Efter finanskrisen år 2008 identifierade EU-kommissionen allvarliga brister i MiFID I som tidigare reglerade finansmarknaden. Det i kombination med den ständigt växande värdepappersmarknaden gjorde att EU såg behovet av ett mer ingående regelverk som kunde appliceras på den allt mer komplexa finansmarknaden. Därmed tillkom regelverket MiFID II och MiFIR som ersatte MiFID I och som bland annat innebar ett starkare investerarskydd. Uppsatsens syfte är att granska och analysera konsumentskyddet vid investeringsrådgivning och finansiell rådgivning. Uppsatsen är skriven utifrån ett konsumentperspektiv, vilket således innebär att uppsatsens fokus är rådgivarens förpliktelser gentemot konsumenterna vid rådgivning. Vi kommer att granska de förpliktelser och krav som tillkommit investeringsrådgivare genom MiFID II och som resulterade i en omarbetning av Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Vi kommer även granska det konsumentskydd som tillhandahålls vid finansiell rådgivning till konsumenter och som regleras av rådgivningslagen. Uppsatsen kommer utöver det behandla den alternativa finansieringsformen gräsrotsfinansiering. Sammantaget anser vi att MiFID II har inneburit ett utökat konsumentskydd. Rådgivarnas förpliktelser gentemot konsumenterna har ökat, vilket således enligt vår åsikt bör innebära att konsumentskyddet har stärkts. Det kan dock ifrågasättas om den ekonomiska påverkan och arbetsbördan som det innebär för aktörerna att underkasta sig kraven kan ställas gentemot syftet med harmoniseringen på finansmarknaden. Förmedling av gräsrotsfinansiering är ännu ett oreglerat område, vilket enligt vår åsikt innebär att det finns ett bristande investerarskydd. Uppsatsen kommer att redogöra för de fyra olika formerna som gräsrotsfinansiering kan förekomma i, och analysera behovet av lagstiftning.

No description available.

Gräsrotsfinansiering är en relativt ny finansieringsform som etablerats på den svenska marknaden. Det finns flertalet olika varianter av gräsrotsfinansiering, men den som har behandlats i uppsatsen är den lånebaserade gräsrotsfinansieringen. Den konstellation vid lånebaserad gräsrotsfinansiering som har varit föremål för undersökning är den när privatpersoner lämnar kredit till andra privatpersoner, med en digital plattform som förmedlare av krediten. Eftersom finansieringsmetoden har varit, och fortfarande är, under ständig utveckling har det medfört en eftersläpning gällande lagstiftning för det aktuella. Det finns således i dagsläget ingen särskild lagstiftning på området. Emellertid har under år 2018 ett betänkande av statens utredning på finansieringsformen lagts fram i Sverige, samt ett förslag på förordning på EU-nivå framställts, varav en framtida reglering är att vänta. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken lagstiftning som blir tillämplig vid ovan nämnda partskonstellation samt att undersöka om kreditgivare erhåller något konsumentskydd. Om så inte är fallet ska en undersökning göras om det föreligger ett behov av konsumentskydd för kreditgivare gentemot plattformar. För att undersöka det har vi i uppsatsen redogjort för vilka skyldigheter och rättigheter som uppstår för respektive part i samband med avtalen jämte en undersökning och analys av den kreditgivande partens konsumentskydd. De två digitala plattformarna Lendify och Fellow Finance är de plattformarna som särskilt har undersökts, för att bringa klarhet om gällande lagstiftning för finansieringsformen. I uppsatsen har det framkommit att konsumentlagstiftning enligt konsumentkreditlagen endast blir tillämplig på kredittagares och plattformars förhållande. Däremot uppstår inget konsumenträttsligt ansvar enligt lagstiftning för plattformar gentemot kreditgivare, trots att det kan anses föreligga ett visst konsumentförhållande. Således föreligger en avsaknad av konsumentskydd för kreditgivare gentemot plattformar vid lånebaserad gräsrotsfinansiering. Vidare torde det föreligga ett behov av konsumentskydd för kreditgivaren.

