För att uppnå hållbar konsumtion krävs förändrade konsumtionsbeteenden. Beteendeförändringar i form av långsiktigt lärande är en tids- och energikrävande process som kräver medvetenhet, reflektion och repetition av önskvärda beteenden. Företag har möjlighet att uppmuntra beteendeförändringar genom nudging, grön marknadsföring och varumärkesbyggande som strategier för att kommunicera hållbar konsumtion. Studien undersöker hur de olika strategierna används för att påverka kunder till långsiktigt lärande relaterat till hållbara konsumtionsbeteenden. Kvalitativ studie genomfördes via intervjuer med respondenter insatta i kommunikation och hållbarhet samt observation av IKEA:s faktiska kommunikation och implementering av strategierna. Resultatet visar att IKEA främst använder en varumärkesbyggande strategi i kommunikationen för att skapa förtroende att IKEA är det hållbara konsumtionsvalet. Analysen indikerar samtidigt att en kombination av olika strategier skapar mest förutsättning för att uppnå beteendeförändring hos kunder. Slutligen är det kundens ansvar att genomföra processen för långsiktigt lärande men IKEA:s strategier har möjlighet att uppmuntra och förenkla processen.

Följande studie ämnar undersöka hur Rodja Pazooki kommunicerar om konsumtion respektive hållbarhet för att urskilja vilka diskurser som skapas och om det finns en motsättning i kommunikationen. Studien kommer att undersöka på vilket sätt Rodja Pazooki uppmuntrar till konsumtion samtidigt som hon uppmuntrar till hållbarhet. Studiens relevans ligger i bakgrunden av dagens klimatförändringar och Sveriges aktuella överkonsumtion. Metoden somanvänds är kritisk diskursanalys följt av Faircloughs tredimensionella modell för att analysera texter, diskurser och dess sociala konsekvenser. Därefter analyseras resultatet utifrån Baumansteori om konsumtionssamhället, Marcuses teori om falska behov, Goffmans dramaturgiska perspektiv och fenomenet greenwashing. Pazookis kommunikation visar att hon vill vara en medveten konsument, som uppmuntrar sina följare på Instagram att leva hållbart. Hennes kommunikation bidrar till att skapa nya miljövänliga normer. Pazooki informerar om hur människan kan bli mer medveten om sin delaktighet i miljöförstöringen. Vad som dock går att problematisera med Pazookis kommunikation är trots hennes miljövänliga uppmuntran, finns en fortsatt uppmuntran till konsumtion. I utgångspunkt i konsumtionssamhället blir det tydligt att Pazooki lever under konsumismens regler. Greenwashing kan urskiljas i Pazookiskommunikation men i slutsatsen anser jag inte att greenwashing förekommer på Pazookis Instagram i det stora hela.

