimacy to stakeholders. We are identifying client experiences of auditor’s use of formalities and presenting an understanding of client’s views and values at audit.