<p>The subject of sms-loans is examined by using primary and secondary sources’. This form of credit is formally independent from other obligations with a very short credit period and the amount of the loan is low. This form of credits is applied by mobile phones and on the internet by several companies, some of them are presented in this essay. These type of creditors do not come under any sanctions from the Swedish Financial Supervisory Authority as is customary for other creditors, they only need to register. Within the consumer credit legislation from 1992 there are some exceptions in the 5a, 6 and 9 §§ concerning credit rating, information and agreements in writing. These exceptions are the reasons that make sms-loans possible. The current legislation on this subject is identified and the exceptions are further explained in the essay. Within this type of credit the consumer protection differs from other types of loans with higher credit amounts. This is also due to the exceptions within the law. The current consumer credit legislation is based on a council directive from 1987, where it is optional for the member states to include these exceptions or not in their legislation. The legislator in Sweden adopted these exceptions, as they did not predict any risk of over indebtedness. In the law-making process documented in the government bill 1991/92:83, this risk was considered as non-existent, although this risk of over indebtedness was observed by the Swedish Consumer Agency and the Swedish Enforcement Authority. The statistics of the official non-payment notices confirms this observation. These authorities and the non-governmental organisation, The Swedish Consumers’ Association, have since 2006 and onwards been pushing for a change of the legislation according to the abrogation of the exceptions. Within several official publications the complexity of sms-loans are described, such as the lack of consumer protection and the risk of over indebtedness. The Swedish Consumer Agency is the supervising authority regarding this legislation field, and the companies providing sms-loans. When the Agency discharges one’s official duties, the Marketing Act is the legislation in use. The Swedish Market Court has convicted creditors, but none of the verdicts were related to the exceptions. The lack of consumer protection is also noticed in the EU, and a new council directive was adopted in 2008. This has now been implemented into a memorandum and the appurtenant draft bill. The intention with this bill is to enforce the consumer protection and to reduce the risk of over indebtedness, when consumers obtain credit. This bill is intended to become effective at 1 of January 2011.     </p>

The subject of sms-loans is examined by using primary and secondary sources’. This form of credit is formally independent from other obligations with a very short credit period and the amount of the loan is low. This form of credits is applied by mobile phones and on the internet by several companies, some of them are presented in this essay. These type of creditors do not come under any sanctions from the Swedish Financial Supervisory Authority as is customary for other creditors, they only need to register. Within the consumer credit legislation from 1992 there are some exceptions in the 5a, 6 and 9 §§ concerning credit rating, information and agreements in writing. These exceptions are the reasons that make sms-loans possible. The current legislation on this subject is identified and the exceptions are further explained in the essay. Within this type of credit the consumer protection differs from other types of loans with higher credit amounts. This is also due to the exceptions within the law. The current consumer credit legislation is based on a council directive from 1987, where it is optional for the member states to include these exceptions or not in their legislation. The legislator in Sweden adopted these exceptions, as they did not predict any risk of over indebtedness. In the law-making process documented in the government bill 1991/92:83, this risk was considered as non-existent, although this risk of over indebtedness was observed by the Swedish Consumer Agency and the Swedish Enforcement Authority. The statistics of the official non-payment notices confirms this observation. These authorities and the non-governmental organisation, The Swedish Consumers’ Association, have since 2006 and onwards been pushing for a change of the legislation according to the abrogation of the exceptions. Within several official publications the complexity of sms-loans are described, such as the lack of consumer protection and the risk of over indebtedness. The Swedish Consumer Agency is the supervising authority regarding this legislation field, and the companies providing sms-loans. When the Agency discharges one’s official duties, the Marketing Act is the legislation in use. The Swedish Market Court has convicted creditors, but none of the verdicts were related to the exceptions. The lack of consumer protection is also noticed in the EU, and a new council directive was adopted in 2008. This has now been implemented into a memorandum and the appurtenant draft bill. The intention with this bill is to enforce the consumer protection and to reduce the risk of over indebtedness, when consumers obtain credit. This bill is intended to become effective at 1 of January 2011.

No description available.

