<p>De symboler som en gång upplevdes som autentiska har blivit globaliserade och den traditionella souvenirens autenticitet ifrågasätts därför i dagens samhälle. Det finns således skäl till att diskutera hur giltiga de existerande definitionerna av souveniren verkligen är bland dagens och morgondagens resenärer – åttiotalisterna.Syftet med denna uppsats var att undersöka souvenirens mening och innebörd bland åttiotalister.Med en kvalitativ metod genomfördes, med hjälp av snöbollstekniken, tio enskilda djupintervjuer med personer födda mellan 1982 och 1985. Dessa intervjuer tolkades från en hermeneutisk ansats. Åttiotalisters syn på souveniren överrensstämmer inte med de existerande definitionerna. Istället för att se en souvenir som ett föremål med uppenbar och synlig koppling till platsen har den emotionella aspekten blivit viktigare. Begreppet souvenir har gått från att vara konkret till abstrakt. Det visar sig att det inte är föremålet i sig som är viktigt utan vilken betydelse individen ger föremålet.  Därmed kan vilket föremål som helst bli en souvenir.<strong> </strong>Utifrån åttiotalisters syn på souveniren har en ny definition skapats.</p><p><strong> </strong></p>

No description available.

Ekologisk konsumtion av grönsaker och frukter är ett steg i rätt riktning mot en hållbar samhällsutveckling där dagens behov tillgodoses utan att äventyra kommande generationer att tillgodose sina behov. Den konventionella produktionen av livsmedel är på flera sätt inte hållbar, då produktionen formas av efterfrågan och där externa effekter förbises. Den ekologiska produktionen grundar sig i insikten att det inte räcker med att ha en så hög avkastning som möjligt, utan produktionen måste samtidigt vara hållbar och genomföras på ett ansvarsfullt sätt. Genom vår konsumentmakt kan vi som konsumenter styra vilka varor som ska säljas på marknaden och därmed styra samhället mot en mer hållbar utveckling. Därför var syftet med denna studie att undersöka vilka aspekter som bidrar till att konsumenter köper och avstår från att köpa ekologiska frukter och grönsaker. Vidare var syftet att undersöka konsumentens medvetenhet om ekologisk produktion och tillit till producenterna. Studien undersökte även konsumenternas betalningsvilja till de ekologiska alternativen. Som datainsamlingsmetod delades enkäter ut på stortorget i Östersund. Analysen resulterade i tre faktorer som var mest avgörande för att konsumenten inte handlade ekologiska grönsaker och frukter. Dessa var att det ekologiska alternativet var för dyra, att ett ekologiskt alternativ till den frukten/grönsaken man vill ha inte finns vid försäljningsplatsen och att man av ren vana handlade det konventionella alternativet. De faktorer som bidrar till att man köper ekologiska grönsaker och frukter var delvis av det skäl att man vill bidra till att arbetarna vid odlingen ska ha bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö. Samt även av det själ att man inte vill att bekämpningsmedel ska spridas i miljön och för bevarandet av den biologiska mångfalden. Konsumenterna upplever sig måttligt medvetna om vad ekologisk odling innebär gentemot den konventionella odlingen. Majoriteten vill dock ha mer kunskap om innebörden av ekologisk produktion och helst vill man att återförsäljaren ska förse med denna information. Majoriteten av konsumenterna känner en god tillit till den ekologiska produktionen men för att denna tillit ska öka ytterligare krävs att en oberoende granskare finns och är angiven och att frukten/grönsaken är märkt med en välkänd märkning. Konsumenterna är villiga att betala lite mer för den ekologiska grönsaken och frukten i förhållande till det konventionella alternativet utan att köpviljan avtar.

No description available.