The study is a qualitative study with interviews as a data collection method. A request from different facebook groups contributed to a targeted selection, which resulted in all interviewees having relevance in the subject. As sociology can be defined as scientific studies of society and human life, it is therefore relevant to investigate the phenomenon of downshifting more closely (Giddens & Sutton, 2013). The purpose of the study is to describe and analyze downshifting as a sociological phenomenon from the interviewees' stories.  The questions used to answer the purpose are:  What do the interviewees express that they have chosen to live a simpler life?  What do the interviewees think that a simpler life prepares for?  How can the pursuit of downshifting that the interview participants describe can be understood with the help of Fromm's concept of ownership and being?  How can the interview participants' opportunities to downshift be analyzed from a class perspective?   The results show that the interview participants chose to prioritize things like consumption, work, housing situation and digital downshifting in order to avoid the impression they do not say they need. Instead, they prepare space for social relationships, personal well-being and interests. These things come together by spending less time on one thing, freeing up time on other things. How the interviewees choose to prioritize their time varies where the interests and what the person wants to achieve with their life determines. With Fromm's (2003) theoretical concepts of life form and ownership, it emerges that the interviewees are critical of society and in terms of the importance of class Bourdieu's (1993) theory of cultural, economic, social and symbolic capital is used. / Studien är en kvalitativ studie med intervjuer som datainsamlingsmetod. En förfrågan på olika facebook-grupper bidrog till ett målinriktat urval vilket resulterade i att samtliga intervjupersoner har relevans i ämnet. Eftersom sociologi kan definieras som vetenskapliga studier av samhället samt mänskligt liv är det därför relevant att undersöka fenomenet downshifting närmare (Giddens & Sutton, 2013). Syftet med studien är att utifrån intervjudeltagarnas berättelser beskriva och analysera downshiftning som ett sociologiskt fenomen. De frågeställningar som använts för att besvara syftet är: 1.Vad uttrycker intervjudeltagarna att de valt bort i önskan att leva ett enklare liv? 2.Vad menar intervjudeltagarna att ett enklare liv bereder plats för? 3.Hur kan strävan mot downshiftning som intervjudeltagarna beskriver förstås med hjälp av Fromms begrepp ägandets och varandets livsformer? 4.Hur kan intervjudeltagarnas möjligheter att downshifta analyseras utifrån ett klassperspektiv? I resultatet framgår att intervjudeltagarna valt att prioritera ned saker som konsumtion, arbete, boendesituation samt digital downshifting för att komma undan intryck som de inte säger sig behöva. Istället bereder de plats för sociala relationer, eget välmående och intressen. Dessa saker hör ihop genom att lägga mindre tid på en sak, frigör tid att lägga på andra saker. Hur intervjudeltagarna väljer att prioritera sin tid varierar där intressen och vad personen vill åstadkomma med sitt liv avgör. Med Fromms (2003) teoretiska begrepp ägandets och varandets livsform framkommer att intervjupersonerna ställer sig kritiskt till samhället och vad gäller betydelse av klass används Bourdieus (1993) teori om kulturellt, ekonomiskt, socialt och symboliskt kapital.

I det goda finns det onda. Den här studien handlar om balansen mellan den njutning och den olust som kan sättas i relation till konsumtion av de sötsaker som vi så ofta trånar efter. Syftet med den här studien är att undersöka normer och föreställningar som omgärdar sockerätande i relation till begreppet ohälsa. Det söker vi svar på genom att undersöka hur dessa normer och föreställningar tar sig uttryck i fyra unga vuxnas egna erfarenheter, upplevelser och förhållningssätt till socker och konsumtion av socker i vardagen. Genom fyra kvalitativa intervjuer har information om detta samlats in. Det empiriska materialet har analyserats med inspiration av en tematisk analys. Under analysprocessen framkom sex teman. Dessa var: 1. Vanliga produkter, 2. Sockerkonsumtion, 3. Social gemenskap, 4. Konsumtionsmönster, 5. Påverkan på hälsan, samt 6. Påverkan på kroppen.   Resultatet skildrade sockrets olika symboliska värden i informanternas liv. Genomgående i informanternas berättelser var hur socker och sockerätande var mer förknippat med social gemenskap och omtanke än själva ätandet. I resultatet framhålls även att informanterna socialiseras in i ett mer hälsorelaterat tänk i relation till socker när de växer upp. Från det drömlika och härliga som barn till ett mer ångestladdat medvetande kring sockrets effekter på kroppen som vuxna, vilket får dem att omedelbart koppla socker till ohälsa. Detta är något som visar sig genom att informanterna skapar strategier för att begränsa konsumtionen av socker, men det verkar lättare sagt än gjort. Medvetet eller omedvetet symboliserar sockret den gemenskap de söker efter i familj, släkt, kollegor eller kompisar. Slutsatsen är att sockret symboliserar så mycket mer i våra liv än bara själva ätandet. / In the good there is evil. This study is about the balance between the enjoyment and the unease that can be related to the consumption of the sweets that we so often crave. The purpose of this study is to investigate norms and concepts that surround sugar eating in relation to the concept of ill health. We are looking for answers to this by examining how these norms and conceptions manifest themselves in four young adults' own experiences, experiences and attitudes to sugar and consumption of sugar in everyday life. This information has been collected through four qualitative interviews. The empirical material has been analyzed with inspiration from thematic analysis. Six themes emerged during the analysis process. These were: 1. Common products, 2. Sugar consumption, 3. Social community, 4. Consumption patterns, 5. Impact on health, and 6. Impact on the body.   The result depicted the various symbolic values ​​of sugar in informants' lives. Sugar and sugar eating were, throughout the informants' stories, more associated with social community and care than with the eating itself. The result also emphasizes that the informants are socialized into a more health-related thinking in relation to sugar as they grow up. From the dreamlike and beautiful as a child to a more anxious mind as an adult. Awareness of the effects of sugar on the body causes them to immediately associate sugar with bad health. Thus, the informants are creating strategies to limit the consumption of sugar, but it seems easier said than done. Consciously or unconsciously, the sugar symbolizes the community they are looking for in family, relatives, colleagues or friends. In conclusion, sugar symbolizes so much more in our lives than just the eating itself.

