Syftet med denna uppsats är att studera vilka högtider som uppmärksammas i förskolemiljöer, varför just dessa lyfts fram samt att diskutera detta i förhållande till förskolans läroplan och Konventionen om barnets rättigheter. Uppsatsens empiri består av tjugo intervjuer med pedagoger verksamma i Stockholm med omnejd, vilka förmedlar att det är de så kallade ”svenska högtiderna” som uppmärksammas och även firas. Andra religioners och kulturers högtider kommuniceras mest enskilt, med de barn som tillhör dessa. Den läroplan som förskolan sedan 1998 lyder under, talar om att överföra ett kulturarv till barnen. Vad det däremot innebär är informanter och forskare osäkra över. Uppsatsen diskuterar också, med stöd i empirin, den delaktighetsformulering som finns i läroplanen. Barnen skall göras delaktig i andras kultur men vilka som ska göras delaktiga i vad och hur det ska ske, råder delade meningar om. Texten avhandlar också rituella uttryck på förskolorna och diskuterar dessa, i förhållande till barnens lek. Kanske är ritualer vuxenlek, som liksom barnens lek, syftar till att skapa mening.

International Maritime Organisation (IMO) har under många år arbetat för att förenkla och harmonisera det administrativa arbetet för fartyg vid hamnanlöp från internationell resa. Syftet har varit att minimera data och förenkla deklarationer och dokument som skall rapporteras till myndigheter i det land som fartyget anlöper. Den senaste åtgärden som gjorts i Europa är EU direktivet 2010/65/EU så kallat Maritime Single Window (MSW). I studien undersöks effekterna av införandet MSW inom EU sett från operatörer knutna till svensk sjöfart. Detta har gjorts i form av en surveyundersökning bestående av ett frågeformulär med totalt 20 frågor. Det genomfördes även semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att styrka och jämföra respondenternas svar av frågeformuläret. Resultatet visar att införandet av MSW har medfört en generell ökad arbetsbörda för användarna. Studiens slutsats är att arbetsbördan har ökat till följd av införandet av direktivet, då syftet med direktivet att förenkla och harmonisera inrapportering av fartyg till myndigheter vid hamnanlöp från internationell resa inte helt uppnåtts. / International Maritime Organisation (IMO) have for many years worked to simplify and harmonise the reporting formalities for ships leaving and entering ports in international voyages. The purpose has been to minimize the amount of data and to simplify declarations and documents required port states. The latest action taken in Europe is the EU directive 2010/65/EU so called Maritime Single Window (MSW). This study examine the effects and change in work since Maritime Single Window was implemented in Europe for users connected to the Swedish maritime sector. A survey investigation form was used as method and presented as a questionnaire form with a total nr of 20 questions. Semi structured qualitative interviews were also conducted to compare and confirm the results from the questionnaire form. The study shows that the directive 2010/65/EU has resulted in general increased work for users of Maritime Single Window. The conclusion of the study shows that the increased work is generated by a not yet fulfilled purpose of the directive to harmonise and simplify reporting formalities for ships leaving and entering ports in international voyages.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barn i förskoleklass upplever sina rättigheter. Det är en fenomenologisk studie där barns beskrivningar av fenomenet barnets rättigheter träder fram. Frågeställningar som ställs för att besvara syftet är: Vilka rättigheter beskriver barn i förskoleklass är viktiga för deras välbefinnande? Hur beskriver barnen sina rättigheter inom utbildning?  Empirin för studien samlades in genom barnintervjuer som sedan analyserades. Resultatet visar att barnen vill delges information som berör dem. Vuxna ska därför ta hänsyn till barnets bästa. Vilket resulterar i att barnet bör tillges information men också skyddas från den. Därav blir det betydelsefullt att synliggöra barns perspektiv i barnets utbildning, möjligheten till inflytande och delaktighet i undervisning och lek. Barnens vilja att få vara barn framgår i studien samt betydelsen av att få vara sig själv i en gemenskap med andra.

Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera Turkiets lagstiftnings tillämplighet med artikel 10 i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Jag har valt att fokusera på artikel 301 i den turkiska brottsbalken. Artikel 301 används för att hindra yttrandefriheten i Turkiet och kan ge upp till 2 år i fängelse. För att komma fram till om artikel 301 är en kränkning av artikel 10 behöver jag förstå hur Turkiet tolkar artikel 10. För att förstå detta har jag använt mig av ett antal domstolsfall frånden europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Jag har valt att använda mig av juridisk metod för att komma fram till resultatet och Wienkonventionen om traktaträtt är mitt tolkningsverktyg. / The purpose of my thesis is to analyze and discuss the compatibility of the criminal code of Turkey with article 10 of the European Convention of Human Rights and the Fundamental Freedoms. I have chosen to focus on article 301 of the Turkish Criminal Code. Article 301 is used to suppress freedom of expression in Turkey and can result in a two year prison term. To be able to establish if article 301 is a violation of article 10 I need to understand how Turkey interprets article 10. I have used a number of court cases from the European Court of Human Rights to be able to understand how the states interpret article 10. I have chosen legal method, and the Vienna Convention on the Law of Treaties is my interpretation tool.

Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons was adopted in 2017. A variety of countrieschose to join, take a position as observers or reject the treaty completely. In this study anexamination of two cases where the country chose to take a position as observers, which isSchweiz and Sweden. The empirical material is two consequence analysis documentspresented by each country. A purpose with this study is to analyze arguments for and againstthe treaty, which is found in the empirical material, to explain why Schweiz and Swedenchose not to join the treaty. This is done in relation to the aspects; humanitarian dimension,security, cooperation and the substantial content of the treaty. Further analysis is based on theinternational relations theories liberalism and realism, which are used as approaches topresent explanations as to why these countries chose to be observers instead of joining thetreaty. The study has shown that a majority of the argument against the treaty is found to bestronger than the argument for joining the treaty, with an exception for arguments about thehumanitarian dimension where the argument for the treaty is stronger. Explanations presentedwith the theoretical approaches result in security playing a big role in the decision, as well asfuture cooperation with other countries based on security and a better possibility to continuedisarmament of nuclear weapons.

Syftet med förelagda undersökning var att karlägga de krav som ställs vid återvinning av han-delsfartyg i de nya regelverk som antagits av IMO och EU med målet att åstadkomma en miljövänlig fartygsåtervinningsindustri. Fokus har legat på de krav som de aktuella regel-verken ställer på fartygsägare och fartygsåtervinningsanläggningar, främst beträffande hantering och bortskaffning av de miljöfarliga material som finns ombord på fartyg. Med dessa krav som utgångspunkt har det redogjorts för hur ett återvinningsförfarande organiseras för att uppfylla de miljökrav som regelverken ställer. Resultatet av undersökningen pekar på att det med dagens teknik och kunskap i allra högsta grad är möjligt att åstadkomma miljövänlig återvinning av handelsfartyg. De problem och utmaningar som resultatet pekar på ligger på ett annat plan än det rent praktiska, bland annat lyfts den långsamma process som implementering av regelverk är fram som en utmaning för fartygsåtervinningsindustrin. Slutdiskussionen handlar till största delen om implementering av lagstiftningen, men också om hanteringen av fartyget och de material som finns ombord, samt om definitionsfrågor rörande ägendeskap. Vidare diskuteras rollen för andra aktörer inom sjöfartsnäringen och de åtgärder som dessa skulle kunna vidta för att åstadkomma en miljövänlig fartygsåtervinning innan de aktuella regelverken träder i kraft och blir bindande. Avslutningsvis ges förslag på fortsatt forskning som handlar om den problematik som diskuterats, men också om de aspekter som inte rymdes inom ramen för denna undersökning. / The purpose of this thesis was to outline the legal requirements set by the IMO and EU in order to establish an environmentally sound ship recycling industry. The emphasis has mainly been on the two large parties involved in the industry; the ship owner and the ship recycling facility. The requirements for these two parties are mainly focused on the handling and disposal of hazardous materials found onboard end-of-life ships. With an analysis of these requirements as a starting point, a ship recycling scenario has been analyzed and discussed. The result shows that, with today’s technology and knowledge it is possible to establish an environmentally sound ship recycling industry. Though, there are some obstacles along the way, which are of a more administrative nature. Amongst these, the first and most important one is the implementation of the regulations in order to set a worldwide standard for environmentally sound ship recycling. The conclusion of this thesis is divided into two parts: one part where the results of the findings is summarized and one part where the different requirements are discussed. The main focus in the discussion is the future for an environmentally sound ship recycling industry and what needs to be done during the existing gap before the legal requirements enter into force. Finally some examples for future research are given. These are mainly questions that were raised during the discussion, but also some of the aspects that were excluded from this thesis.