Never before have we invested so much time and money in our homes as we do today. The growing interest in home interior is partly due to an increase of commercialisation of home and interior design in various media. New opinion leaders have spread out on several levels in society as a result of social media's measureless growth and it is increasingly talked about influential influencers. Considering the increased interest in home interior and the fact that social media has become more prominent, it was interesting to study these phenomena and the connection between them. The purpose of this paper was therefore to investigate how the home is represented on social media and how this exposition is linked with consumption and identity creation for users of social media. In this study, a qualitative methodological approach has been applied in the form of a semiotic analysis of blog posts and semistructured interviews. The study has shown that when the blogger shows and distributes ideals of a home, that often symbolizes status, it shapes users' perception of how a home should look. This can further lead them to such symbolism in their consumption. The daily inspiration from the digital sphere can thus contribute to increased consumption, which further reflects the identity of individuals and how they want to be perceived by others. However, this consumption is not always clear and often does not occur directly, but may come to the surface later on. Thus, the study shows that the consumption of home interior has become an important tool for the identity of individuals. That is, both how an individual sees himself, but also how the individual wants to be perceived by others. / Aldrig tidigare har vi svenskar investerat så mycket tid och pengar på våra hem som vi gör idag. Det växande heminredningsintresset beror dels på en ökad kommersiell gestaltning av hem och inredning i diverse media. Nya opinionsledare har brett ut sig på flera plan i samhället till följd av sociala mediers måttlösa framväxt och det talas alltmer om de inflytelserika influencerna. Med hänsyn till det ökade heminredningsintresset samt att sociala medier har blivit mer framträdande var det intressant att studera dessa fenomen och kopplingen mellan dem. Syftet med denna uppsats var således att undersöka hur hemmet framställs på sociala medier och hur denna framställning kopplas samman med konsumtion och identitetsskapande för användarna av sociala medier. I denna studie har det tillämpats en kvalitativ metodologisk ansats i form av en semiotisk analys av blogginlägg samt semistrukturerade intervjuer. Studien har visat att när bloggerskorna visar och sprider ideal av hemmet, som ofta symboliserar status, formar det användarnas uppfattning om hur ett hem bör se ut. Detta kan vidare leda till att användarna söker sig till sådan symbolik i sin konsumtion. Den dagliga inspirationen från den digitala sfären kan sålunda bidra till en ökad konsumtion, som vidare speglar individernas identitet och hur de vill uppfattas av andra. Dock är inte denna konsumtion alltid tydlig och sker ofta inte direkt, utan kan komma upp till ytan under en senare tid. Studien visar således att konsumtion av heminredning har blivit ett viktigt verktyg för individers identitetskonstruktion. Det vill säga, både hur en individ ser sig själv men även och hur individen vill uppfattas av andra.

In Shop! Daniel Svensson is studying the Public Consume Conversation during the 90´s. Focus is based on two local papers in the Swedish town Norrköping and the Public Media Conversation, which these two represent. What kind of discourses has been dominating this conversation, that is the most important question in Shop! To answer this, Daniel Svensson uses the Critical Discourse Analysis, by Norman Fairclough, as an analytic tool. This method provides him with the possibility to connect the micro level of text with the macro level of the society. But this demands theories of the contemporary society at a macro level. Therefor Daniel Svensson uses, among others, the work of Anthony Giddens and Zygmunt Bauman. / Uppsatsen undersöker utvecklingen av konsumtionssamtalet under 90-talet. Fokus ligger på ett offentligt mediesamtal i Norrköping, vilket i denna studie består av två lokaltidningarna Norrköpings Tidningar och Folkbladet. Detta är även en studie av hur diskurser verkar ideologiskt i befästandet av en viss utveckling. En viktig frågeställning är därmed vilka diskurser som drivit konsumtionssamtalet under 90-talet och hur detta har gått till. Studien är fokuserad på en lokal kontext, med utvecklingen av köpcentrum I Norrköping och behandlingen avdenna i det offentliga mediesamtalet, men har ambitionen att säga viktiga saker om samhället på en makronivå. Den kritiska diskursanalysen används därför som metod, då denna är anpassad för kopplingar mellan textnivå och större sociala processer i samhället. Som teori används bl.a. Anthony Giddens, med teorier om det senmoderna samhället och människans ökade reflexivitet, och Zygmunt Bauman, med sin kritik av ett nutida postmodernt konsumtionssamhälle.

Konsumtion kan vara allt från ditt köp av tuggummi, ett par nya skor, en gammal päls från 70-talet, en resa till Indien, till en kebabrulle nere på hörnet. Samtidigt innebär detta att du betalar för smaker, utseende, åsikter, upplevelser, känslor och kulturer. Detta är att leva i ett konsumtionssamhälle. Det du konsumerar speglar vem du är och hur du vill att andra ska uppfatta dig – alltså din identitet. Konsumtion och identitet är det vår antologi handlar om.Den här antologin består av fyra olika delar som alla belyser några olika typer av konsumtion. Det första bidraget belyser hur några unga kvinnor har klädkonsumtion som ett sätt att umgås. Den andra delen handlar om hur en grupp killar och tjejer uppfattar reklam och trender vad gäller mode och kläder. I del tre kan du läsa om hur några unga kvinnor tänker kring sitt val att handla kläder i second-handaffärer. Till sist kan du läsa om några människor som handlar i butiker som säljer utländska varor och hur dessa människor på detta sätt väljer att konsumera det som de upplever som annorlunda. Gemensamt för delarna är att fokus ligger på identitetsskapande genom konsumtion i dagens postmoderna samhälle.