Sociala medier och yrkesgruppen influencers spelar idag en viktig roll i företags marknadsföringsstrategier. Reklam genom influencers har visat sig vara en effektivmarknadsföringsstrategi och influencers inom kategorin mode och skönhet får in största delen av sina intäkter genom samarbeten med företag. Konsumtion av förbrukningsvaror som till exempel kosmetika, som uppstår till följd av influencers marknadsföring, samt de resor som influencers ofta visar upp på sina sociala medier medför negativa konsekvenser för miljön genom bland annat utsläpp av koldioxid och avrinning till vattenmiljöer. För att få inblick i vilken roll miljön spelar i yrket som influencer samt hur influencers kan påverka sina följare att agera negativt eller positivt för miljön användes tre olika metoder. Metoderna som användes var en innehållsanalys av tio svenska influencers sociala medier, semistrukturerade intervjuer med två influencers och två beteendevetare samt fokusgrupper med influencers följare. Undersökningarna demonstrerade att influenceryrket idag inte är miljövänligt då det går ut på att visa upp ett intressant liv genom bland annat långdistansresor samt genom att uppmana till konsumtion. Inflytandet influencers har på sina följare skulle dock kunna användas till att påverka dem till positivt agerande för miljön. Förutsättningen för det är att det skullegenerera inkomst för influencern. / Social media influencers play a key role in the marketing strategies of companies. Marketing through social media influencers is an effective advertising strategy and influencers in the beauty and fashion category gain most of their income through collaborations with companies. The consumption of consumables such as cosmetic products that arise from influencer marketing, as well as long distance traveling as portrayed by influencers on social media, can have negative consequences for the environment in terms of runoff to water supplies as well as carbon emissions. Three methods were used in order to understand what role the environment plays in the work life of a social media influencer in the fashion and beauty category, as well as if social media influencers within the fashion and beauty category can affect their followers to have a negative or positive impact on the environment. The methods used were a content analysis of ten influencers social media platforms, semi structured interviews with two social media influencers and two behavioural scientist as well asfocus groups consisting of followers of social media influencers. The study showed that the profession of social media influencing within the fashion and beauty category is not an environmentally friendly one as it consists of portraying an interesting life through long distance traveling and by promoting consumption. The influence of social media influencers on their followers could however be used in order to bring forth environmentally positive behaviour in people provided it could generate income for the influencer.

