Miljöproblemen blir allt mer aktuella, människor blir mer upplysta och utbudet av de ekologiska livsmedlen ökar i butikerna. Allt fler börjar handla ekologiskt, men fortfarande är det merparten som väljer att inte handla ekologiskt trots att de har en positiv inställning till ekologisk konsumtion. För att klargöra vad som ligger bakom konsumentens val av varor intervjuades fyra informanter, två som till vardags handlar ekologiskt och två som handlar konventionellt.  Det finns många anledningar till varför inte konsumenter väljer att handla ekologiskt. När konsumenten står för ett val av vara så är det flera kriterier som spelar in så som kvalitet, hälsa, pris och etiska aspekter. Förutom dessa kriterier så handlar konsumenten utefter vana, kunskap och grupptillhörighet. Det visade sig att de båda ekologiska informanterna hade stor kunskap och engagemang i att handla ekologiskt, och såg det mervärde som ekologiska produkter har, och struntar därför i prisskillnaderna. Informanterna som handlade konventionellt hade inte kunskap om ekologiska varor och såg därmed inte mervärdet i de ekologiska varorna, utan handlade istället utefter vana och kvalitet. / These days the environmental problems are getting more in focus and the supply of organic food is increasing in the supermarkets. More people are buying organic food than before but the majority still chooses to buy conventional food despite that they’re often positive towards the organic option. To clarify what lies behind the consumers´ shopping habits I have interviewed four informants. Two who usually buy organic food and two who usually buy conventional food. There are several reasons why the consumer chooses to buy conventional food and not the organic option. When the consumer faces several options there are different factors such as quality, health, prize and ethical aspects that matter. Their existing shopping habits, knowledge and their social identity are also factors that matter. The two ecological consumers had knowledge and interest in organic food and despite the prize difference they appreciated the extra value of it. The conventional consumer lacked knowledge of organic food and didn’t appreciate its advantages. Instead they choose to buy food after their habits and the quality of the products.

The Internet has become a communication system that includes a direct and personal communication as well as traditional mass communication. For example, the Internet has become a channel for self-publishing. It provides opportunities for discussion and blogs can be woven together into a dialogue between network users. The conversation is both personalised and addressed to the wider community.   Our study is based on how fashion bloggers perceive their role as a fashion blogger, and how young women, 18 to 30 years old, in Sundsvall, perceive fashion blogs. We chose to conduct qualitative research and held qualitative interviews and focus groups. Since fashion blogs are a relatively new phenomenon, we chose to do interviews with the active fashion bloggers, Nina Johansson and Karolina Skande, to use them as informants. To get a glimpse of how young women in Sundsvall view the phenomenon of fashion blogs, we used four focus groups. These focus groups were divided into age categories to better analyse their responses.   We have concluded that fashion bloggers are aware of their power and position as lobbyists. However, they do not see it as a problem but rather as a means of informing and forming fashionistas around the country. We noted that our focus groups were active consumers of goods and products promoted by fashion bloggers. They believe that fashion bloggers are knowledgeable in the subject and they also regard them as honest. Although the focus group subjects are active as consumers, they believe that it is mainly young and insecure readers who are affected by consumption.