No description available.

Detta är en kvalitativ undersökning om vilken roll MARPOL-konventionen spelar för transportköpare. Vilken miljöhänsyn de tar vid val av transportör och till vilken grad de känner till MARPOL-konventionen och det arbete som besättningen ombord på fartygen utför för att leva upp till dess krav. Det studerade problemet behandlarförståelsen för att miljöarbete, inte bara inom sin egen arbetssektor, utan även inom andra arbetssektorer, är en viktig förståelse för att uppnå ett stort samarbete för miljön.Undersökningen är baserad på en semi-strukturerade metod av öppna intervjuer med fem svenska företag som handlar med varor internationellt och är transportköpare. Undersökningen visar på att transportkostnad på lång sikt, miljöarbete inom transportbolaget och pålitligheten gällande de avsatta leveranstiderna samt den tidigare arbetsrelationen mellan transportköpare och transportbolag, är de faktorer som spelar störst roll vid val av transportör för transportköpare. Samt att ett företag av fem intervjuade, känner till MARPOL-Konventionen och lite av dess arbetskrav som ställs på besättningen ombord på fartygen. Allt arbete med denna undersökning och utvecklingen av dess rapport är genomfört av arbetets författare. / A qualitative study regarding what role the MARPOL-Convention plays for the costumers of transport service. What regard of environment they take in consideration for their choice of carrier and to what degree they are aware of the MARPOL-Convention and the work the crew put in on board vessels, in order to live up to the requirements of the MARPOL-Convention. The problem deals with the understanding of the environmental work, not only within their own labor sector, but also in other labor sectors, is an important understanding to achieve a great partnership for the environment. The survey is based on a semi-structured method of open interviews with five Swedish companies that are dealing in goods internationally and are costumers of transport services. This survey shows that; long term transport costs, environmental work within the transport company, the reliability regarding the assigned delivery times and the earlier working relationship between shippers and carriers, play the greatest role for the choice of carrier. And that one out of five respondents are aware of the MARPOL-Convention, and some of the work it requires of the crew on board the vessels.

No description available.

<p>Det övergripande syftet med den här uppsatsen är undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. Frågeställningar som har använts för att nå fram till syftet är: Hur ser barn och unga på offentligt finansierade kultursatsningar jämfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga på medbestämmandefrågor?</p><p>Upplever barn och unga att de kan påverka kultursatsningar som görs i den utsträckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestämma? Hur tänker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rättigheter? Skiljer barn och unga på begrepp som kultur och fritid?</p><p>Påverkar det pågående paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgår barns och ungas syn på kultursatsningar som berör dem?</p><p>Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkät som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del där jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frågat barn och unga i åldrarna 4 till 17 år om hur de ser på kultur och kultursatsningar. Jag använder här även ungas svar från en av BO´s webbfrågor.</p><p>Studien vilar på en hermeneutisk grund där tidigare teoretiskt material och forskning har använts kring utgångspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rätt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvägagångssätt vid materialinsamling från barn och unga.</p><p>Jag har vid sammanställning av materialet från mina informanter funnit att barn och unga vill i större utsträckning än nu bli tillfrågade angående satsningar på deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte på begrepp som kultur och fritid, de vill nås av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet så att det passar deras ekonomi och situation. De vill även bli informerade och få återkoppling om vad som sker avseende deras kultur och fritid. Missnöje finns vad det gäller tidigare satsningar som har nått dem och det finns en åldersegmentering vad det gäller synen på kultur- och fritidssatsningar, synen på offentligt finansierad kultur</p><p>och på de egna uttrycken. De yngsta barnen möter kultur helt på de vuxnas villkor, 6- 12 åringarna är positiva, entusiastisk och har höga förväntningar på kultursatsningar medan 12 åringarna och upp till gymnasieåldern är negativa till kultur överhuvudtaget och gymnasieungdomarna tror inte på att några löften om kultursatsningar</p><p>kommer att infrias. Det är främst de äldre informanterna som har kunskap om Konventionen om barnets rättigheter och det är även i de äldre informanternas samt i 6- 12 åringarnas svar som jag ser ett förändrat barndomsbegrepp och barnkulturbegrepp. Jag har även funnit att vuxna och barn och unga har olika syn på kulturbegreppet samt att det behövs nya kanaler och arenor för barn och unga att komma till tals.</p>