Masskonsumtion har lett till att konsumenter idag står inför många fler val än vad de någonsin har gjort. Eftersom det finns så mycket att välja mellan uppstår ibland “choice paralysis” eller analysförlamning, vilket innebär att en konsument avstår från ett köp på grund av för många valmöjligheter. Enligt Nilsson (2016) har intresset för konsumenters beslutsfattande och beteende ökat i ett par decennier, inom forskningen.Syftet med arbetet var att genomföra ett experiment för att förklara om rekommendationer kan minska risken för analysförlamning. Det finns enligt författarna ett gap mellan människors ökade valmöjligheter och förmågan att hantera dem som kan fyllas med rekommendationer. Det är relevant att bevisa om rekommendationer påverkar människors beslutsamhet när de gör ett val. I detta fall isolerades rekommendationerna och det kontrollerades om de är en bidragande faktor till ett val. Metodologiskt innebar detta att det var av vikt att genomföra ett experiment som kunde mäta rollen av rekommendationer i relation till analysförlamning. Arbetet var explorativt eftersom det hade en undersökande form. En hypotetisk-deduktiv abstraktionsnivå användes för uppsatsen för att pröva teoriers riktighet efter utförandet av experimentet. För datainsamling samt analys av experimentets resultat valdes en kvantitativ metod. Författarna sökte att fånga, inte bara människors handlingar, utan även tolka dessa handlingars innebörder.Resultatet från arbetet visade att människor anser att ett val är lättare att göra genom att använda sig av rekommendationer, vilket leder till en förminskad risk till analysförlamning eftersom rekommendationer kan skapa vissa gränser samtidigt som de tillåter “gränslösa” valmöjligheter. Rekommendationerna kan “ge människor ett antal meningsfulla alternativ”. Genom avgränsning, som exempelvis med hjälp av människors preferenser eller snittbetyg, kan de meningsfulla alternativen anpassas för varje människa samtidigt som det totala antalet valmöjligheter förblir detsamma. Resultatet visade även på att rekommendationer i form av betyg påverkar människors val. Vid användning av rekommendationer blir människor påverkade av vad andra människor tycker och anpassar sig, medvetet eller omedvetet, till vad andra tycker.Nyckelord: rekommendationer, analysförlamning, valmöjligheter, konsumtion, konformitet, ansvar och förväntningar. / Mass consumption has led consumers to face many more choices than they ever have. Since there is so much to choose from, it sometimes can happen that "choice paralysis" occurs, which means that a consumer refrains from a purchase due to too many choices. According to Nilsson (2016), interest in consumer decision-making and behavior has increased for a couple of decades, in the research field.The purpose the work was to conduct an experiment to explain whether recommendations can reduce the risk of choice paralysis. The authors believe that there is a gap between people's increased choices and the ability to handle those choices. This lead to the belief that this gap can be filled with recommendations. It is relevant to prove whether recommendations affect people's ability to choose when making a choice. In this case the authors wanted to isolate recommendations and control whether they can be a contributing factor to a decision between choices. Methodologically, this means that it was important to carry out an experiment that could measure the role of recommendations in relation to choice paralysis. The study had an exploratory form where the goal was to explore the field of choice paralysis and recommendations. The Hypothetico-deductive abstraction level was used for our essay to test the correctness of theories after the experiment. For both data collection and analysis of the result from the experiment, a quantitative method was chosen. The authors sought to capture, not only human actions, but also to interpret the meaning of these actions.The results of the research showed that people feel that a decision is easier to make using recommendations, which lead to a conclusion that recommendations reduced the risk of choice paralysis because they create certain boundaries while allowing "boundless" choices. Recommendations can "give people a number of meaningful alternatives". By delimiting, for example, using human preferences or average grades, the meaningful options can be customized for each person, while the total number of choices remains the same. The results indicate that recommendations in terms of grades affect the choices of people. With the use of recommendations, people are influenced by what other people think and adapt, consciously or unconsciously, to what others think.Keywords: recommendations, choice paralysis, choices, consumption, conformity, responsibility and expectations.