Konsumtion är något vi ägnar åt oss i vardagen och som inte går att komma ifrån. Nya möjligheter idag, vare sig det handlar om högre inkomst eller större utbud på marknaden, gör att det skapas nya begär och att den nya konsumtionen efter ett tag känns nödvändig. Idag konsumeras därmed fler varor än någonsin tidigare. Men konsumtionen av varor och tjänster påverkar miljön, och det under hela sin livscykel, från utvinning av råvara till då den blir till avfall. Konsumtion av mode är ett exempel på konsumtion där man uttrycker sina begär och sin längtan. Mode som ofta uttrycks genom kläder ger stimulans till konsumtion och mode och trender förändras snabbt, vilket innebär att det är svårt att hålla kolla på hela produktionsledet och hur miljön påverkas. Om konsumtion av mode har negativa effekter på miljön lyder frågan ifall det då är möjligt att konsumera mode på ett sätt som är mer hållbart. Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall det är möjligt att kombinera ett modeintresse med en miljömedvetenhet. Det som undersöks är bland annat ifall mode kan konsumeras på ett hållbart sätt, samt vilka möjligheter och svårigheter det finns med att kombinera mode med miljö. Dessa frågor besvaras med hjälp av en teoretisk litteraturstudie, framförallt eftersom det inte finns många studier som kombinerar mode med miljö. Teorierna som behandlas handlar bland annat om konsumtion och beteenden, och för att kunna kombinera mode med miljö behöver konsumtionsmönster förändras och alternativ till konventionella kläder finnas på marknaden. Om flera val tillhandahålls och marknadsförs på marknaden skapas alternativ som bidrar till att individen kan förena ett modeintresse och en miljömedvetenhet, men detta kan inte ses som den enda lösningen. Denna studie analyserar även huruvida praktiska exempel miljömärkning och second hand kan bidra till att kombinera miljö och mode. / Consumption is something we do every day which we cannot get away from. New opportunities today, whether it is a higher income or a higher supply on the market, enable the creation of new desires and that the new consumption after a while feels necessary. Today we consume more products than ever before. But the consumption of both products and services affect the environment during their whole life cycle, from production to waste. Consuming fashion is an example of consumption where desires are expressed. Fashion which is often expressed through clothes stimulates a longing for consumption, and with fashion changing so fast it is hard to keep track of the whole production and how the environment is affected. If consuming fashion has negative effects on the environment the question is whether it is possible to consume fashion in a more sustainable manner. The purpose of this essay is to examine if it is possible to combine a fashion interest with an environmental awareness. Some of the matters examined are whether fashion can be consumed in a sustainable way or not, and what opportunities and challenges there are with combining fashion with an awareness of the environment. These questions are answered with the help of a theoretical literature study. Theories about consumption and behaviours are being used, and to combine fashion with an environmental awareness, consumption patterns have to change. Alternatives to conventional clothing must also be found on the market. If more choices are provided on the market, the individual can find alternatives through which she/he can unite a fashion interest with an awareness of the environment, but that cannot be seen as the only solution. This paper also analyzes whether practical examples, such as labelling and second hand, can contribute towards combining environment and fashion.

Consumption composites is a project in which I want to reflect about the concept of recycling, to explore the idea of a society result of recycling, to see if it could be helpful to think in it in another way.   I explore the act of recycling as a statement, as a discourse not as a solution for industrial production waste, the relation between the semiotics of the discarded material and the recycled resulting piece but most the interaction between these two and the final user/ spectator[1]. By looking at the soprum[2] is possible to see estrange combinations for instance baby pap packages with liquor bottles, political propaganda together with brochures advertising winter sports, a table with beer cans and a painting it. It is a composition in itself is a sort of collage where all possible come together. I found inspiring how waste could be classified from one criterion but mixed in other criteria like the cultural and semiotic one. Although there are differences between neighborhoods and municipalities, the half-ton of garbage produced by a Swedish citizen per year is classified by if the material could be recycled, composted, burn, landfilled or if it is hazardous for the environment or humans[3]. I put the waste together in order to create structures that further on could be used to build either furniture or spaces. I worked only with materials that were classified in the same category for instance newspapers or uncolored glass, keeping as much as possible the original form of the existing material in order to be able to see their original meaning or purpose. I noticed that the material