En grundsten i det svenska samhället är det konsumentskydd som tar tillvara på konsumentensintressen i förhållandet till näringsidkare. Europakommissionens bolånedirektiv motiverar ett starktkonsumentskydd i syfte att främja utvecklingen av en väl fungerande kreditmarknad i såväl Sverigesom i övriga medlemsstater. Sverige är således tvungna att följa direktivet. Konsumenter har enligtdirektivet rätt att lösa bundna bolån i förtid. Ränteskillnadsersättning kan utgå när en konsument lösersitt bundna bolån i förtid. Syftet är att ersätta kreditgivaren för den förlust som kan uppkomma tillföljd av det uppsagda avtalet. Historiskt har regleringen av ränteskillnadsersättning påverkatbolånebeteenden och gett konsumenter incitament att strategiskt lösa lån eller att inte välja bundnabolån över huvud taget. Enligt EU-direktivet ska ersättningen bland annat vara skälig, objektiv ochendast täcka de direkta kostnader som återbetalningen av lånet innebär för kreditgivaren. Detkonstateras att svensk lagstiftning inte är väl förenlig med EU-direktivet och inte heller uppfyller detkonsumentskydd som direktivet motiverar i villkoren för ersättningen. Avtalsrättsliga principermotiverar att en ersättning utgår vid en förtidsbetalning, däremot motiveras interänteskillnadsersättningen som utgår idag. En väl fungerande kreditmarknad motiverar ettkonsumentskydd utifrån risken för finansiell instabilitet som en över- respektive underkompensationkan resultera i. / The foundation in Swedish society is the consumer protection which takes the consumer’s interests inrelation to the businesses in consideration. European directives include injunctions for housingmortgage loans that motivate a legit consumer protection aiming to improve a well functioning creditmarket in Sweden as well as in other member states. Sweden is therefore obligated to follow thedirectives by law. Pursuant to the directives the consumers obtain the right to repay mortgages with afixed rate prematurely. A prepayment penalty proceeds when a premature payment of a fixed ratemortgage is done and intends to compensate the lender for the contingent loss that may occur due tothe terminated agreement. Historically, the regulation of the prepayment penalty has affected themortgage behavior and given consumers incentives to strategically solve mortgages or not choose afixed rate in the first place. The compensation should be reasonable, objective and only cover thedirect costs that can be related to the premature payment according to the European directive. It isascertained that Swedish regulations are not compatible with the European directives and they do notmeet the consumer protection that the directives warrant for the terms of the compensation. Principleswithin contract law motivate that a compensation emanates in the situation of a prematurely paidmortgage but the prepayment penalty that emanates from today's conditions are not. A wellfunctioning credit market motivates consumer protection through the risk of financial instability as aneffect of an overcompensation as well as an undercompensation.

När meddelanden som förmedlas till konsumenter är avsättningsfrämjande och har rent kommersiell karaktär anses de utgöra marknadsföring, och omfattas av reglerna i Marknadsföringslagen (2008:486) (MFL). Marknadsföring ska bl.a. följa regler om reklamidentifiering som stadgar att kommersiella meddelanden ska märkas på ett så tydligt sätt att en konsument redan vid flyktig kontakt inser att det är fråga om marknadsföring. Reglerna om reklamidentifiering ska underlätta för konsumenter att identifiera vilka meddelanden som utgör reklam, och mot bakgrund av denna vetskap kunna ta ställning till meddelandets trovärdighet och betydelse. Meddelanden som innehåller allmänna upplysningar, är opinionsbildande, eller på annat sätt har en annan än rent kommersiell karaktär, faller utanför tillämpningsområdet för MFL och omfattas istället av det grundlagsstadgade yttrandefrihetsskyddet. Frågan om när ett meddelande har rent kommersiell karaktär och därmed utgör marknadsföring, är särskilt komplicerad när meddelandet förmedlas i redaktionell text och publiceras av någon annan än näringsidkaren själv. Meddelanden som t.ex. utgör nyheter eller ger uttryck för en publicists personliga åsikter, skyddas av yttrandefrihet. Om den som publicerar ett meddelande gör det på uppdrag av en näringsidkare och mottar någon form av vederlag för publiceringen, får meddelandet dock anses utgöra marknadsföring. När meddelanden i redaktionell text utgör marknadsföring, uppkommer frågan om vilken märkning som ska användas för att uppfylla lagens krav på tydlig reklammarkering. Vilken märkning som krävs skiljer sig beroende på hur meddelandet är utformat och genom vilket medium det förmedlas. För kommersiella meddelanden som förmedlas i nyhetstidningar, på nätet eller i pappersform, synes det krävas att meddelandets layout skiljer sig från övrig redaktionell text, samt att meddelandet märks med ordet ”annonssida” eller motsvarande begrepp. För meddelanden som publiceras i sociala medier är det svårare att utröna vad som generellt utgör en tillräcklig reklammarkering, eftersom det varierar beroende på vilket socialt medium som används, och vilken kunskap den genomsnittlige mottagaren av meddelandet har. Ett krav som dock framstår som gemensamt för kommersiella meddelanden i sociala medier, är att det redan överst i inlägget eller i inledningen av en text ska framgå att inlägget utgör marknadsföring.