Denna uppsats undersöker människors tankar och resonemang gällande konsumtion och avfall av tekniska föremål det vill säga, mobiltelefoner, datorer och surfplattor. Studien undersöker hur urvalsgruppens upplevelser och tankar gällande tekniska föremål som brukas dagligen. Uppsatsen undersöker även processen kring hur tidigare nämnda föremål går från användbara till skräp i användarens ögon. Hirds (2016) teorier om bestämmandet av avfall och ritualiserad glömska används för att behandla detta. Teknik är något som har tagit allt mer plats i dagens samhälle och är också ett område som utvecklas i allt snabbare takt. För att förstå avfalls- och resursutmaningarna som världen står inför behöver vi förstå mänskligt beteende gällande konsumtion. Människan kasserar saker som anses ha tappat sitt värde, ibland trots att de är fullt fungerade. Uppsatsen kommer således skapa en förståelse för hur vi definierar tekniska föremål som ”värdefulla” eller skräp. Resultatet av studien visar att den konsumistiska kulturen skapar ett ständigt behov och begär hos människor att köpa nytt. Ett ytterligare resultat av studien är att intervjupersonerna besitter medvetenhet kring konsumtionssamhället konsekvenser, trots detta medger de att de fortsätter konsumera. Det finns en stark kultur kring att konsumera som införlivas i det sociala livet. Ytterligare resultat är att vår hantering och relation till skräp har en stor inverkan i våra konsumtionsmönster, människor kassera saker och göra plats för nya. Med hjälp av mina teoretiska utgångspunkter skapas en förståelse för den samtid vi lever i och människors upplevelser av utifrån kommande krav att ständigt köpa nytt för att tillgodo se behov och begär hos individen. Den tekniska utvecklingen har också en stor inverkan på att människor köper nya tekniska föremål för att byta ut de gamla. Slutsatsen av studien är att vi människor är medvetna om den konsumtion och avfallsproduktion som råder inte är hållbar men den samhälleliga, sociala och kulturella kontexten i idag gör att människor fortsätter konsumera.

De sista årtiondena av 1900-talet har avståndet mellan föreställningar om stad och natur ökat när globalisering har format staden till en plats för kapital och konsumtion. I spåren av dessa stadsomvandlingar har det uppstått sociala miljörörelser vilka på olika sätt velat påverka staden i en annan riktning. I denna uppsats analyseras intervjuer, deltagande observationer och materialitet kopplade till föreningen Bagisodlarna som anlagt och sköter om en skogsträdgård och hönsgård i södra Stockholm. Studiens resultat visar hur skogsträdgården och hönsgården skapar identitet för de engagerade men också påverkar Bagarmossen och andra stadsdelar. Undersökningen visar hur gröna identiteter relaterar till frågor om beredskap, lokalsamhälle, miljöfrågor och demokrati i olika meningsskapande nätverk.

I dagens digitala medielandskap har konsumenter större tillgänglighet till konsumtion av mode, på både gott och ont. Relationen mellan känslor och konsumtion av mode är i en ständig rörelse, där känslorna förändras genom processen. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med ökad förståelse för de känslor som uppkommer innan, under och efter konsumtion av mode online. Genom denna studie kommer vi också bidra med en ökad förståelse för hur konsumtion påverkar samt påverkas av det emotionella måendet och den roll som marknadsföring har i relation till känslo aspekten. Studiens resultat lyfts fram med hjälp av Eva Illouz sociologiska syn på känslor i relation till konsumtion samt teorierna The peanut butter theory, Shopping as a sacrifice samt FOMO. Studien visar på att känslor påverkar samt påverkas av konsumtion av mode online. Känslorna påverkas av faktorer som ekonomi, självkänsla, sociala förväntningar och normer. Studien visar att känslor spelar en central roll i konsumtion av mode online. Denna studie bidrar med ökad förståelse av hur känslor både påverkar samt påverkas av konsumtion av mode online.

When it comes to climate change, one of the most pressing challenges is energy production and consumption in society, from individuals to markets. From economic incentives, path dependence and risk perceptions of our society, actions and strategise need to become more adaptable towards change. The actions and strategise need to be impactful on behaviour and attitudes on such subject, and the authority responsible in this regard is the Swedish Energy Agency in Eskilstuna, Sweden. The purpose of this thesis is to understand the complicated transformation towards sustainable energy production and consumption in society, through the experience and knowledge of the Swedish Energy Agency. Economic growth desires, path dependence (in both societal behaviour and attitudes, as well as economic theorems) and risk perceptions are the subjects in discussion as they relate to the transformation.  The findings revealed that the Swedish Energy Agency is aware of societal behaviour and attitudes toward change to some extent; nonetheless, they must enhance the information provided to society. To have a greater impact on the majority of society, their action plans and strategies must become more adaptive to particular identities. Most policymaking in our culture is driven by economic incentives, but the Swedish Energy Agency believes that if they could raise knowledge, behaviour, and attitudes toward long-term change, the government (who is responsible for the agency's missions) would change. Because our government is a democracy, it reflects what our society desires.