transform to something new while keeping some of their form and semiotic properties when it is covered with a sort of layer. Something that reminds me the landfill, where the material is buried and then it is a new beginning but there is some transformation in the landscape that never would be the same. This is more an intervention in the materials in their way to their following step either landfill, recycling, burn or compost. The form and statement is the result of consumption from Stockholm where the material was collected and my own aesthetic intentions. [1](Debord, 1994) [2]Soprum: Swedish word for “garbage room” there are several versions of it but it is basically a room where the garbage can be sorted in different bins. [3]Avfall Sverige – Swedish Waste Management, was founded in 1947. It is a stakeholder and trade association in the field of waste management and recycling. / <p>The full version contain an image is only for the archive because it contain a picture without copyright</p>

I dagens konsumtion och mediesamhälle bombarderas den unga individen av reklam. Det är utifrån detta förstårligt att man konstruerar en mur där man helt enkelt säger stopp till reklamen. Dock stoppar dtet ainte företagen som då försöker komma över denna mur  och på så sätt nå konsumenten. Syftet med studien är att belysa vilka uppfattningar marknadsförare har angående ungdomar som målgrupp och hur man utifrån det försöker nå denna målgrupp. Vilka tillvägagångssätt använder sig marknadsförarna av och hur övertygar de konsumenten? I analysen framkommer det tre diskurser är av väsentlig betydelse. Dessa diskurser tar upp den unga konsumentens situation och levnadsvillkor, retorikens betydelse för hur man påverkan konsumenterna och användandet av kommunikationsmedel för att nå målgruppen.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och karies ökar hos barn och ungdomar vilket delvis beror på ohälsosamma matvanor. Dessa formas redan i skolåldern och en av fyra ungdomar säger att skolan har lärt dem vad de ska äta och dricka för att må bra. Trots detta säljer 34 % av skolorna i Sverige och hälften av skolorna i Västerbotten godis, läsk och andra sötsaker. Syfte: Syftet med studien var att hitta de faktorer som kan leda till en lyckad och hälsofrämjande skolcafeteria baserat på intervjuer av föreståndare för verksamheten. Metod: Fallstudier av fyra cafeteriaverksamheter på högstadieskolor i Västerbotten och två telefonintervjuer med skolcafeterior i Eskilstuna genomfördes. Samtliga bestod av intervjuer av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Alla skolor hade ett basutbud av smörgåsar, frukt och varma och kalla drycker. Två skolor hade efter ett kommunbeslut ingen utrymmesmat. På tre skolor förekom utrymmesmat men elevernas konsumtion av denna begränsades genom prissättning och reglering av försäljningstider. Ansvarsfulla vuxna kunde påverka elevernas matvanor genom att föregå med gott exempel. Faktorer som påverkade om eleverna handlade i skolcafeterian var, förutom utbudet, deras möjlighet att påverka utbudet och vad en eventuell vinst skulle användas till samt att de arbetade och deltog i den dagliga driften. Närvaron av engagerade vuxna och en trivsam och ren miljö i och runt cafeterian var också viktigt för att uppmuntra eleverna att gå till cafeterian och handla. Slutsats: Flera faktorer kan leda till en hälsofrämjande och lyckad skolcafeteria. Den viktigaste är ett brett och varierat utbud av hälsosamma produkter. Samtidigt är det viktigt att begränsa utbudet av utrymmesmat och elevernas konsumtion av denna. Utrymmesmaten kan plockas bort helt via ett kommunbeslut eller så kan elevernas konsumtion minskas genom prissättning och reglerade försäljningstider. De vuxna bör föregå med gott exempel som en del i att lära eleverna goda matvanor. Både indirekta och direkta faktorer bidrar till att uppmuntra eleverna att handla i cafeterian. / Salut-satsningen, Västerbottens läns landsting

Titel: Socialbidragstagare och konsument Fyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtion Författare: Andréa Freidenvall och Anna Osbäck Utbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitet Handledare: Mikael Sandgren Växjö universitet Examinator: Norma Montesino Universitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitet Nyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusion Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser. En begränsning som riskerar att verka socialt exkluderande. Studien har en hermeneutisk ansats och vi valde en kvalitativ metod som utfördes i form av informella intervjuer med fyra respondenter. Resultatet visar att socialbidragstagandet är förknippat med känslor av skam och oro för vad andra ska tycka och att det inom gruppen socialbidragstagare finns tankar om vi och dem. Stil är på olika sätt ett medel för våra respondenter att uttrycka sin sociala identitet och konsumtion avsedd att skapa önskad stil ses av respondenterna som något självklart. Ingen av respondenterna ser sig som socialbidragstagare i framtiden utan beskriver framtiden i form av möjligheter att välja fritt i sin konsumtion. Vi valde att analysera vårt resultat med Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället och dess två sociala typer turist och vagabond. Dessa har vi sedan kopplat till begreppen social identitet och social exklusion.