Ett köp av en nyproducerad bostadsrätt är en tidskrävande process som består av flera olika steg. Det är också en transaktion som står för ett stort värde. Därför är det extra viktigt att köparen känner till vilka risker som finns och de många problem som kan uppstå under processen, innan avtal ingås om att köpa den nya lägenheten. Dessa risker och problem kan vara både av privatekonomisk och associationsrättslig natur. Det är således viktigt att köparen är informerad om hur processen genomförs, dess delar och ur vilka situationer som nämnda risker och problem kan uppkomma. I denna uppsats utreder vi de situationer en köpare kan utsättas för under köpprocessen, fråntidigt intresse till inflyttning. Vi för också fram de för köp av nyproduktion relevanta regleringarsom föreslagits i SOU 2017:31 samt prop. 2021/22:171. Vilka konsumentskyddande egenskaper de har och hur de förhåller sig till gällande lagstiftning på området. Vi djupdyker även i dessa regleringar för att förstå bakgrunden till dem samt de konsumenträttsliga situationer som de är tänkta att lösa. Vikt läggs även vid de remissyttranden som myndigheter och intresseorganisationer har lämnat på både SOU och propositionens promemoria. En analys görs av de väsentliga förbättringar som innehållet i förarbetena kan komma att innebära för konsumentskyddet vid köp av nyproducerade bostadsrätter. Förbättringarna analyseras i flera av de steg som köpprocessen består av. Slutligen identifieras kvarstående särskilda brister i konsumentskyddet och en diskussion kring hur dessa kan lösas förs fram.

Under de senaste åren har svenska hushållens skuldsättning till följd av konsumtionskrediter ökat med 300 procent (Bertoft, 2021). Enligt Konsumentverket kan en möjlig bakomliggande förklaring vara den parallellt ökade marknadsföringen av olika konsumtionskrediter samt att betalningslösningar blir allt mer integrerade i e-handel. Samtidigt har kreditbolagens och kreditförmedlingarnas marknadsföringsstrategier förändrats. Genom verktyg som till exempel algoritmstyrd marknadsföring, sociala medier och ‘influencer marketing’ och individuellt anpassad marknadsföring når företag idag ut till specifika nyckelpersoner vilket möjliggör en konkret och effektiv kundsegmentering (Bertoft, 2021).   En särskilt utmärkande och intresseväckande åldersgrupp vid undersökning av trenden av variabler som berör skuldsättning är unga vuxna. Under det senaste decenniet har det skett en minskning i antalet skuldsatta, men samtidigt har andelen fordringar ökat med 430 miljoner SEK. Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa marknadsföringens och digitaliseringens roll i den ökade skuldsättningen hos unga. Undersökningen visar att det idag krävs fler insatser och verktyg för både berörda konsumenter och tillsynsutövande myndigheter. Digitalisering och ökad marknadsföring har en betydande roll i ökningen av skuldbeloppet bland unga, vilket delvis beror på att betalningslösningar för konsumtionslån har utvecklats och integrerats i handel men även utvecklingen i marknadsföringsstrategier vilket optimerar räckhåll och träffsäkerhet.