This paper studies how the “Swedish model” has influenced the Swedish community during the first half of the twentieth century and how living with this model was like in the 1960s. During the ‘60s the laws and reforms created by the ruling socialistic party, SAP, dominated the Swedish society. Their goal was to build Per Albin Hansson’s vision of a welfare state. From the time of his presentation of the idea in 1928 up to the ‘60s, Sweden’s transformation from an agricultural society to an industrialized one was a fact. In analysing the society of this time we have used various consumer theories as well as focused on Raymond Williams’s interpretation of hegemony. Hegemony is an organic notion that symbolizes the consensus within a society at a given point in time. After having created a picture of the society and made a preparatory analysis we have moved on to our film analysis to study how the actual Swedish society was portrayed in contemporary films. We have studied the films, Do You Believe in Angels?, Swedish Punks and Sten Stensson Returns. In our study of the films we have laid our focus on things like gender, age and product placement. We found that the films paint an accurate picture of the Swedish society. That is to say, as accurate a picture a film can paint without being a documentary. We have come to this conclusion as the surroundings and the norms of the Swedish society of the time are accurately portrayed. We have also come to the conclusion that even though product placement exists in the films, it is mainly used to create an authentic milieu. / Denna uppsats undersöker hur den svenska modellen har influerat det svenska samhället under första halvan av 1900-talet och hur det var att leva under dess inflytande på 1960-talet. Under 60-talet dominerades det svenska samhället av de lagar och reformer som skapats av Socialdemokratiska Arbetarepartiet, SAP. Målet var att bygga upp Per Albin Hanssons vision av välfärdssamhället. Från det att han presenterade sin idé 1928, till och med 60-talet, genomgick Sverige en förvandling från ett agrart samhälle till ett industrialiserat. I vår analys av det svenska samhället under den här tidsperioden har vi använt oss av ett flertal konsumtionsteorier samt fokuserat på Raymond Williams tolkning av hegemonibegreppet. Hegemoni är ett organiskt begrepp som symboliserar den konsensus som råder inom ett samhälle vid en given tidpunkt. Efter att ha målat upp en bild av samhället och genomfört en förberedande analys har vi gått vidare med vår filmanalys för att studera hur det faktiska svenska samhället representeras i filmer från sin samtid. Vi har analyserat filmerna; Änglar, finns dom…? , Raggargänget och Sten Stensson kommer tillbaka. I analysen har vi lagt fokus på aspekter såsom kön, ålder och produktplacering. Vi har kommit fram till att filmerna i fråga presenterar en korrekt bild av det svenska samhället, det vill säga en så korrekt bild en film kan visa av ett samhälle utan att ha dokumentära intentioner. Vi har kommit till denna konklusion då miljöerna och normerna som existerade i det svenska samhället vid denna tidpunkt presenteras på ett korrekt sätt. Vi har också kommit till slutsatsen att även om produktplacering förekommer i filmerna, är detta främst i syftet att skapa en autentisk miljö.

Syftet med denna studie var att undersöka vad publiken känner när de ser på tv-serier och vad som motiverar publiken till att följa dem. Tillgången till tv-serier har ökat under de senaste åren på grund av internets utveckling och i takt med detta har också konsumtionen ökat. För att undersöka vad publiken har för känslor för de tv-serier de följer har kvalitativa intervjuer utförts med fem informanter som flitigt ser på tv-serier. Materialet har analyserats utifrån teorier om reception av film- och tv-tittande. Resultatet visade på att tv-serier får publiken att känna en samhörighet, eller en vänskap, till karaktärerna i sina tv-serier, det får dem att reflektera över sin tillvaro, fly verkligheten och samtidigt får tv-serier publiken att må bra. Dessa resultat kan vara motiv till varför publiken fortsätter att se på tv-serier, avsnitt efter avsnitt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta studenter som identifierar sig själva som medvetna konsumenter använder politisk konsumtion som strategi för att söka erkännande inför sig själv och andra. Studien tar särskild hjälp av teoretiska begrepp konstruerade av Pierre Bourdieu. Metoden som används för datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats: Vilka strategier använder åtta studenter för att söka erkännande genom politisk konsumtion? Vilka blir konsekvenserna av dessa strategier och hur skiljer de sig mellan männen och kvinnorna i studien? Tidigare forskning visar att hur mycket av en persons konsumtion som är politisk beror på position och roll i samhället. Framförallt kvinnor och de med akademisk utbildning tenderar att vara de största politiska konsumentgrupperna. Vidare vet vi att Sverige internationellt sett har relativt hög politisk konsumtion. Många upplever att det är svårt att göra rätt inför sig själva och inför samhället i relation till politisk konsumtion. Genom Bourdieus teoretiska perspektiv där både aktören och strukturen fångas in i begreppet habitus har vi undersökt hur åtta studenter i Stockholm hanterar frågor om rätt och fel i relation till politisk konsumtion. Resultat och analys presenteras utifrån följande teman: Att konsumera politiskt; Kunskapskapital; Konstruktionen av ett självreflexivt habitus. De två första temana beskriver strategier för att nå erkännande, det vill säga ackumulera vad Bourdieu kallar symboliskt kapital, det sista temat ämnar till att beskriva aspekter och konsekvenser av respondenternas habitus utifrån dissonans, ambivalens och skam. Slutligen pekar studien på en skillnad i hur män och kvinnor känner kring politisk konsumtion. Denna studie är explorativ och uppmuntrar till vidare studier om såväl studenter som andra samhällsgruppers relation till politisk konsumtion.