De symboler som en gång upplevdes som autentiska har blivit globaliserade och den traditionella souvenirens autenticitet ifrågasätts därför i dagens samhälle. Det finns således skäl till att diskutera hur giltiga de existerande definitionerna av souveniren verkligen är bland dagens och morgondagens resenärer – åttiotalisterna.Syftet med denna uppsats var att undersöka souvenirens mening och innebörd bland åttiotalister.Med en kvalitativ metod genomfördes, med hjälp av snöbollstekniken, tio enskilda djupintervjuer med personer födda mellan 1982 och 1985. Dessa intervjuer tolkades från en hermeneutisk ansats. Åttiotalisters syn på souveniren överrensstämmer inte med de existerande definitionerna. Istället för att se en souvenir som ett föremål med uppenbar och synlig koppling till platsen har den emotionella aspekten blivit viktigare. Begreppet souvenir har gått från att vara konkret till abstrakt. Det visar sig att det inte är föremålet i sig som är viktigt utan vilken betydelse individen ger föremålet.  Därmed kan vilket föremål som helst bli en souvenir. Utifrån åttiotalisters syn på souveniren har en ny definition skapats.

Bakgrund Probiotika definieras som levande mikroorganismer som när de intas i tillräckliga mängder ger hälsosamma fördelar. Livsmedel med probiotika får bära ett produktspecifikt hälsopåstående, om produkten har visat sig ha en signifikant effekt jämfört med traditionella livsmedel. Få studier är gjorda på människors attityder kring dessa livsmedel.Syfte Syftet med studien var att undersöka varför personer valde att köpa livsmedel med probiotika.Metod En enkätstudie genomfördes där 103 personer, varav 63 kvinnor och 40 män i åldrarna 19-77, som köpte eller hade testat produkter innehållande probiotika svarade på enkäten. Dessa söktes upp på två stormarknader, ICA Maxi och Willys, i Umeå samt på Umeå Universitet. Insamlad data analyserades i SPSS Statistics 17,0 för att göra hypotesprövning med hjälp av Chi2-test och ett p-värde &lt;0,05 ansågs visa en statistisk säkerställd skillnad mellan grupperna. Resultat Flera anledningar fanns till varför man köpte produkterna, varav den vanligaste var för magfunktionens skull (35 %). Även smak och utseende spelade roll för valet av produkt. Personer med laktoskänslighet angav att de köpte produkterna främst för deras laktosfria egenskaper. Av 99 deltagare var 81 % positivt inställda till priset på produkterna, gentemot 19 % som var mer negativt inställda. Resultaten visade att ProViva var den produkt som köptes mest regelbundet (n=38) och därefter kom Verum (n=35). ProViva var även den produkt informanterna angav att de köpte oftast vid sjukdom (n=16).Slutsats Personer i Umeå köpte probiotiska produkter av olika anledningar, där den största anledningen var för att ha en väl fungerande mage. Även produkternas utseende, smak och deras hälsopåståenden var något som bidrog till konsumtion. I den utsträckning informanterna köpte produkterna ansåg majoriteten att produkterna var prisvärda men hade probiotiska produkter haft ett lägre pris är det inte helt osannolikt att fler personer hade köpt dessa. / Background Probiotics is defined as live microorganisms which when administered in adequate amounts confer a health benefit on the host. Foods with probiotics are allowed to bear a specific health claim if the product has shown to have a significant effect compared to traditional foods. Few studies have been made on attitudes regarding these foods. Objective The aim of this study was to investigate why people chose to buy foods that contain probiotics. Method A questionnaire study was conducted where 103 individuals, 63 women and 40 men between 19 and 77 years of age, who bought or had tested products containing probiotics answered the questionnaire. These were sought at two supermarkets, ICA Maxi and Willys, in Umeå and at Umeå University. Collected data were analyzed in SPSS Statistics 17.0 for doing hypothesis testing with Chi2-test and a p-value &lt;0.05 was considered to show a statistically significant difference between groups. Results Several reasons were given as to why people bought the products. The most common reason was for stomach functions (35%). Taste and appearance also played a role in product selection (24 %). People with lactose sensitivity indicated that they bought the products mainly because of their lactose-free qualities. Of the 99 participants 81 % were in favor of the price of products, while 19 % were more negative towards the price. The results showed that ProViva was the product that was most frequently purchased (n=38) and second place came Verum (n=35). ProViva was also the product the informants indicated that they purchased most often during sickness (n=16). Conclusion People in Umeå bought probiotics for different reasons. The primary reason appeared to be to have a well functioning stomach. The products appearance, taste and “health claims” also contributed to consumption. To the extent the informants purchased the products, the majority considered them to be affordable, but if probiotic products had a lower price, it is likely that more people would have bought them.

<p>The political development in the Western world is transforming. Political party participation decreases as well as other non-profit associations. This individualistic development is described as a threat to democracy. Nevertheless, some scholars argue that the political participation is a transformation into a new type of participation that instead could strengthen the democracy.</p><p>The political parties are the foundation of the democratic system and they receive their power by representing the citizens in the decision making process. Yet, the parties transform from organisations with a close linkage to their core groups, to catch-all organisations that aim to maximise votes. Since the goal for parties is to attain as much power as possible, new parties and other political actors have effectively been kept out of political system.</p><p>The individualistic development is observed through the political consumerism in this thesis. The political consumption is described as a political activity where consuming is used as the mean to impact. To actively select products that represent certain values influence companies to work for those values. It is a free individualistic movement without rules. If asked to describe the typical political consumer it would be a young female with a higher education and thus, an income above average. The political consumer prefers to be involved in issues of personal interest rather than broad party politics. Companies are believed to contain a great deal of power in society and must therefore also obtain responsibility.</p><p>The problems associated to political consumerism are connected to poor information. Citizens may make wrong political decisions since the information presented to them is poor or faulty. Another problem is the lack of tools to measure political consumption; we do not know how important it is in comparison to other political activities.</p><p>It is difficult to compare traditional politics with political consumerism since they target different issues and work in different ways. However, political consumerism is not a threat to traditional politics and should instead be recognised as a compliment.</p> / <p>Den politiska utvecklingen i västvärlden håller på att förändras. Deltagandet i politiska partier och ideella organisationer minskar och denna individualistiska trend anses vara ett hot mot demokratin. Dock finns det forskare som hävdar att det politiska deltagandet påvisar en förändring till en ny typ av deltagande som kan stärka det demokratiska systemet.</p><p>De politiska partierna utgör basen för det demokratiska systemet. Partiets makt grundas i att representera medborgarna i beslutsprocessen. Trots det utvecklas partierna från organisationer med en klar koppling till sina kärnväljare till röstmaximerande organisationer som vill attrahera den breda massan. Eftersom partiernas mål är att få så många röster som möjligt har nya partier och andra politiska aktörer effektivt kvarhållits utanför systemet.</p><p>I den här uppsatsen observeras den individualistiska trenden genom politisk konsumtion. Den politiska konsumtionen beskrivs som en politisk aktivitet där konsumtion används som påverkningsmetod. Att aktivt välja produkter som representerar vissa värden påverkar företag att jobba mot dessa värden. Det är en fri och individualistisk rörelse utan klara regler. Den typiska polisiska konsumenten är en ung kvinna med högre utbildning och en inkomst över genomsnittet. De politiska konsumenterna föredrar att involvera sig i frågor av personligt intresse istället för bred partipolitik. Företag anses ha mycket i samhället och måste därför också ta ett ansvar.</p><p>Problemen med politisk konsumtion är kopplade till dålig information. Medborgare kan ta felaktiga politiska beslut när den disponibla informationen är dålig eller oriktig. Ett annat problem är att det saknas verktyg att mäta politisk konsumtion. Vi vet inte hur viktigt fenomenet är i förhållande till andra politiska aktiviteter.</p><p>Det är svårt att jämföra politisk konsumtion med traditionell politik eftersom de jobbar på olika sätt mot olika frågor. Hursomhelst, politisk konsumtion är inte ett hot mot traditionell politik utan bör snarare ses som ett komplement.</p>